Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta. Metod: Detta är en intervjustudie, baserad på ett bekvämlighetsurval. Studien har en deskriptiv design för att undersöka sjuksköterskors subjektiva upplevelse av lustgas som behandlingsmetod. Resultat: Resultatet från intervjuerna bildade nio subkategorier som sedan delades in i tre stycken kategorier. Dessa kategorier blev ”tillvägagångssätt vid procedursmärta”, ”lustgasens effekter” och ”svårigheter kring lustgasbehandling”. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att fördelarna med lustgas är att det är en effektiv och säker behandlingsmetod mot procedursmärta, framförallt till barn mellan fem år och tonåren. Lustgasens effekter är smärtstillande, lugnande samt att den motverkar rädsla och oro. Eftersom sjuksköterskorna beskriver lustgas som ett så pass bra preparat vid procedursmärta och målet med vården är att främja hälsa och minska lidande så bör lustgas användas i större utsträckning. Nackdelarna med lustgas som metod är att det kräver mer resurser, i form av personal med delegering, samt en högre tillgänglighet genom fler lokaler och lustgasapparater.

Bakgrund Barn som söker akutsjukvård utsätts ofta för smärtsamma procedurer, såsom blodprovstagning, suturering och reponering av fraktur. Historiskt sett har barnets smärtupplevelse inte tagits på allvar men nu finns flera metoder och alternativ för att underlätta barnets upplevelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidandet för barnet.  Syfte Syftet med arbetet var att belysa barns upplevelse av smärtsamma procedurer på akutmottagningen. Metod  Metoden var en integrerad litteraturstudie där 19 originalartiklar ingick. Resultat Resultatet består av fyra kategorier: barnets smärtupplevelse vid procedurer, barnets upplevelse av distraktion vid smärtsam procedur, barnets upplevelse och önskan om delaktighet vid smärtsam procedur samt barnets upplevelse av teamarbete vid smärtsam procedur. Underkategorier som framkom var diskrepans i skattning av smärta, oro och ångest; skillnader i åldersgrupper; farmakologiska åtgärder för att underlätta smärtan; passiv distraktion; aktiv distraktion; vikten av medbestämmande; vikten av information; skapa säkerhet och främja tillit.  Slutsats Slutsatsen blev att barnets upplevelser av smärtsamma procedurer på akutmottagningen kretsar kring smärta, upplevelsen av distraktion, vikten av att känna sig delaktig samt upplevelsen om vad som är viktigt i samspelet mellan sjuksköterskan, närstående och barnet själv. Utifrån dessa fynd kan sjuksköterskan inom akutsjukvården skaffa sig verktyg för att göra en potentiellt stressfull situation bra som möjligt för barnet, genom relativt enkla medel som finns att tillgå oavsett arbetsplats. Trots att det kan verka vara med enkla medel, så råder det idag stora utmaningar inom dagens akutsjukvård i form av överbelastade akutmottagningar, kunskapsbrist hos personalen och bristande organisatoriska förutsättningar för att kunna erbjuda barnen den bästa möjliga vård de har rätt till. Utifrån resultatet menar författarna att genom mer utbildning, standardiserade vårdförlopp och att organisationerna anpassas efter barn skulle således förutsättningar skapas så att barnen kan få den vård de har rätt till. Oavsett situation vi står inför inom akutsjukvården ska barnets bästa alltid komma i det första rummet. / Background Children who need emergency care are often exposed to painful procedures, such as blood sampling, stitches and repairing of fractures. Historically children's pain has not been taken seriously but now there are several methods and options to ease the child's experience. The nurse has an important role in easing the suffering for the child. Aim  The aim of this work was to illuminate children's experience of painful procedures at the emergency department. Method  The method was an integrated literature review including 19 original articles. Result  The result is consisting of four categories: the child’s experience of pain during painful procedure, the child’s experience of distraction during painful procedure, the child's experience of and wish to participate during painful procedure, the child's experience of teamwork during painful procedure. Subcategories that evolved were discrepancy in assessment of pain and anxiety; differences in age groups; pharmacological measurements to ease the pain; passive distraction; active distraction; the importance of co-determination; the importance of information; creating security and promoting trust. Conclusion  The conclusion became that the child's experience of painful procedures at the emergency department is orbiting around pain, experiences of distraction, the importance to feel included and the experience of what's important in the interaction between the nurse, the relative and the child. Based on these findings the emergency room nurse can use tools to make a potentially stressful situation as good as possible for the child, with relatively easy measurements that are available no matter which workplace. Despite it might seem like easy measurements, there are great challenges in today's emergency care with crowded departments, knowledge gaps at the staff and lack of organizational conditions to be able to offer the best care that the children are entitled to. Based on the results the writers opine that through more education, standardized care processes and more child-adjusted organization, conditions would be created to be able to provide the care the children are entitled to. No matter what situation the emergency department is facing, the child's best shall always come first.

