<p>1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. </p><p>Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. </p><p>Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.</p>

<p>Uppsatsen tar upp ljudet i utställningen och de problem som uppkommer när ljud används i utställningssammanhang. En studie av fyra utställningar görs för att synliggöra hur ljudet används, för att sedan peka på saker som är bra och saker som är mindre bra med just deras sätt att använda ljud. Vad är en fördel och vad är en nackdel med att använda ljud i utställningar? För att synliggöra detta har en analysmodell konstruerats. Analysmodellen har konstruerats med hjälp av den teori som ligger till grund för uppsatsen. Teorin som används är filmljudsforskning, musikforskning och soundscapeforskning.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags.</p>

<p>Resande har blivit en stor del av vårt samhälle och livsstilen för många unga människor idag. Min studie är ett försök att belysa vad som får oss att söka vår identitet i kulturer långt från våra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig själva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio länder har med Australien, nämligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av världen. Den antropologiska metoden av fältobservationer och intervjuer med resenärer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig själva och vad som skapar denna kultur från ett inifrån-perspektiv.</p>

<p>Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz’s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren. Genom att studera rollteorier undersöker vi om det är programledarens karisma och utstrålning som fått oss tittare att bänka oss i TV-soffan under alla dessa år, eller om är det SVT:s nöjesprogramskoncept som underhåller oss. Den här uppsatsen behandlar SVT:s programledares roller i genren nöjesprogram, från 1980-talet fram till nutid. Analysen sker på tre olika program och deras programledare: Lennart Hyland från Hylands Hörna, Ingvar Oldsberg från Oldsberg för Närvarande och Annika Lantz från I afton Lantz. En diskussion om huruvida nöjesprogrammens innehåll och utseende har förändrats förs i uppsatsen samt en analys av programledarnas roll i programmen och deras personliga betydelse för programmet. Syftet med undersökningen är att studera hur programledarrollen i olika så kallade nöjesprogram på SVT har förändrats under årtiondena. Målet är att se om man kan urskilja någon förändring eller kontinuitet i programledarrollen och programkonceptet.</p>

<p>Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats. </p><p>Vad denna studie har visat är att översvämningsproblematiken är en komplex fråga som spänner över många områden. Att direkt finna en specifik orsak till varför vi upplever allt fler översvämningar är svårt då många faktorer är inblandade och påverkar. Sett historiskt har översvämningar inträffat mer eller mindre regelbundet både i Sverige och internationellt. Den snabba samhällsutvecklingen har dock medfört att skadorna kommit att bli allt mer kostsamma. Människans behov av kontroll och vetskap tycks ha glömt bort en viktig faktor i jakten på den skyldige nämligen naturens variabilitet. Studien har dock visat att det finns faktorer som kommit att förändra betingelserna i våra hydrologiska system vilket kan försvåra situationen av en eventuell översvämning. Studien har lett fram till följande huvudsakliga slutsatser: </p><p>· Det faktum att vi upplever allt fler översvämningar är en blandning av naturliga variationer och mänsklig exponering genom olämplig fysisk planering. Detta kan sammantaget ge upphov till skenbara trender. </p><p>· Studien av Vänern och Mälaren har visat att områden kring stora sjöar är speciellt utsatta områden och är svåra att kontrollera med vattendomar och regleringar. </p><p>· Den allt mer uppmärksammade frågan om klimatförändringar ökar osäkerheten kring framtidens översvämningsrisker.</p>

<p>The South African nation and society have experienced significant changes and reforms over the last decade. Less than ten years ago black and white people were not even allowed to share a bench in a park. Today they are expected to live side by side in what is called a"Rainbow Nation". When a new society is built language plays an important part. The language constantly reproduces daily the small things that identify a nation and the people living in it. Language creates and reproduces truths. Creates stereotypes, thoughts. It creates emotions. </p><p>In this thesis we discuss how nation building depicts in the South African newspapers. The representation of the South African nation and people is analysed through concrete examples. But we also emphasise a situation in society that not only concerns South Africa, but many other countries in the world. As immigration merges ethnically homogeneous nations, it forces people to reflect upon themselves and what national identity they belong to.</p> / <p>Sydafrika har genomgått en betydande omstrukturering i samhället. För mindre än ett decennium sedan fick vita och svarta inte ens sitta på samma parkbänkar. Idag skall människorna leva sida vid sida i vad man kallar en "regnbågsnation". När ett nytt samhälle skall byggas är språket av stor betydelse. Språket fungerar ständigt som en reproducerande kraft. Och de små orden vi dagligen använder oss av för att beskriva en nation eller en människa kan ha större betydelse än vad vi tror. Språket skapar och reproducerar sanningar. Skapar stereotyper, skapar tankar. Och skapar känslor. </p><p>I denna uppsats diskuteras hur nationsbygget tar sig uttryck i den sydafrikanska nyhetspressen. Sydafrikas representation av nationen och folket analyseras utifrån konkreta exempel - men vi betonar även en samhällssituation som inte bara gäller i Sydafrika utan också i andra delar av världen. Allt i takt med att invandring och migration luckrar upp de etniskt enhetliga nationerna och tvingar människor att reflektera över vem man är och vilken nationell identitet man räknar sig till. </p>

<p>This is an essay with anticipations to bring out knowledge about organisational culture for the interested reader or explorer of culture in organisations. Focus positions on ingredients that can be understood as fabricating organisational culture. The essay is, for example, about values, norms, ethics peoples characteristics, that shapes an organisation. In this area of expertise there are numerous categories of scientists and disciplines that do research on this theme. Therefor it exists a rather various collection of definitions of what organisational culture is, or can be. In the essay it becomes clear that this part of organisations theory don’t have homogeneously theoretically ancestors or a similar perspective on the world and it’s configuration. This essay shows example of ingredients in organisational culture and the author discusses accordingly to he’s opinion the meaning and function of different idioms and ingredients in de facto.</p>

<p>Transport of chemical substances through a catchment depend to a large extent on the water content of the soil through which they are transported. When the groundwater level rise and fall, redox conditions change in the soil and the transport of substances is affected. </p><p>The aim of this study is to develop a hydrological model which is able to simulate soil water content at different depths and groundwater level in a soil profile. A new type of conceptual model is developed, which uses a continous represenation of the soil and soil water from the soil surface down to the bedrock. The model is intended to be applied on small catchments at a later stage. </p><p>The results show that the simulation of groundwater levels was greatly improved compared to previous results. Simulation of soil water content at selected depths is not yet satisfactory. The runoff simulation was accurate at one of the sites but did not work as well at the other. At one of the sites it was also possible to combine good simulations of runoff and groundwater levels but at the other it was only possible to obtain acceptable simulations of either runoff or groundwater. </p><p>It is suggested that model performance could be improved by letting the porosity decrease and the soil water content increase non-linearly with depth. Calculations of evaporation from soil and runoff also need to be modified.</p>

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>