Syften med denna studie är att bidra med kunskaper om hur några elever på Teknikprogrammet i en gymnasieskola förhåller sig till lärande i situationer där de själva måste ta ansvar. Följande frågeställningar behandlas: Hur uppfattar elever på Teknikprogrammet(åk3) sitt lärande i situationer där de själva måste ta ansvar? Vilka kvalitativa skillnader går att finna i hur eleverna uppfattar sitt lärande? I ett strategiskt urval för att få så stor spridning av betygsgenomsnitt som möjligt valdes 5 elever på Teknikprogrammet i årskurs 3 ut för intervjuer om sina studier. Data analyserades sedan med metoden fenomenografi där elevernas egna uppfattning om sitt lärande står i fokus. Resultaten i studien består av de sju kvalitativa kategorierna Memorering, Ansträngning, Förståelse, Variation, Studierutiner, Användbarhet och Självreflektion. Enligt studien uppfattar elever med lågt betygsgenomsnitt sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategori Memorering och Ansträngning medan elever med ett högt betygsgenomsnitt uppfattar sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategorierna Förståelse, Variation och Självreflektion. Elever med ett högt betygsgenomsnitt tenderar också ha studierutiner som stöttar ett framgångsrikt lärande. Den viktigaste slutsatsen av studien är att de eleverna med lägst kunskapsresultat behöver få hjälp med att skifta sitt fokus från lärande i form av memorering av fakta till lärande i form av förståelse och mening.

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar. Men också att läraren har en viktig roll vid val av laboration samt gruppindelning av eleverna. Därtill kan det vara positivt att blanda elever med olika kunskapsbakgrund i en och samma grupp för att få bättre gruppdynamik där eleverna lär sig mera av varandra.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla och testa en arbetsmetod som baserar sig på CDIO-modellen, vilket är en modell för att utveckla tekniska utbildningar. Namnet CDIO står för: Conceive, Design, Implement och Operate. CDIO-modellen innebär att inte bara elevernas ämneskunskap ska utvecklas, utan även deras färdigheter och förmågor, vilket dem kommer ha nytta utav i sina framtida yrkesroller. Med stöd av CDIO-modellen har en hel lektionsserie i kursen Teknik 2 på gymnasiet genomförts. Det är framförallt vid planering och framtagande av lärandemålen för lektionsserien som CDIO-modellen har varit till stort stöd. Resultatet från lektionsserien visade på att majoriteten av eleverna utvecklade sina tekniska ämneskunskaper, samt sina färdigheter och förmågor. De praktiska färdigheterna testades även vid den slutliga examinationen där alla elever utom en uppvisade goda praktiska kunskaper. Den stora utmaningen vid arbetet enligt CDIO-modellen är att det kräver mycket planering och förberedelse, vilket kan tänkas innebära att det är svårt att applicera den fullt ut om ej tillräckligt med tid finns. När väl arbetet för ett kursmoment är genomfört finns det dock goda möjligheter att återanvända och förbättra det vid planering av kommande lektionsmoment.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad elever ges möjlighet att lära sig samt genom vilka läraraktiviteter sker kunskapsutvecklingen inom CAD (Computer-Aided-Design). Studien är baserad på en kvalitativ analys av intervjuer som genomförts med sju olika lärare som alla undervisar på gymnasiets teknikprogram i årskurserna 1 och 2. Av resultatet framgår det att elevers lärande kan kopplas till lärarnas kunskaper inom CAD. Kunskaper följer en hierarkisk struktur där kunskaper om kommandon är en förutsättning för att elever skall utveckla kunskaper om procedurer och vidare utveckla högre strategiska kunskaper och kreativt tänkande. Lärarna strävar efter att eleverna utveckla ett mer självständigt lärande. Eleverna skall även förbereda sig för yrkesförberedande samarbete genom att kunna nyttja gemensamma protokoll och standarder som förekommer i näringslivet. De läraktivitet som framkommer som tydliga inslag i CAD-undervisningen är att läraren överför sina expertkunskaper till eleverna genom planerade övningar, laborationer och visualiseringar i CAD. Stöttning förekommer i flera former som feedback, anpassningar i olika former, dialoger med frågor, samt genom digitalt stöd. Samarbete förekommer i olika former där elever lär sig att utveckla kunskaper tillsammans med andra elever. Lärarnas kollegiala ämnesöverskridande samarbete beskrivs också som en betydelsefull form i CAD-undervisningen. / The purpose of this study has been to investigate what knowledge students develop and through which teacher activities the knowledge development takes place within CAD (Computer-Aided-Design). The study is based on a qualitative analysis of interviews conducted with seven different teachers who all teach in the senior high school's technology program in grades 1 and 2. The results show that students learning can be linked to teachers CAD knowledge. Knowledge development follows a hierarchical structure where command knowledge is a prerequisite for students to develop procedural knowledge and further development of higher strategic knowledge and creative thinking. The teachers strive for the students to develop a more independent learning. Students will also learn to prepare for a more professional environment by being able to use common protocols and standards. The results indicate that, during the CAD teaching, the teachers transfer their expert knowledge to the students through planned exercises, laboratory work and visualizations in CAD. Furthermore, teachers support student through feedback, individual/group adaptations in various forms, dialogues and through digital support. Collaboration occurs in different forms where students learn to work with each other and develop knowledge together. The teachers' collegial cross-disciplinary collaboration is also described as an important form of CAD teaching.