<p>7 Sammanfattning</p><p>Denna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a. studerat tidigare läromedelsanalysers resultat, använt sig av olika framstående kunskapsteoretikers forskningsresultat samt att han bedrivit egna analyser på läromedel. Samtliga böcker i studien är skrivna för gymnasiets Historia A och publicerade från år 2000 och framåt.</p><p>Studien visar att läroböckerna besitter stora brister i att aktivera elever till en läsning som kan framkalla ett effektivt och djupinriktat lärande samt så stor förståelse som möjligt för de skeenden som beskrivs. Dock skiljer sig böckerna åt i hur stor utsträckning de lyckas uppfylla principernas innebörder. Böckerna tenderar att framkalla ett lärande främst byggt på faktamemorering. Elever tilldelas endast ett svagt historiemedvetande ur böckerna där de riskerar att undgå förståelse för hur dåtid format vår nutid och hur dåtiden kan bifoga förståelse och insikter om framtiden. De kunskaper som elever ges om Afrika är ofta komprimerade där det sällan erbjuds fördjupningar och problematiseringar av begrepp och händelser. Elever tilldelas heller inga kritiska uppmaningar vilket kan leda till att elever får uppfattningen att läroböckers innehåll enbart består av den absoluta sanningen samt att de kan undgå insikten att historia ofta är skapat utifrån tolkningar av autentiska källor.</p><p>Det visar sig således att det finns mycket kvar att göra hos läroboksförfattare för att förbättra böckernas innehåll så att ett större lärande kan uppnås hos ett större antal elever.</p>

När den nya läroplanen för Gymnasieskolan infördes 2011 tillkom en ny betygskala och en diskussion startades om sju olika förmågor som en elev bör utveckla. Hösten 2014, det vill säga tre år senare, har Skolverket endast formulerat bedömningsstöd för två av de sju förmågorna. Detta motiverar denna stuide som undersöker vad som betygsätts och vad som krävs för den nedre gränsen för betyget E i ämnet Matematik. Studien inriktar sig på den obligatoriska kursen Matematik 1. Sju gymnasielärare intervjuades och besvarade frågor om bedömning och kravet för betyget E.   I intervjuerna lyfte lärarna fram följande moment till grund för sin betygsättning: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förändring, sannolikhet och statistik samt problemlösning. Vilket också utgör det centrala innehållet i Matematikkurs 1 på gymnasiet. Skolverket har förklarat att de nya kunskapskriteteriena för betyget E på gymnasiet innebär att eleven ska förstå sig på alla moment övergripande.   För att få betyget E och bli godkänd i kursen kräver läraren att eleven skriver E på nationella provet eller strax därunder. De intervjuade lärarna ansåg dock att nationella provet inte berör alla förmågor och kunskapskriterierna. Trots detta utgick lärarna från det nationella när elevers betyg skulle sättas. Det nationella provet kunde, enligt lärarna, få eleverna upp över gränsen för godkänt och på så sätt fylla i eventuella luckor som uppstått under kursens gång. Trots eventuell saknad kunskap kan alltså elever godkännas i matematik 1.   Resultatet av intervjuerna har visat att lärarna anser att tiden är för knapp för att bedöma och genomföra läroplanens innehåll. Ingen tid eller inte tillräckligt med tid har avsatts för skolorna att gemensamt sätta sig in i den nya läroplanen. Detta har lett till att lärare forfarande använder sig av den gamla läroplanen.