Syftet med examensarbetet var att synliggöra vilka metoder och strategier (matematiska procedurer), lärare uttrycker sig förmedla i subtraktionsundervisnigen. I samband med detta ville vi även synliggöra hur verksamhetsteorins faktorer påverkar lärarnas val av undervisningsinnehåll. Vidare ville vi även klargöra vilka matematiska procedurer eleverna föredrog att använda vid olika subtraktionsuppgifter. Den insamlade empirin bestod av semistrukturerade intervjuer av lärare och elever samt en elevdiagnos. Examensarbetets analysverktyg var verksamhetsteorin. Resultatet visade att de matematiska procedurer lärarna gav uttryck för att använda var de samma som de flesta eleverna använde, vilket var skriftlig huvudräkning och algoritmer i samband med komplettering. Faktorerna med störst inverkan på valet av matematiska procedurer var den förmedlande artefakten (läromedlet) och regler (Lgr11).

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smärta i samband med smärtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 år. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begränsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns upplevelser av smärtlindring i två kategorier: ”Förberedelser inför smärtsamma procedurer” och ”Lindring av smärta under proceduren”. I kategorin ”Förberedelser inför smärtsamma procedurer” framkom det att sjuksköterskor bör skapa en trygg och pålitlig relation till barn och föräldrar, informera och att göra barn och föräldrar delaktiga i både förberedelser inför procedurer och även i smärtlindringen. Midazolam® nässpray och EMLA® har visat god smärtförebyggande effekt. I kategorin ”Lindring av smärta under proceduren” framkom det att under smärtsamma procedurer behövs en öppen och god kommunikation mellan sjuksköterska, barn och föräldrar för att öka förståelsen av behandlingen, samt att en vänlig och lugn inställning kan upplevas som mycket positivt. Sjuksköterskor kan använda sig av farmakologiska smärtlindrings-metoder men också icke-farmakologiska metoder, såsom anpassning av miljön, vila och sömn, distraktion i form av t.ex. tv-tittande, att läsa och spela spel.</p><p>Resultatet belyser även att föräldramedverkan har en stor del i barnets sjukhusvistelse och smärtbehandling, då det hade en lugnande effekt på barnet.</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smärta i samband med smärtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 år. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begränsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns upplevelser av smärtlindring i två kategorier: ”Förberedelser inför smärtsamma procedurer” och ”Lindring av smärta under proceduren”. I kategorin ”Förberedelser inför smärtsamma procedurer” framkom det att sjuksköterskor bör skapa en trygg och pålitlig relation till barn och föräldrar, informera och att göra barn och föräldrar delaktiga i både förberedelser inför procedurer och även i smärtlindringen. Midazolam® nässpray och EMLA® har visat god smärtförebyggande effekt. I kategorin ”Lindring av smärta under proceduren” framkom det att under smärtsamma procedurer behövs en öppen och god kommunikation mellan sjuksköterska, barn och föräldrar för att öka förståelsen av behandlingen, samt att en vänlig och lugn inställning kan upplevas som mycket positivt. Sjuksköterskor kan använda sig av farmakologiska smärtlindrings-metoder men också icke-farmakologiska metoder, såsom anpassning av miljön, vila och sömn, distraktion i form av t.ex. tv-tittande, att läsa och spela spel. Resultatet belyser även att föräldramedverkan har en stor del i barnets sjukhusvistelse och smärtbehandling, då det hade en lugnande effekt på barnet.

