Syfte: Inom revisionsbranschen har rapporteringen om ett företags fortlevnad under en lång tid varit ett omtvistat ämne. Detta specifikt till följd av revisorsskandaler, då företag gått i konkurs utan att ha erhållit en fortlevnadsvarning från sin revisor. I redovisningslitteraturen finns det motstridiga argument kring huruvida revisorer anses oberoende eller inte utifrån deras benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och de finansiella incitament som finns. Uppsatsens syfte är att: Undersöka om det finns något samband mellan utfärdandet av fortlevnadsvarningar och ekonomisk förlust för revisionsbyrån. Metod: Utifrån tidigare forskning har forskningsbara hypoteser deducerats fram, vilka sedan undersökts empiriskt. En kvantitativ metod har använts för att samla in data från svenska företags årsredovisningar åren 2011-2014. Dessa data har sedan testats och analyserats i ett statistikprogram och har därefter redovisats i olika tabeller. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit bevis för den självuppfyllande profetian, vilket indikerar att revisorer drar sig för att utfärda fortlevnadsvarningar. Gällande undersökningen kring ekonomiska incitament som hot mot revisorns oberoende, ger denna studie bevis på att storleken på NAS-arvodet kan utgöra ett potentiellt hot. Studiens resultat visar även att det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan Big 4 och icke Big 4 revisorer när det gäller utfärdandet av fortlevnadsvarningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att kombinera de finansiella faktorerna med de icke finansiella faktorerna för att studera revisorers oberoende. En tredje begränsning med uppsatsen är att vi utgått från revisorns perspektiv, vilket innebär att förslag till fortsatt forskning är att byta till företagens perspektiv eller kombinera dessa. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med mer kunskap kring den självuppfyllande profetian, ekonomiska incitaments påverkan på revisorns oberoende. Uppsatsen har även bidragit med ytterligare förståelse kring hur problematiskt det kan vara att utfärda en fortlevnadsvarning. / Aim: The reporting of an organizations going concern has been center for debate during a long period of time. This is mainly due to auditing scandals where organizations have gone bankrupt without a modified going concern opinion from their auditor. In accounting literature there are conflicting claims about whether auditors are considered independent or not due to their tendency to issue a going concern modified opinion and the influence financial incentives have on auditor independence. The aim of this essay is to: Examine if there is a relation between the tendency to issue a going concern modified opinion and the financial loss for the audit firm. Method: From previous research hypotheses have been deduced. These hypotheses have then empirically been studied. A quantitative method was used to gather data from Swedish companies’ annual reports from the year 2011-2014. After gathering the data, it was tested and analyzed with a stats program and then presented in different tables. Result & Conclusions: This study has found evidence of the self-fulfilling prophecy, which indicates that the auditor withdraws from issuing a going concern modified opinion. Regarding the financial incentives as threats of audit independence, this study gives evidence that the size of Non-audit service fees poses a potential threat. The results of the study also show that there is no significant difference in quality between Big 4 and Non-Big 4 auditors regarding the issuance of going concern modified opinions. Suggestions for future research: In this study the financial factors have been taken into account, a combination of both the financial and non-financial factors is the suggestion for future research. A third limitation of this study is that is based upon the auditors’ perspective, therefore a study based solely on the companies' perspective or a combination of both is our suggestion for future research. Contribution of the thesis: This thesis contributes with more knowledge to the accounting literature. The study has provided more knowledge about the self-fulfilling prophecy, financial incentives on audit independence and the quality among Big 4 and non-Big 4 audit firms. This thesis has also contributed to further understanding of how problematic it can be for an auditor to issue a going concern modified opinion.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs. Vidare kartlägger och analyserar vi potentiella samband mellan svenska revisorers uttalanden i revisionsberättelsen och revisorernas arvoden samt klientföretagens storlek. Vi studerade om revisionsberättelserna var rena eller orena samt om någon varning kring företagets fortlevnad utfärdats. Studien omfattar aktiebolag som gått i konkurs under perioden 2010-01-01 till 2010-08-31. Det finns tidigare forskning som påvisar ett samband mellan höga arvoden till revisorn och ett minskat oberoende hos denne samtidigt som andra studier påvisar motsatsen. Det finns även studier som bekräftar att företags storlek påverkar revisorns oberoende. I vår studie har vi kommit fram till att det finns ett samband mellan det totala arvodet till revisionsbyrån och andelen orena revisionsberättelser. Vi har även funnit ett samband som tyder på att revisorn blir mer kritisk och att andelen going concern-varningar ökar ju högre arvoden ett företag betalar till sin revisor. I vår studie har vi också funnit att klientföretagets storlek har påverkan på andelen orena revisionsberättelser (ju större företag desto lägre andel orena revisionsberättelser) medan företagets storlek inte har någon inverkan på andelen going concern-varningar. / Already in the Kreuger crash in the early 1930s the society began to question and make demands on auditor’s independence. The question of an auditor’s independence is still today a topical issue. The effect of an auditor who is not independent is that the company´s annual report provides the stakeholders with false information. Underlying factors