Syfte Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur de delar av kunskapskraven som innefattar rörelsekvaliteter och kroppslig förmåga konkretiseras. Studien svarar på huvudfrågan: Vad kan lärare göra för att konkretisera Lgy 11: s kunskapskrav om rörelse  i realiseringsarenan? Metod Datainsamlingen har främst varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, men även observationer. 12 erfarna, behöriga idrottslärare har intervjuats och fem av dessa har också  observerats. Det transkriberade materialet analyserades enligt Ad hoc metoden och presenteras i enighet med studiens underfrågor samt de erfarenheter och reflektioner som utkristalliserades. Resultat De intervjuade lärarna förefaller finna det svårt att konkretisera både vad och hur  de gör för att belysa för eleven vad som ska läras och utvecklas för högre betyg. Dock används filmer som stöd och referenser till avstämningar. Tendensen finns att ett mer reflekterande arbetssätt kan underlätta för elevens förståelse för vad som bedöms; därmed också en konkretare bild av vad som kan förbättras för progression. Läroplanens utformning, förväntningar på ämnet samt elevers självbild och tidigare erfarenheter nämns som hindrande aspekter. De intervjuade lärarna föreföll dock säkrare i sin bedömning än vad tidigare forskning visat. Studiens lärare utgår mer från fakta än känsla. De kan identifiera rörelsekvaliteter, men ifrågasätter kvalitetsmarkörer. Intervjuerna har analyserats utifrån både PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Läroplansteori som teoretiska ramverk. Slutsatsen är att lärare trots bedömningsstöd, kollegialt samarbete, god ämneskunskap och en undervisning anpassad efter Lgr 11 finner det svårt att konkretisera för enskild elev vad som kan göras för kravuppfyllning gällande rörelsekvalitet. Studien indikerar dock att en konkretiserad, mer objektiv bedömningssituation kan underlätta. Fler variabler än prestation och otydliga värdeord påverkar vad som kan göras för att öka elevers måluppfyllelse. Därmed kan det hävdas att diskrepansen mellan realiseringsarenan och transformeringsarenan kan hävdas vara för stor.

I detta arbete undersöks huruvida det finns en fackspråklig utveckling hos elever under deras gymnasietid i relation till vilken årskurs de tillhör och då indirekt mängden undervisningstimmar i fysik de erhållit. Undersökningen går ut på att elever från årskurs 1 till årskurs 3 får svara på fem fysikfrågor med anknytning till vardagssituationer och fenomen. När svaren sammanställts jämförs sedan de olika årskursernas frekventa svar med varandra för att finna tendenser som pekar på eventuell fackspråklig utveckling bland eleverna. Ur sammanställningen görs även ett försök till att kartlägga vilka språkval informanterna gör för att förklara fysikaliska fenomen.Resultatet av detta arbete är att det går att urskilja en tendens till att en fackspråklig utveckling sker hos elever under deras gymnasietid. Elever använder fysikaliska ord och begrepp i större utsträckning för att förklara fysikaliska situationer och fenomen. Däremot finns ingen entydig tendens till att elever använder sig av mer abstrakta och dekontextualiserade svar utan väljer att använda sig av en kontext som de är bekväma och vana vid. Förhoppningen är att detta arbete bidrar till vidare studier som leder till tydliga strategier för en språklig utvecklande undervisning. / In this work, it is examined whether there is a development of pupils‟ language ability in physics during their upper secondary school time. The work takes a look at the development in relation to the grade the students belong to and thus indirectly the amount of teaching hours in physics they have received. The study is done by having students from grade 1 to grade 3 answer five different physics questions related to everyday situations and phenomena. After the answers are compiled, the frequent answers of the various grades are compared with each other to find tendencies that point to possible language development among the students. An attempt is also made to map out which language choices the informants make to explain physical phenomena.The result of this work is that it is possible to distinguish a tendency for language development in physics among students during their upper secondary school. Pupils use in physical words and concepts to a greater extent to explain physical situations and phenomena the further along they are. However, there is no clear tendency that students use more abstract and decontextualized answers, but rather choose to use a context that they are comfortable and accustomed to. It is hoped that this work will contribute to further studies that lead to clear strategies for language-developing teaching.

AbstraktGustafsson Peter (2010)En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus – how is it used by teachers?).Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige.Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ”infärgning” av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov. Skolans ges då möjlighet att ”matcha” närområdets behov av arbetskraft vilket skapar goda möjligheter till ett gott samarbete och underlättar möjligheterna för anskaffning av praktikplatser för eleverna. Fungerar sedan eleverna bra på sina praktikplatser så öppnar sig kanske nya möjligheter till arbete och skolan har då löst en av sina viktiga uppgifter; att kunna leverera en fungerande arbetskraft till en arbetsplats. Vi som arbetar på gymnasieskolans yrkesprogram får inte glömma bort att vi också utbildar elever som kanske kommer att läsa vidare på någon eftergymnasial utbildning. Tankegången är då likartad att det är viktigt hur kursplanen används för att skapa kurser som ger eleverna en bra utbildning och som skapar goda förutsättningar för vidare studier.Det är därför det är intressant att studera hur kursplaner används av lärare, de kan vara grunden till hur saker och ting utvecklas under resans gång på gymnasiet. Dessutom är det kanske också avgörande för hur framtiden gestaltar sig för eleven när han eller hon är färdig med sin utbildning på gymnasiet.I resultatet av min undersökning kan man se att lärare använder kursplanen på ett välprioriterat sätt och att man gärna ser ett ökat elevinflytande i arbetet med kursplanen.

