Denna uppsats undersöker vad den språkliga dimensionen består utav inom gymnasieskolansIndustritekniska program, med fokus på det svenska språket. Undersökningen har gjorts medhjälp av intervjuer där sex undervisande lärare på programmet har fått svara på frågorgällande språket och hur det relaterar till utbildningens programgemensamma ämnen ochkurser. Vilken ställning anses språket ha i utbildningen och hur används det i enverkstadsmiljö när det kommer till undervisning? Undersökningen är kopplad till teorier kringlitteracitet och hur lärarnas strategier utifrån detta ser ut när det kommer till hur språketanvänds inom yrket och sedermera det kommande yrket. Genom intervjuerna framkommerdet att språket inom det Industritekniska programmet har en viktig funktion när det kommertill både undervisning och kopplingen till det kommande yrket ser ut. I det praktiska påprogrammet återfinns krav på en språklig kompetens som grundar sig i yrkets fackspråk ochterminologi. / This thesis examines what the linguistic dimensions consists of within the upper secondaryshool’s Industrial Engineering programme, with a focus on the Swedish language. The surveywas conducted using the help of interviews where six vocational teachers within theprogramme have been asked questions regarding the language and how it relates to theprogramme-wide subjects and courses. What kind of position is the language considered tohave within the education and how is it used in a workshop eniviroment when it comes toteaching? The study is linked to theories about literacy and what teacher’s strategies based onthis look like when it comes to how the language is used in the education and the futureprofession. The interviews show that the language within the Industrial Technical programmehas an important function when it comes to both teaching and the coming connection to thefuture profession. The practicality of the programme includes requirements for a linguisticcompetence based on the professional language and terminology of the profession.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad elever ges möjlighet att lära sig samt genom vilka läraraktiviteter sker kunskapsutvecklingen inom CAD (Computer-Aided-Design). Studien är baserad på en kvalitativ analys av intervjuer som genomförts med sju olika lärare som alla undervisar på gymnasiets teknikprogram i årskurserna 1 och 2. Av resultatet framgår det att elevers lärande kan kopplas till lärarnas kunskaper inom CAD. Kunskaper följer en hierarkisk struktur där kunskaper om kommandon är en förutsättning för att elever skall utveckla kunskaper om procedurer och vidare utveckla högre strategiska kunskaper och kreativt tänkande. Lärarna strävar efter att eleverna utveckla ett mer självständigt lärande. Eleverna skall även förbereda sig för yrkesförberedande samarbete genom att kunna nyttja gemensamma protokoll och standarder som förekommer i näringslivet. De läraktivitet som framkommer som tydliga inslag i CAD-undervisningen är att läraren överför sina expertkunskaper till eleverna genom planerade övningar, laborationer och visualiseringar i CAD. Stöttning förekommer i flera former som feedback, anpassningar i olika former, dialoger med frågor, samt genom digitalt stöd. Samarbete förekommer i olika former där elever lär sig att utveckla kunskaper tillsammans med andra elever. Lärarnas kollegiala ämnesöverskridande samarbete beskrivs också som en betydelsefull form i CAD-undervisningen. / The purpose of this study has been to investigate what knowledge students develop and through which teacher activities the knowledge development takes place within CAD (Computer-Aided-Design). The study is based on a qualitative analysis of interviews conducted with seven different teachers who all teach in the senior high school's technology program in grades 1 and 2. The results show that students learning can be linked to teachers CAD knowledge. Knowledge development follows a hierarchical structure where command knowledge is a prerequisite for students to develop procedural knowledge and further development of higher strategic knowledge and creative thinking. The teachers strive for the students to develop a more independent learning. Students will also learn to prepare for a more professional environment by being able to use common protocols and standards. The results indicate that, during the CAD teaching, the teachers transfer their expert knowledge to the students through planned exercises, laboratory work and visualizations in CAD. Furthermore, teachers support student through feedback, individual/group adaptations in various forms, dialogues and through digital support. Collaboration occurs in different forms where students learn to work with each other and develop knowledge together. The teachers' collegial cross-disciplinary collaboration is also described as an important form of CAD teaching.