that may affect the auditor`s independence can be the company’s auditing fees as well as the size of the company. We have in this study categorized and analyzed differences between Swedish auditor`s statements in audit reports and auditors fees as well as the size of the client company. We chose to study the auditors statement in the company’s annual audit report and if any warning about the survival of the company were issued. We chose to limit our study to only Swedish companies that has gone bankrupt during the period 2010-01-01 to 2010-08-31. Previous research state that there is a correlation between high fees to the auditor`s firm and the auditor`s loss of independence, while there is studies that state the opposite. There are also studies that confirm that the company’s size affect the auditor`s independence. We have in our study confirmed that there is a correlation between size of the total fee to the auditing firm and the share of clean audit reports. We have also found a correlation that indicates that the auditor is more critical in the audit and that the share of going concern-warnings increases when the fees to the auditor increases. The size of the client company has, according to our study, influence on the share of clean audit reports (the share of clean audit reports increases when the companies are larger) while the size of the client company has no effect on the share of going concern-warnings.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalité Metod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studie Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teori Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska tester Resultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens / Purpose: The purpose of this thesis is to identify and analyze how auditors define audit quality and how they are ascertain that they perform audit with high quality Methodology: In order to reach a result, an abductive approach with a quantitative method have been used in this exploratory study Theoretical perspective: The study is based on existing theories and scientific studies, but also the results of our pilot interviews are used to identify factors that may explain our purpose. Theories that have been used are professional theory, institutional theory and agency cultural theory Empirical foundation: The empirical material is based on a questionnaire addressed to the Swedish auditors in FARs membership list. The empirical data have been analyzed by statistical tests Conclusion: The analysis showed that the factors that are having the greatest positive impact on audit quality are expertise together with the auditor's proficiency

Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer.   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream.   Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag. / Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality.   Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream.   Result & Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly.   Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets.   Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.

ABSTRACT Title: Do women's risk aversion have any effect on earnings quality and audit fees? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Josephine Jonsson and Josefin Lund Supervisor: Jan Svanberg Date: 2019 – june Aim: Due to the positive qualities women are considered to add to the boardroom and the countries' quota requirements for the proportion of women on boards, it is of great importance to examine the possible effect of an increased number of women on boards. The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between external audit fees and the proportion of women on the board. A second purpose is to investigate whether a higher/lower audit fees associated with women on the board is related to higher earnings quality. Method: The study adopts a hypothetical-deductive approach with a positivistic perspective. Quantitative secondary data has been obtained from the Thomson Reuters Eikon. A longitudinal study has been designed and the selection has finally been analyzed in multiple regression analysis using the statistics program IBM SPSS. Result & Conclusions: The study's literature review gave reason to expect a connection between the proportion of women on the board and the companies' earnings management and audit fees explained by women's risk aversion. The study measures the companies' earnings quality with earnings management in order to seek answers to whether the audit fee can be explained by the earnings quality. The result shows no correlation and the study can thus not explain the companies' audit fees with women's tendency to act risk averse. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to business research through an increased understanding of the view of the female leader, as this study seeks out explanations other than risk aversion to the connection between audit fees and the female leader. The study's practical contribution is about clarifying the effect of appointing more women on boards, and the study provides valuable information to the companies' stakeholders due to the quota requirements of women on boards in certain countries. Suggestions for future research: Since the results in the study do not fall in line with previous research, future research should take an open perspective on whether women should be assumed to be risk averse. There may be many other explanations for the effects of women on leading positions. These effects should be investigated. It is also interesting to investigate how the quota of women in leading positions affects the companies' profitability, if the woman is hired because of her gender and not her experience and competence. / SAMMANFATTNING Titel: Har kvinnors riskaversion någon effekt på redovisningskvalitet och revisionsarvode? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josephine Jonsson och Josefin Lund Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 – juni Syfte: Med anledning av de positiva egenskaper kvinnor anses tillföra i styrelserummen samt ländernas kvoteringskrav på andel kvinnor i styrelser är det av stor vikt att undersöka den eventuella effekt som kommer av ett ökat antal kvinnor i styrelser. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan externt revisionsarvode och andel kvinnor i styrelsen. Ett andra syfte är att undersöka om ett eventuellt högre/lägre revisionsarvode associerat till kvinnor i styrelsen är relaterat till högre redovisningskvalitet. Metod: Studien antar en hypotetisk-deduktiv ansats och ett positivistiskt perspektiv. Kvantitativ sekundärdata har inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon. En longitudinell studie har designats och urvalet har slutligen genomgått analys i multipla regressionsanalyser med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studiens litteraturundersökning gav anledning att förvänta sig ett samband mellan andel kvinnor i styrelsen och företagens resultatmanipulation och revisionsarvode förklarat med kvinnors riskaversion. Studien mäter företagens redovisningskvalitet med resultatmanipulation för att söka svar på om revisionsarvodet kan förklaras med företagens redovisningskvalitet. Resultatet visar inget samband och studien kan således inte förklara företagens revisionsarvoden med kvinnors tendens att agera riskavert. Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till den företagsekonomiska forskningen genom en ökad förståelse på synen på den kvinnliga ledaren, eftersom denna studie söker andra förklaringar än riskaversion till sambandet mellan revisionsarvodet och den kvinnliga ledaren. Studiens praktiska bidrag handlar om att tydliggöra effekten av att tillsätta fler kvinnor i styrelser och studien tillhandahåller värdefull information till företagens intressenter med anledning av kvoteringskrav på kvinnor i styrelser i vissa länder. Förslag till fortsatt forskning: Då sambanden i studien inte faller i linje med tidigare forskning bör framtida forskning inta ett öppet perspektiv på huruvida kvinnan kan antas riskavert. Det kan finnas många andra förklaringar till effekterna som uppstår av kvinnor på ledande poster. Dessa effekter bör undersökas. Det vore även intressant att undersöka hur inkvotering av kvinnor i ledande positioner påverkar företagens lönsamhet, ifall kvinnan inkvoteras på grund av sin könstillhörighet och inte sin erfarenhet och kompetens.

Bakgrund: Det råder inga tvivel om att revisorn har en explicit funktion till att stärka redovisningens trovärdighet. I det sociologiska perspektivet kan vi även förstå revisorns funktion som en producent av komfort medan vi i det ekonomiskt rationella perspektivet ser revision som ett medel för att minska informationsasymmetri. Covid-19 har orsakat omfattande utmaningar bland både företag och revisorer, vilket lyfter frågan om hur olika aspekter i revisionen har påverkats av att revidera företag med en uttalad riskfaktor. Riskfyllda företag i denna studie avser företag som har fått en utfärdad going concern-anmärkning. Sådana bedömningar har varit svåra för revisorn under covid-19, mot bakgrund av den ovisshet som präglat pandemin. Av den orsaken var det intressant att undersöka om revisionsprocessen har förändrats under covid-19 genom att analysera om det skett en förändring av revisionsarvodet och längden för revisionsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringen av revisionsprocessen i samband med ökade risker i företag i en orolig samhällskontext. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär då vi undersöker om det skett någon förändring av revisionsarvodet och längden på revisionsprocessen under covid-19. För att besvara syftet har relevanta variabler från årsredovisningar inhämtas för att göra tre olika statistiska undersökningar. Syftet var att undersöka frekvensen av skillnader och samband mellan variablerna. Slutsats: Resultatet visar att det skett en förändring av revisionsarvodet under covid-19. Resultatet påvisade även att det inte skett en förändring av revisionsprocessens längd under covid-19, även fast det förelåg en viss samvariation mellan revisionsarvode och längden på revisionsprocessen. Resultaten har visat tendenser till att kunna förklaras och förstås med hjälp av informationsasymmetri och skapande av komfort. / Background: There is no doubt that auditors have an explicit function to strengthen the credibility of a firms’ accounting and reporting. In the sociological perspective it can be understood that auditors function as a producer of comfort, meanwhile in the economical rational perspective, auditors are a function to reduce information asymmetry. Covid-19 has caused extensive challenges for firms and auditors, which enlightens the issue of auditing troubled firms. Troubled firms are in this study referenced to firms that have been assessed with a going-concern opinion. Going-concern opinions was difficult for the auditors to review during Covid-19, in the light of the uncertainties that bear the stamp of the pandemic. For this reason, it was interesting to study if the audit effort had changed during covid-19 by analyzing the possible changes in audit fees and audit reporting lag. Purpose: The purpose of this study is to analyze the changes of audit effort in association to increased risk in firms in context to a crisis. Method: The study identifies with a quantitative orientation as it studies the changes of audit fees and audit reporting lag during Covid-19. In order to achieve the purpose of the study, pertinent variables from the firms’ annual reports have been obtained to perform three statistical analyses. The purpose was to study the changes between two years and the correlation between the two variables. Conclusion: The results suggest an increase in audit fees during Covid-19. The results also indicate no change in the length of audit reporting lag during Covid-19, even though a covariance between audit fees and audit reporting lag was identified to a certain extent. The results have shown to be understood with support by information asymmetry and establishment of comfort.