Bakgrund Smärta orsakad av olika medicinska behandlingar och undersökningar kallas för procedursmärta och den vanligaste formen av procedursmärta är orsakad av kanyler. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande genom att tillämpa en personcentrerad vård. Procedursmärta kan orsaka både kortvariga och långvariga konsekvenser. Barn reagerar dessutom på smärta på olika sätt och det är därav viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika former av reaktioner på smärta och kunskap om hur procedursmärta kan lindras på olika sätt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans icke-farmakologiska tillvägagångssätt för att lindra lidande vid procedursmärta hos barn. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 19 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artiklarna är med hjälp av olika sökordskombinationer inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument och därefter utfördes en integrerad analys och resultatartiklarna sorterades in i tre grupper med tillhörande undergrupper. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver hur relationer till sjuksköterskan och föräldrarna, fysikaliska metoder samt lek och skratt kan användas för att lindra smärta, rädsla och oro hos barn inför, under och efter medicinska procedurer. Exempel på tillvägagångssätt som presenteras är Buzzy, Virtual Reality, kalejdoskop, såpbubblor samt interaktioner med hundar och clowner. Slutsats Trots att samtliga resultatartiklar hade varierade metoder för att avgöra tillvägagångssättens effektivitet visade resultatet att samtliga tillvägagångssätt hade en statistiskt och/eller kliniskt signifikant effekt förutom ballonguppblåsning och musik som varken gav en statistiskt eller kliniskt signifikant effekt. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande. Litteraturöversikten tyder sammanfattningsvis på att en grundläggande förutsättning för att lindra lidande vid medicinska procedurer hos barn är att se varje barns subjektiva behov. / Background Pain caused by medical treatments and examinations is called procedural pain and the most common kind of procedural pain is caused by needles. One of the nurse’s responsibilities is to ease suffering by applying a person-centered care. Procedural pain can cause both short- term and long-term consequences. Children react to pain in different ways which is one reason why the nurse needs knowledge about different reactions to pain but also about how procedural pain can be alleviated in different ways. Aim The aim was to describe the nurse's non-pharmacological approach to relieve suffering from procedural pain in children. Method This non-systematic literature review is based on 19 scientific articles with quantitative designs. The articles are retrieved from PubMed and CINAHL using various keyword combinations. The scientific articles were quality examined on the basis of Sophiahemmet university's quality assessment, and thereafter an integrated analysis was executed where the data were sorted into three different groups with associated subgroups. Results The result of the literature review describes how the children’s relations to the nurse and the parents, physical methods, play and laughter can be used to alleviate pain, fear and anxiety before, during and after medical procedures. Presented approaches are for example Buzzy, Virtual Reality, kaleidoscope, soap bubbles and interactions with dogs and clowns. Conclusions Though all result articles had varied methods to determine the efficiency of each approach, the result showed that all approaches had a statistically and/or clinically significant effect except from the balloon blowing and music which had neither a statistically nor clinically significant effect. One of the nurse’s main responsibilities includes relieving suffering.This literature review indicates that one of the essential qualifications to relieve suffering amongst children is to acknowledge each child's personal needs.

Nyfödda barn som är kroniskt eller tillfälligt sjuka upplever multipla invasiva och vävnadsskadande procedurer på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar. Smärtsamma procedurer är en risk för hjärnskador hos den nyfödde. Den här litteraturstudien hade som syfte att beskriva den smärtlindrande effekten av sockerlösning i samband med smärtsamma procedurer hos nyfödda samt att beskriva möjliga komplement till administrering av sockerlösning. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas design. Artiklarna hämtades från databasen PubMed genom sökord i olika kombinationer. Undersökningsgruppen var tillfälligt sjuka samt friska nyfödda barn. Artiklarna bearbetades noggrant genom att läsas igenom med fokus på resultatdelen. Resultatet av de granskade artiklarna visar att sockerlösningen har en god effekt på smärta hos nyfödda när den jämförs med placebo eller sterilt vatten. I studier som jämfört sockerlösningen med metoder som att den nyfödda fick suga, fick värme eller hud mot hud så har sockerlösningen en sämre effekt på smärta hos nyfödda. Ett resultat talade helt emot att använda sig av sockerlösning till nyfödda i smärtlindrande syfte. Komplement till sockerlösning i smärtlindrande syfte, som t ex att den nyfödda fick värme, hud mot hud eller fick suga tillsammans med sockerlösning gav bättre effekter än att ge endast sockerlösning. Resultatet visade även att bröstmjölk (inte genom amning) har en sämre effekt jämfört med sockerlösning avseende smärta, men när den nyfödda fick amma visades det motsatta. Författarens tredje frågeställning beskriver ett resultat där de flesta studier har en liknande design, dock ser strukturen för hur man presenterat sin design olika ut mellan de olika studierna. / Newborn babies who are chronically or temporarily ill are experiencing multiple invasive and noxious procedures in emergency rooms and intensive care units. Painful procedures are a risk of brain damage in newborn. This literature review aims to describe the analgesic effect of the sugar solution during painful procedures in neonates and to describe possible complement to the administration of sugar solution. A further aim was to describe the selected articles design. Studies retrieved from the database PubMed by keywords in various combinations. The study group was temporarily ill and healthy babies. Articles were processed carefully by being read with a focus on results section. The results of the reviewed articles show that the sugar solution has a good effect on pain in newborns when compared with placebo or sterile water. In studies that compared the sugar solution with methods that newborn babies were sucking, got heat or skin to skin so the sugar has a worse effect on pain in neonates. One result speaks totally against the use of sugar solution to newborn for pain-relieving. Complement to the sugar solution in purpose of pain relief, such as the newborn got warmth, skin to skin or got sucking in combination with sugar solution provides better effects than giving only the sugar solution. A result also show that breast milk (not through breastfeeding) has a worse effect than sugar solution in pain, but when the newborn babies were breast-feeds the opposite was shown. The author`s third question describes a performance were most studies has a similar design, but the structure of how it has been presented differs between the different studies.

Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur barns smärta och rädsla vid medicinska procedurer kan lindras med hjälp av komplementära metoder utifrån ett barn- och sjuksköterske perspektiv. Denna litteraturstudie bygger på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. I resultatet framkom fyra teman: Distraherande strategier, en anpassad miljö, förberedande information och närvarande familjemedlemmar. Studiens resultat visar att barn använder sig av olika metoder för att bemästra sin smärta och oro. Barnen har även ett stort behov av kunskap och trygghet. Resultaten påvisar även att sjuksköterskan har en betydande roll i arbetet med att lindra barns rädsla och smärta. På många ställen i vården idag måste kunskapsnivån och miljön anpassas mer till barnens behov och utvecklingsnivå. Det framgår inte i litteraturen och klinisk praxis hur viktig relationen mellan sjuksköterskan och barnet är. Med en ökad kunskap och en större förståelse för barnets situation kan deras lidande minskas under medicinska procedurer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva förberedelser och distraktionsmetoder som sjuksköterskor använder sig av i samband med smärtsamma omvårdnadsprocedurer för att hjälpa barn i åldern 4-6 år samt vilka fördelar detta hade. Metod: En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på barnkliniker. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet av berättelserna kunde kategoriseras i ”Sociala och praktiska förberedelser”, ”Ickefarmakologiska distraktionsmetoder”, ”Farmakologiska distraktionsmetoder” samt ”Distraktionen kan hjälpa barnet att främja dess självkänsla”. Att verbalt och praktiskt förbereda barn inför smärtsamma omvårdnadsprocedurer ansågs underlätta barnets besök på kliniken. Både farmakologiska och ickefarmakologiska distraktionsmetoder användes med gott resultat för att distrahera barnets uppmärksamhet från den smärtsamma omvårdnadsproceduren. Distraktionen ansågs även hindra utvecklingen av en långvarig stick- och sjukhusrädsla genom att barnet fick ett positivt minne och en stärkt självkänsla. Slutsats: Verbal och praktisk information till barn och föräldrar var viktiga aspekter i förberedelsen inför den smärtsamma omvårdnadsproceduren. Såväl farmakologiska som ickefarmakologiska distraktionsmetoder användes i stor utsträckning med gott resultat vilket kunde ha många fördelar på både kort och lång sikt. / Aim: The aim of this study was to describe preparations and distraction techniques that nurses use when dealing with painful care procedures to help children aged 4-6 years, and the benefits they have. Methods: A descriptive design was used for the qualitative study. The materials have been collected by semi-structured interviews with nine nurses working in paediatric clinics. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results of the interviews were categorized in “Social and practical preparations”, “Non-pharmacological distraction techniques”, “Pharmacological distraction techniques” and “Distractions can help the child promote their self esteem”. To verbally and practically prepare the child for painful procedures was considered to facilitate the child’s visit to the clinic. Both pharmacological and non pharmacological distraction techniques were used successfully to distract the child’s attention from the painful procedure. Distraction could also prevent the development of a long term fear of hospitals and needle related procedures if the child received a positive memory and there by an enhanced self esteem. Conclusion: Verbal and practical information to children and parents were important aspects in the preparation for the painful procedure. Both pharmacological and non pharmacological distraction techniques were used extensively with good results, which could have many benefits, in both short and long term.

Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. En textanalys, inspirerad av kvalitativ innehållsanalys, har gjorts i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Användandet skiljer sig åt, Fasthållning möjliggör kliniska procedurer, Optimera situationen för barnet, Kommunikation underlättar fasthållningen samt Fasthållning är en svårighet. Sjuksköterskornas syn på fasthållning skiljdes åt beroende på den specifika situationen samt på sjuksköterskornas egna kunskaper och förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde en känslomässig konflikt i användandet av fasthållning men ansåg också att fasthållning är en nödvändighet vid många kliniska procedurer på barn, särskilt i akuta sammanhang. Slutsats: Erfarenheten av fasthållning av barn vid kliniska procedurer är mångfacetterad. Sjuksköterskor bör ha god kunskap om barns rättigheter och om etiska principer för att kunna optimera de kliniska procedurerna. Klinisk betydelse: Studien kan ge ett ökat etiskt medvetande som stärker sjuksköterskans professionella roll samt ha betydelse för vårdrelationen. / Background: Restraint of children is used in multiple clinical procedures. The experience of the situation is usually negative on children and legal guardians. Ethical principles, laws and guide lines represents the theoretical foundation in a restraint situation. The autonomy of the child as well as the caring duty of the nurse make up two basis for the phenomena of restraint. Aim: To describe nurses' experiences of restraint of children during clinical procedures in somatic health care. Method: This literature review is based on ten scientific papers with both qualitative and quantitative approach. A textual analysis, inspired by qualitative content analysis, represents the result. Result: Five categories emerged in the result: The usage differs, Restraint enables clinical procedures, Optimizing the situation for the child, Communication facilitates the use of restraint and Restraint is a difficulty. The nurses' view on restraint differed depending on the specific situation as well as the skills and abilities of the nurse. The nurses experienced an emotional conflict in the use of restraint but considered it to be necessary in multiple clinical procedures, especially during emergency contexts. Conclusion: The experience of restricting children during clinical procedures is multifaceted. Nurses need to have good knowledge about children's rights and ethical principles to optimize the clinical procedures. Clinical significance: The study can provide a greater ethical awareness that strengthens the professional role of the nurse and also have significance for the nurse-patient relationship.

Bakgrund: Inom vården förekommer det ofta smärtsamma procedurer i form av behandlingar och undersökningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga för barn vilket gör smärtlindring till en viktig del av pediatrisk vård. Lustgas är ett bra alternativ till barn på grund av att den har lugnande effekt, inte kräver någon ytterligare smärtsam procedur som nålstick och har snabb och kortvarig effekt. Lustgasens lämplighet inom pediatrisk vård kan motivera en ökad användning. Syfte: Det huvudsakliga syftet var att undersöka vad sjuksköterskor på Akademiska barnsjukhuset med utbildning i lustgasadministrering ser för möjligheter och hinder i att administrera lustgas till barn (0-18 år) vid smärtsamma procedurer. Ett andra syfte var att undersöka hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan avdelningar samt i förhållande till erfarenhet och utbildning. Metod: Studiens design var kvantitativ metod med en enkät-tvärsnittsstudie bestående av 25 frågor. Enkäten besvarades av samtliga 24 tillfrågade sjuksköterskor på Akademiska barnsjukhuset med utbildning i lustgasadministrering. Resultat: Sjuksköterskorna som deltog i studien ansåg att lustgasadministrering är en bra smärtlindringsmetod vid de flesta smärtsamma procedurer och de ansåg att de hade goda förutsättningar att administrera lustgas. Sjuksköterskorna föreslår lustgas generellt cirka 3-4 gånger per månad och de sjuksköterskor med längre erfarenhet ser fler tillfällen till lustgas och föreslår det oftare som smärtlindringsmetod. De uppfattade låg ålder som ett hinder då de ansåg att små barn har svårt att samarbeta vid lustgasadministrering. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever i stort att de har goda möjligheter att administrera lustgas till barn vid smärtsamma procedurer och att de har fått tillräcklig utbildning i ämnet. Sjuksköterskors inställning till lustgas är övervägande positiv och de anser att lustgas är lämpligt till barn över fyra år. / Background: In healthcare, treatments and examinations can often include some level of pain. For children, such painful procedures can be difficult to understand and accept, making pain management a key part of pediatric care. Nitrous oxide is a good option for children since it is inhaled and its effect is transient and rapid. Nurses trained in administration of nitrous oxide to children can safely administer it, allowing for a wider use. The suitability of nitrous oxide in pediatric care can justify an increased usage. Aim: The main purpose was to investigate how nurses at Akademiska Children's Hospital with training in nitrous oxide administration view their possibilities and obstacles in administering nitrous oxide in children (0-18 years) during painful procedures. A second objective was to investigate how these perceptions differ between departments and in relation to experience and training. Method: The study design was a quantitative method with a questionnaire-sectional study consisting of 25 questions. The questionnaire was answered by 24 nurses at Akademiska Children's Hospital with training in nitrous oxide administration. Main results: Nurses at Akademiska Children's Hospital consider nitrous oxide to be a good method of pain relief for most painful procedures and that they had good opportunities to administer nitrous oxide. The nurses suggested nitrous oxide on average about three to four times per month and the nurses with long experience saw more opportunities for nitrous oxide and suggested it more often. Conslusion: The nurses generally felt that they have good opportunities to administer nitrous oxide to children during painful procedures and that they have received adequate training for the task. The nurses have a predominantly positive attitude towards nitrous oxide and they consider nitrous oxide to be suitable for children over four years of age.