No description available.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur barns smärtupplevelser kan lindras vid nålrelaterade procedurer. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på 14 artiklar varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fem av både kvalitativ- och kvantitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2012, ss. 140-142) metod för litteraturöversikt till ett resultat bestående av tre kategorier och sex subkategorier. Distraktion, konventionell förberedelse och att finna barnets egna hanteringsstrategier är olika metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra smärtupplevelse hos barn. Om dessa tillämpas skapas en trygghet som kan utgöra grunden till ett gott vårdande där också familjen spelar en stor roll och bör involveras. Genom att skapa en bra vårdrelation som bygger på tillit kan sjuksköterskan tillgodose barnets behov och se till att barnet är delaktig i sin vård.

Syfte: Beskriva förberedande faktorer vilket kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn. Vidare var syftet att granska vilket urval de inkluderade artiklarna använt sig av. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien grundar sig på tjugotvå inkluderade artiklar. Tre stycken artiklar med kvalitativ ansats, sjutton stycken med kvantitativ ansats, samt två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fyra områden vilka kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn framkom. Distraktion: ett effektivt verktyg mot oro och ångest. Distraktionen hindrade inte sjuksköterskan vid den smärtsamma proceduren och var kostnadseffektiv. Föräldraroll och coping: Föräldrars stöd var viktigt för uppbyggnad av coping strategier inför och under den smärtsamma proceduren. Sjuksköterskans roll: Förberedelse och hantering av material inför den smärtsamma proceduren har betydelse för att hindra uppkomst av oro hos barnet. Sjuksköterskan ska kunna bemöta barnet utifrån dess kunskapsnivå och ålder. Farmakologisk omvårdnad: Läkemedel visar positiva resultat på smärta. Detta är ett komplement till omvårdnaden. Metodologisk aspekt: Deltagarna till de inkluderade studierna rekryterades via fyra olika urvalsmetoder. Slutsats: Förberedelser av barn inför smärtsamma procedurer inkluderar flera områden. Sjuksköterskans betydande roll inkluderar att ge information till barnet och hjälpa barnet att utveckla coping strategier. Distraktion kan vara ett bra hjälpmedel, lika så farmakologisk omvårdnad. Sjuksköterskan bör kunna se helheten i mötet med barn. / Objective: Describe preparatory factors which can be of importance during painful procedures on children. A further aim was to examine which method of selection the included articles had chosen. Method: Descriptive literature study. The literature study is based on twenty-two included articles. Three articles feature a qualitative design, seventeen a quantitative design, and two were based on a both a qualitative and quantitative design. Results: Four areas of importance which can be of importance during painful procedures on children were established. Distraction: An effective tool to combat worry and anxiety. Distraction did not hinder the nurse during the painful procedure and was cost effective. Parent influence and coping: Parental support was an invaluable tool to developing coping mechanisms while preparing for and undergoing the painful procedure. The role of the nurse: Preparation of the necessary equipment for the painful procedure is of importance to prevent the development of anxiety in the child. The nurse must be able to relate to the child based on the child´s level of understanding and age. Pharmacological nursing: Pharmaceuticals show positive results on pain. This is a complement to the care. Methodological aspect: Participants of the included case studies were chosen by four different methods of selection. Conclusion: Preparation of children for painful procedures includes several areas. The nurse has an important role which includes giving information to the child and helping the child develop coping strategies. Distraction can be a helpful tool as can pharmacological nursing. The nurse must be able to consider all aspects in the treatment of children.

Barn som genomgår en venpunktion inom vården, utsätts för en situation som för dem kan vara skrämmande. Forskning visar att avledning har god effekt på smärta samt oro i samband med smärtsamma procedurer och avledning har därför i många år varit en del av arbetsmetoderna inom vården med barn. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning barn 2–18 år väljer att avledas eller se på vid perifer venpunktion, samt om observerade nivåer av stress skiljer sig utifrån valmöjlighet, ålder och kön. Studien är en kvantitativ observationsstudie. Datainsamlingen genomfördes med ett observationsinstrument och urvalet bestod av 50 barn mellan 2-18 år som var med om en venpunktion. Resultatet visade att äldre barn (12-18 år) i större utsträckning väljer bort avledning än de yngre barnen (2-11 år). Hälften av barnen i studien visade ett stressat beteende i samband med perifer venpunktion oavsett om de själva valde avledning eller ej. De barn som övertalades att titta bort visade genom sitt beteende en signifikant högre grad av stress, vilket visar att barn behöver vara delaktiga i situationen för att lättare kunna hantera en venpunktion på ett bra sätt.