Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet. Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer. Det vi fick fram genom våra semistrukturerade intervjuer var att det till stor del handlar om självförverkligande för ungdomar som emigrerar, de vill uppleva, träffa nytt folk och sätta sig in i nya situationer för att lära känna sig själva och hitta nya identiteter. Att göra detta i ett nytt land passar bra då nya både väntade och oväntade situationer och utmaningar uppstår som leder till att gränser testas och att man som emigrant sätts inför prövningar man inte varit med om förut, vilket leder till självförverkligande och identitetsfinnande.

Resandet har blivit en självklarhet i det moderna samhället där mötet med nya kulturer och människor är viktiga beståndsdelar. I och med detta har backpackerresor blivit ett vanligt förekommande fenomen där människor väljer att resa under längre tid till platser längre bort. Studien hoppas kunna bidra till turismforskningen genom att skapa en större förståelse över resemotiv vilket kan förutspå framtidens behov inom backpackerresandet. Studien syftar till att undersöka resemotiv till en backpackerresa och om nya kulturmöten bidrar till identitetsskapande hos individen. Nyckelorden som genomsyrar studien är resemotiv, identitet och kulturmöten. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av åtta intervjuer med respondenter mellan åldrarna 20-30 år som har backpackat i Sydostasien och Australien. Intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna analyseras tillsammans med de valda teorierna. Uppsatsens resultat stöds av teorier inom det aktuella forskningsområdet, där Abraham Maslows behovshierarki har hjälp till att styrka resemotiv. Erving Goffman, George Herbert Mead, Anthony Giddens och Émile Durkheims teorier har används för att förstå hur en identitet skapas. Edward Hall och Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen & Geert Hofstede har används för att styrka kulturmötens betydelse i en individs utveckling. Resultatet i studien visar att motivet till en backpackerresa ligger i känslan av frihet och kravlöshet. Respondenterna har blivit stärkta av den aktuella backpackerresan men en identitetsförvirring kunde tydas efter resan. Identitetsförvirringen bestod i att respondenternas världsbild vidgats och att intrycken medförde en tvetydig syn på framtiden. / Travel has become a matter of course in modern society, where the meeting with new cultures and people are important elements. Backpacking travels has become a common phenomenon in which people choose to travel longer to places further away. The study hopes to contribute to tourism research by creating a greater understanding of travel motives, which can predict future needs in the backpacking industry. The study aims to look into the motives of a backpacking trip and if cultural meetings contribute to a personal development for the individual. The keywords that permeates this study is travel motives, identity and cultural meetings. The study uses a qualitative approach which consists of eight interviews with respondents between the ages of 20-30 years old and who has been backpacking in Southeast Asia and Australia. The interviews were transcribed and processed to be analyzed together with the selected theories. Selected theories in the field of research have been produced to strengthen the results, where Abraham Maslow’s hierarchy of needs has helped to establish travel motives. Erving Goffman’s, George Herbert Mead’s, Anthony Giddens and Émile Durkheim's theories has been used to understand how identity is created. Edward Hall’s and Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen & Geert Hofstede’s theories has been used to prove the role of cultural impact in an individual's personal development. The results of the study show that the travel motives for a backpacking trip is the feeling of freedom and permissiveness. The respondents have been strengthened by the backpacking trip, but an identity confusion could be deciphered after the trip. The identity confusion where laying in an enlarged worldview and an ambiguous view of the future of the respondent.