The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions.  The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework. The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions.  The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework. The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

För att lindra barnets lidande i samband med nålrelaterade procedurer används olika strategier, såsom hudanestesi, distraktion, perorala läkemedel samt individanpassad förberedelse. Forskning finns kring barns upplevelse av olika strategier, hur barnet upplever själva proceduren och hur sjuksköterskan eller vårdnadshavare uppfattar barnets upplevelse. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till och erfarenhet av att lindra barns lidande hos barn som genomgår nålrelaterade procedurer. Studien är kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät utifrån ett bekvämlighetsurval. Fyrtiofyra sjuksköterskor svarade på enkäten och data analyserades. Enkäten gav en bra bild av sjuksköterskornas utbildningsnivå och erfarenhet, 17 av 44 (38,6%) uppgav att de hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom och 23 av 44 (52,3%) uppgav att de hade arbetat mer än 5 år inom barnsjukvården. 30 sjuksköterskor (68,2%) svarade att de utförde nålrelaterade procedurer varje arbetspass. Inga signifikanta skillnader fanns i fråga om attityder till att lindra barns lidande i samband med nålrelaterade procedurer relaterat till utbildningsnivå och erfarenhet av att arbeta med barn. Svaren speglar en kultur där sjuksköterskor ser barnen som individer och förstår att alla barn kan ha ett behov av lindrande strategier (spädbarn och tonåringar, barn som ofta genomgår nålrelaterade procedurer och de som aldrig gjort det förr) samt att vissa barn väljer bort distraktion. Fasthållning och att sticka tills man lyckas är frågor som delar personalgruppen. Författarna tolkar svaren som att nålrelaterade procedurer är en utmanande och engagerande arbetsuppgift. Upplevelse av kollegialt stöd och stämning i personalgrupp, samt ledarskapets och fortbildnings betydelse för att sjuksköterskorna ska erbjuda barn lindrande strategier i samband med nålrelaterade strategier diskuteras. Barnsjuksköterskan har som uppgift att vara barnets advokat i barnsjukvården, och det är av stor vikt att barnsjuksköterskans kompetens tas tillvara i verksamheten. Författarna förvånas över att inga signifikanta skillnader sågs i resultatet och uppmanar till fortsatt forskning, utbildning och reflektion i ämnet.

FN:s barnkonvention är sedan år 2020 lag i Sverige. Den är till för att stärka barns rättigheter vilket medför att barnsjuksköterskan har ett stort ansvar och skyldighet att arbeta utefter barnets perspektiv och göra barn delaktiga i vården. Delaktighetsböcker är framtagna av lekterapeuter för att tydliggöra hur barn önskar sin vård. Syftet med studien är att belysa barns önskemål kring sin vård såsom det beskrivits i delaktighetsböcker. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier; barn vill ha kontroll, stöd från vuxna samt en barnvänlig och stödjande miljö. Barn önskar få individanpassad information och de vill vara delaktiga genom att göra det de kan själva men också påverka hur vårdprocedurer ska genomföras. Det är viktigt att föräldrar är stödjande och delaktiga i vården samt att vårdpersonalen ska vara kompetenta och ge tid för att barnen ska uppleva trygghet. Miljön kring barnet har även den betydelse och barn lyfter tydligt fram att de inte vill bli fasthållna. Genom att vårdpersonal får ta del av barns delaktighetsböcker kan vården underlättas. Det kan även bidra till att barnsjuksköterskan på ett bättre sätt kan stötta barnet i deras upplevelse av smärta och rädsla. Barn uttrycker själva att de vill att vårdpersonal ska läsa deras delaktighetsbok. Delaktighetsböcker bör därför vara en standard inom barnsjukvården och boken ska följa barnet och kontinuerligt uppdateras utefter barnets behov och önskemål.