Lärare försöker göra sitt bästa i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspireraen elev är att försöka förändra elevens attityder till att bli mer positiva till ämnet. Denna studiessyfte är att försöka avgöra vilka förutsättningar det finns för lärare att engagera elever genom attinspirera dem. Därför har jag gjort en enkätundersökning bland 104 gymnasieelever som går förstaåret på gymnasiet och undersökt deras attityder till ämnet religion, deras engagemang i att lägga nertid och energi i ämnet och sambandsnivån mellan de två företeelserna. Resultatet visar att elevernasattityder till ämnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jämförelse med tidigareundersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmänhet. Samma resultat gäller nivån avengagemang till ämnet, så är de relativt goda men inte i jämförelse med tidigare undersökningar tillelevers engagemang till skolarbete i allmänhet. Eleverna var mer engagerade att lägga ner tid ochenergi under lektionstid än vad de var i att lägga ner energi utanför lektionstid. Stora skillnaderuppenbarades mellan könen där kvinnor var starkt mer positiva och engagerade till ämnet religion.En liten grupp med män gav väldigt negativa kommentarer till religion och ämnet religion. Ettstarkt samband visade sig mellan elevers attityder till ämnet religion och i deras engagemang i attlägga ner tid och energi i att studera religion. Det var även en stark skillnad ikorrelationskoefficientsnivån (mått för samband) när man jämför sambandet mellan eleversattityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägga ner tid och energi i att studera religionunder lektionstid och mellan elevers attityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägganer tid och energi i att studera ämnet religion utanför lektionstid, det först nämnda hade myckethögre värde. Det kan vara av värde att veta att när man ger hemuppgifter så är förmodligen andrafaktorer starkare än deras attityder i jämförelse med undervisning under lektionstid. En av dessafaktorer är till exempel viljan att ha högre betyg.