I den här uppsatsen görs en studie över svenskarnas resemotiv till Mallorca. Studien utgörs av tre studieområden. Den första behandlar hur resemotiven ser ut idag, den andra ser till hur utvecklingen av resemotiv sett ut från 1960-talet och den sista fokuserar på researrangörernas syn på sina kunder och deras resemotiv till Mallorca. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ del samt en kvantitativ del då insamlandet av empirisk data har gjorts. Den primära delen i undersökningen utgörs av den kvantitativa insamlingsmetoden. Det gjordes en enkätundersökning där 91 respondenter deltog och besvarade frågor om sina resemotiv. Den kvalitativa delen består av intervjuer som har gjorts med två researrangörer och en resebyrå som fick svara på frågor om vilka deras kunder är, deras resemotiv, hur utvecklingen sett ut över en 50-årsperiod och vilka trender man kan se inom charterturismen. Teorierna som är använda i uppsatsen utgår ifrån två olika teorifamiljer, den ena familjen handlar om teorier knutna till begreppet resemotiv och den andra om teorier knutna till begreppet resepersonligheter. Resultatet presenteras i form av diagram och text där en sammanställning av svar från intervjuer och enkätundersökning har gjorts. I resultatet syns bland annat vilka resemotiv resenärerna har nu och hur det sett ut sen 1960-talet. Därefter kommer analysdelen där teori och empiri kopplas samman och sambandet dem emellan analyseras för att förstå varför resultatet blev som det blev. I slutsatsen presenteras de resultat som uppkommit under denna undersökning. Den främsta slutsatsen är att det varma klimatet är det primära resemotivet och har varit det över hela perioden. / This thesis is a study of Swedes' travel motives to Majorca. The thesis consists of three areas of study. The first area deals with the travel motives today, the other area looks at the development of the travel motives since the 1960s and the last area focuses on the travel agent's view of their customers and their travel motives to Majorca. The essay consists of a qualitative part and a quantitative part of the empirical data. The primary component in the study consists of the quantitative collection method. It consists of a survey in which 91 respondents participated and answered questions about their travel motives to Majorca. The qualitative part consists of interviews made with two tour operators and one travel agent who answered questions about which their customers are, what their travel motives are, developments of the motives during a 50 years period and which trends can be seen in the charter tourism industry. The theories that are used in the paper are based on two different theory families; one family is about theories related to the concept of travel motives and the other dealing with the theories linked to studies of travel personalities. The results are presented in the essay in form of graphics and text that concludes responses from interviews and questionnaires. The result shows the travel motives now and the motives since the 1960s. Next up is the analysis section where we connect theories and empirical findings and find connections between them to understand why the result ended up like it did. In the conclusion, we describe what we come up with in this whole investigation. The main conclusion is that the warm climate is the primary travel motive and has been throughout the whole period.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.

Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

Sammanfattning Titel: Kärlek till anime – en tillräcklig reseorsak? En kvalitativ studie om anime-fans motiv till att besöka anime-destinationer Författare: Linda Smedberg Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Hans Wessblad Ämne: Turismvetenskap III, examensarbete (kandidat) 15 HP, HT 18 Datum: 14/1–2019   Syfte och forskningsfråga Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse till vilka resemotiv anime-fans har för att besöka en anime-destination. Uppsatsen förklarar vilka dessa resemotiv är. Således ställdes forskningsfrågan:   Vad motiverar anime-fans att besöka en destination som använts i en japansk animerad serie?   Metod Uppsatsen utgår utifrån en kvalitativ metod och följer en deduktiv ansats. Vilket betyder att teorier presenteras som sedan mynnar ut i en analys av mitt empiriska material. Vilket är grundat i en kvalitativ, webb-baserad enkätundersökning.   Resultat Studiens resultat visar att anime-fans besöker anime-destinationer av flera olika orsaker. Alla dessa är grundade i en förkärlek till anime-kulturen. Resultaten visar också att anime-landskap samt turisternas identitet kan forma och påverka deras resemotiv. / Abstract The purpose of this thesis is to create an understanding of what motivates anime fans to visit an anime destination. This thesis aims to enlighten the reader to what these motives are by trying to answer the question: What motivates anime fans to visit a destination that has been used in a Japanese animated series?   The method used is a qualitative one and the thesis follows a deductive approach. Which means that theoretical theories were first presented. These were then tested in an analysis of my empirical material. The empirical data was collected from a qualitative web-based survey.     The study’s results show that the primary reasons anime fans visit an anime destination is because they love anime. It also shows that destinations and anime landscapes together with one’s identity can influence tourists travel motivations.