Sammanfattning Gymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar. Målet är att se helheten ur flera olika perspektiv för att förståelsen skall nå nya nivåer. Det matematiska perspektivet passar väl in med PBL, vilket gynnar utvecklingen av logiken och förankringen av kunskap. Vetenskapliga studier med logikens hjälp är en grundförutsättning att lyckas och vägleder eleverna i sitt sätt att hantera flödet av information. Arbetsmoment rörande gemensamma ämnesområden inom biologiska, kemiska och fysikaliska fenomen bidrar till att insikten höjs med effektivare bildning. Idrotten har länge jobbat med individanpassad coaching i förhållande till individens fysiska och psykiska utvecklingskurva, vilket skolväsendet borde ta efter och lära sig av. Att aktivt hålla en dialog med eleverna och hela tiden anpassa sig till elevernas vardag och utnyttja elevernas distraktioner till att styra in dem på ämnet igen ökade motivationen och lärandet. Via det matematiska perspektivet kunde eleverna reflektera och dra slutsatser kring sitt arbete och sätta det i relation till andra perspektiv. Eftersom Studieguiden hade varierande grad av laborationer, från detaljinstruerande till obundna protokoll, fanns möjligheten att alla skulle bli stimulerade och kunna utvecklas i sin egen takt. Alla fem sinnen måste aktiveras för att säkerhetsställa bibehållen kunskap. Kreativiteten hur målen kan uppnås präglas av de didaktiska stöttepelarna Vad? Hur? Varför?, men nyckeln till framgång skapas genom att först visa vägen och sedan låta eleverna själva styra över sitt analytiska tänkande. Dynamiska processer som sammanbinder vetenskapen med naturliga fenomen i vardagen höjer inlärningsprocessen och skapar samhällsmedvetna medborgare. Ingen skriven manual för att lyckas finns, men det är många faktorer som spelar in. Det underlättar att veta hur eleverna tänker, vilka grunder de har byggt sin tillvaro på och hur de lever, vilket utgör den plattform kunskapen skall utgå ifrån. / Abstract The problematic situation in Secondary Schools education regarding motivation and stimulation in scientific subjects has not yet been solved. Theories of didactic skills have developed throughout the last centuries, but to achieve sustainable learning methods teacher need to improve their creativity and enthusiasm by leaving the comfort zone. Implementation of scientific knowledge has to undergo many steps before students accept the facts and can use the information in another scenario. Though, lots of attempt to establish good and healthy atmosphere in the classroom has occurred by optimize student learning process. Therefore, it is of great importance that all courses regarding science topics work together by integrate the issues, theories, discussions and skills. The different disciplines such as biology, chemistry and environmental courses are all dependent on laboratory experience to anchor long lasting memory bank. By anchor the experiments in the reality students motivation increased by their eagerness to discover the unknown. Mathematics has the privilege of being the overall discipline that can quantify and examine the laws of science in an experiential manner. The advantage of measuring different situation and calculate the significance helps student to understand environmental phenomena occurring on our planet. The purpose of making a Study Guide was to improve laboratory exercise by stimulating inventiveness, increasing adjustments toward the reality and expanding participation of all different scientific disciplines such as biology, chemistry and mathematics. The Study Guide was design to consist of defined protocols to self-exploring experiments. Problem-Based Learning (PBL) has the advantage of putting the solving process in the center. Thereby, it can generate a platform of self-regulated education making the student taking charge of its own progress. The eagerness of improved wisdom can be transform into a cascade of reactions and outcomes that will lead into new inventions. Since the students often pay more attention to what the teacher does than what the teacher says, the teacher’s leadership has to have the same philosophy as the mathematic prospective of solving a problem. If all our senses were activated during an event profound understanding of the circumstance will occur. The athletic coaching skills normally have a philosophy involving PBL strategy. Taking into account how different sports adjust their training sessions to suit each individual capacity and to strengthen their weakness, is something many teachers can learn from. Coaching has entered the education corridor, but still many teacher lack the knowledge how coaching should be performed. Synchronizing suitable chemistry and biology theories and experiments in time established long lasting awareness. By using tools the student are well familiar with, such as www.youtube.se, increased their ability to search for reliable scientific information elsewhere. The guarantee can never be ensured, since there are so many factors that influence the outcome of the lesson. To prepare for the unknown is what scientific research is all about, which a teacher has to embrace and use as a self-reflecting process to ensure quality of learning than quantity of studying. The group dynamic varies enormously, but those who know the usefulness of education have the motivation to continue the path of science.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever

Kursen Matematik B är en de kurser som ställer störst krav på nytt konceptuellt tänkande för gymnasieelever vilket ställer höga krav på ett flexibelt sinne. Därför ansåg jag det vara intressant att undersöka närmare de aspekter som kringgärdar kursen.Jag försökte i min undersökning att hitta svar på vilka moment inom denna kurs där elever med samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet känner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmåga. Men även vad som kan ligga bakom de resultat som uppstår, samt vilka förändringar som kan vara lämpliga.Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie där elever fick uppskatta sin förmåga att behärska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkät. Dessa sammanställdes sedan för analys.I diskussionen försöker jag måla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmåga samt vilka lämpliga åtgärder som kan tänkas behövas göra för att utveckla bättre resultat.

I följande kunskapsöversikt presenteras internationell och nationell forskning från tio studier som på olika sätt berör utformningen av grammatik som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers skrivförmåga. Syftet med översikten är att undersöka och sammanställa forskning om hur blivande och verksamma svensklärare kan undervisa i grammatik på ett sätt som gynnar elevernas skrivutveckling. Frågeställningen som behandlas är: Hur kan grammatikundervisningen utformas för elever i högstadie- och gymnasieåldern så att undervisningen främjar elevernas skrivutveckling? Sökprocessen för kunskapsöversikten genomfördes på ett systematiskt sätt. De utvalda artiklarna genomgick en noggrann granskning. Materialet berör grammatikundervisning och skrivutveckling i förstaspråksundervisning. Tematisk analys användes som analysmetod av det utvalda materialet, vilket resulterade i framtagandet av tre övergripande teman.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att grammatikundervisning som har potential att främja elevernas skrivutveckling kan utformas genom samtal mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare, autentiska texter samt kreativt skrivande. Resultatet visar även att det finns bristande forskning kring vilka delar av språksystemet som undervisas vid grammatikundervisning. Slutsatsen är att samtalen, arbetet med autentiska texter och kreativt skrivande bör verka tillsammans i grammatikundervisning för att potentiellt främja skrivutveckling.