Syftet med vår studie är att utifrån resemotivet image studera på vilka sätt image och dess indelningarutgör faktorer när turisterna väljer destination att besöka. Med ‘dess indelningar’ syftar vi till att undersöka kognitiv och affektiv image har en betydande roll för människor bosatta i Sverige när de väljer att semestra i landet. Vidare har vi även för avsikt att studera och besvara om det finns likheter och/eller skillnader mellan olika demografiska grupper där kön och ålder ligger i fokus.  Vi har grundat studien i fyra olika teman: Image, WOM/eWOM (Word of mouth/electronic Word of Mouth), Staycation och Resemotiv. Dessa teman är även de som utgör vår studies teoretiska ramverk. I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod där vi valt att nyttja oss av en enkätstudie för att samla in data och studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt är socialkonstruktionism. Utifrån vårt syfte och frågeställningar har vi sedan valt att strukturera upp frågorna i enkätverktyget Survey & report och därefter har vår insamlade data analyserats med hjälp av verktyget SPSS för att nå fram till studiens resultat. Vårt resultat påvisar att image som resemotiv har en betydande roll när människor väljer semesterdestination inom Sverige. Däremot syns det att image som eget begrepp inte är välkänt bland våra respondenter när de får resonera kring sitt eget resemotiv. Vi diskuterar detta närmre i vårt analyskapitel vilket sedan övergår till att presentera våra slutsatser och förslag på framtida forskning. / The purpose of our study is to, based on the travel motive image, study in which ways image and its division constitute factors when tourists choose a destination to visit in Sweden. With ‘its division’, we aim to investigate whether cognitive and affective image has a significant role for people living in Sweden when they choose a vacation in the country. Furthermore, we also intend to study and answer whether there are similarities and/or differences between different demographic groups where gender and age are in focus. We have based the study on four different themes: Image, WOM/eWOM (Word of Mouth/electronic Word of Mouth), Staycation and Travel motives. These themes are also those that constitute the theoretical framework of our study. In this study, we have used a quantitative method in which we have chosen to use a questionnaire study to collect data and the study's scientific theoretical approach is social constructionism. Based on our purpose and questions, we have then chosen to structure the questions in the survey tool Survey & report and then our collected data has been analyzed with the help of the tool SPSS to reach the study results. Our results show that image as a travel motive plays a significant role when people choose a holiday destination within Sweden. On the other hand, it seems that image as its own concept is not so well known among our respondents when they can reason about their own travel motive. We discuss this in more detail in our analysis chapter, which then moves on to present our results and proposals for future research.

“Här kommer våra svenskar!” är en turismvetenskaplig studie som undersöker hur andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien beskriver sina motiv till diasporaresor samt hur diasporaresorna påverkar andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien identitetsupplevelser. Studien har hållit en kvalitativ ansats där nio informanter intervjuades om deras erfarenheter av diasporaturism. Den tidigare forskning om diasporaturism har legat till grund för vår studie. Majoriteten av den tidigare forskningen om diasporaturism fokuserar på första generationens invandrare. Forskning om andra generationens invandrare i allmänhet och andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien i synnerhet är bristfällig. Denna studie påvisar att det finns indikationer på att diasporaturism har en påverkan på identitetsupplevelsen hos andra generationens invandrare från det forna Jugoslavien. Utöver att studiens informanter bekräftar den tidigare forskningens resonemang om diasporaturisters resemotiv kan studien även presentera ett outforskat bakomliggande resemotiv hos informanterna vilka är intressanta implikationer för den framtida forskningen. / “Här kommer våra svenskar!” is an tourism study that studies how second generation immigrants from former Yugoslavia describe their motives for diaspora tourism as well as how diaspora tourism effects the individuals perception of identity. This study has used a qualitative methodological approach where the empirical data was collected through nine interviews with second generation immigrants from former Yugoslavia concerning their experiences of diaspora tourism. This study shows that there is some indication that diaspora tourism has an effect on second generation immigrants from former Yugoslavias perception of identity. In addition to confirming previous diaspora tourism studies travel motives, this study also puts forward a previously unexplored underlying travel motive which has interesting implication for future tourism studies.