Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna. Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.

Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster att uppkomma? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket

No description available.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige. Vi har i denna studie konstaterat att ryktet var viktigast för revisorerna. Revisorerna menade att varumärket gav en kvalitetsstämpel på revisionen, att ryktesrisken var svår att skydda sig mot, att den påverkade deras personliga karriärmöjligheter samt att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd. Majoriteten av revisorerna menade att det fanns en skadeståndsrisk för revisorer men att deras revisionsbyrås riskbedömning och resurser eliminerade skadeståndsrisken.

<p>Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.</p><p>Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.</p>

Forskningsproblem: Det har uppmärksammats en ökad oro bland Big 4-byråerna över den tilltagande konkurrensen på revisionsmarknaden och tendensen att bolag väljer att byta revisionsbyrå mer frekvent. Det finns ett behov i att förklara varför bolag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå. Syfte: Syftet med studien är att förklara varför bolag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Metod 15 hypoteser härleds utifrån befintlig forskning och teori inom området för revisionsbyråbyten. Dessa prövas genom en kombinerad enkät- och dokumentstudie av totalt 100 bolag för perioden mellan 2010-2014. Resultat: Av studiens totalt 100 bolag visade det sig att 33 bolag (33 %) bytt revisionsbyrå under perioden mellan 2010-2014. 14 av studiens 15 hypoteser förkastas i hypotesprövningen. Kunskapsbidrag: I den statistiska analysen visas variablerna revisionskostnad, byte av ledning, bristfälligt samarbete och tredje parts påtryckningar bli signifikanta i att förklara ett byte av revisionsbyrå. Endast variabeln bristfälligt samarbete uppvisar dock ett korrekt förutspått samband, där ett ökat bristfälligt samarbete mellan revisor och bolagsledning ökar sannolikheten för ett byte av revisionsbyrå. / Problem: Increased concern regarding an enlarged competition and more frequent audit firm switching behavior has been noticed among the Big 4-audit firms. There is a need to explain why companies voluntarily choose to switch audit firm. Purpose: The aim of the study is to explain why companies voluntarily choose to switch audit firm. Method: 15 hypothesis are derived from existent research and theory in the area of audit firm switching. They are tested through a combined survey- and document study of 100 companies during the period of 2010-2014. Results: The study showed that 33 out of 100 companies (33 %) switched their audit firm during the period of 2010-2014. 14 out of 15 hypothesis are rejected in the study. Contribution: The statistical analysis showed that the variables audit fee, change in management, inadequate working relationship and third party influences are significant in explaining an audit firm switch. However, the only variable to show a correctly predicted relationship is inadequate working relationship, which implicates that an increased inadequate working relationship between the auditor and management leads to an increased probability of an audit firm switch.

Förutom standarder och riktlinjer utgör revisorns egna professionella bedömningar en stor del av hur denna bedömer väsentlighetsnivån vid en revision. Tidigare studier har funnit flertalet bakomliggande faktorer som påverkar denna bedömning. 2011 implementerades ISA i Sverige varför det finns ett intresse att undersöka vad denna standard har haft för påverkan på svenska revisorers väsentlighetsbedömning.  Studiens resultat visar att tre faktorer av de som ingår i studien kan förklara variationen i revisorers väsentlighetsbedömningar. Variablerna kön, chefspress och storlek på revisionsbyrå har i studien ett signifikant samband med variationen i bedömd väsentlighetsnivå. Att dessa olika faktorer har en påverkan på väsentlighetsbedömningen antas förklaras av bland annat olika nivåer av riskbenägenhet och revisionskvalitet. / Background: In addition to standards and guidelines, the auditor’s own professional judgment represents a big part of how the auditor assesses the materiality level for an audit. Previous studies have found a number of underlying factors that affects this assessment. In 2011, ISA was implemented in Sweden why there is an interest to investigate what impact this standard has had on the Swedish auditors' materiality judgments. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain the factors that affect the auditors’ professional judgment of the overall materiality level. Method: The study is based on a deductive approach where previous research in this areais used to formulate hypotheses regarding the factors that may affect auditors in their materiality judgment. Quantitative data is collected in the form of primary data through a survey. Furthermore, one experienced auditor is interviewed. Conclusion: The results show that the variables Gender, Pressure from management and Firm size can explain variations in different auditors' materiality judgments. These factors impact on the materiality assessment is assumed to be caused by, among other things, different levels of risk propensity and audit quality.

Sammanfattning  För revisionsbyråer är det av stor vikt att anställa individer som matchar organisationen och kan utvecklas i sin roll som revisor. I revisionsbyråns fall rekryteras individer till ett kontor, därför är det kontorets kravprofil individen ska matcha. Revisionsyrket är förknippat med en tydlig karriärsstruktur där en nyanställd förväntas växa från befattningen junior upp till befattningen manager eller partner. Det är dessa befattningar bestående av, junior, senior, manager och partner, som skapar ett revisionsteam. Den vanligaste arbetsformen för att utföra ett revisionsuppdrag är att använda sig av revisionsteam. Dock finns ett gap i forskningen gällande revisionsteam då forskningens fokus istället varit på att studera individnivå, kontorsnivå och företagsnivå. I en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare och teamsammansättare 2 i fem av de sju största revisionsbyråerna i Sverige. Utifrån resultatet har en modell om revisionsteamets påverkansfaktorer utifrån individens personliga egenskaper arbetats fram. Revisionsteamet påverkas av rekryterarens urval av vilka som rekryteras till kontoret. Ett urval som sker baserat på personlighet, med strategin att hitta kompletterande personligheter. Här ses en individ främst som övervägande social eller övervägande noggrann, men där femfaktormodellens alla personlighetsdrag är viktiga. Andra förmågor rekryterarna söker beskrivs som analytisk förmåga, personligt driv, initiativtagande och ansvarstagande. Beroende på vilket personlighetsdrag som är övervägande på kontoret rekryteras en kompletterande person. Teamsammansättaren har en blandad grupp av individer med olika personligheter på kontoret som denne sedan sätter samman till revisionsteam inför uppdrag. Här sätts teamet samman utifrån kompetens, där de söker en diversifierad kompetens samt att ingen ska vara överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Teamsammansättaren fokuserar även på interaktionen mellan individer med olika kompetens, för att juniora medarbetare ska lära sig av seniora genom ett utbyte av kompetens. Åldern i ett revisionsteam och könsfördelningen är diversifierad. Att åldern är diversifierad i teamen beror på att teamen byggs upp med de olika befattningarna. En junior är vanligtvis ung och därefter åldras individen med karriären varför en senior är äldre och en partner är äldst. Könsfördelningen tar sin början i rekryteringen med målsättningen att få en jämn fördelning av män och kvinnor. Teamsammansättarna strävar efter en jämn könsfördelning inom teamet för att skapa en bättre gruppdynamik och ett bra bemötande mot kund. Samtidigt vill revisionsbyråerna öka den kulturella mångfalden, något som försvåras av de svenska auktorisationskraven. 2 Teamsammansättare är en auktoriserad revisor med ansvar för sammansättningen av revisionsteam på ett kontor, planering av revisionen och assisterar rekryteraren vid rekryteringen av en ny revisor. / Abstract To audit firms it is vital to employ individuals that matches the organisation and are able to advance in their role as an auditor. In the case of the audit firm, recruitment of individuals is made to an office, therefore the individuals must match the profile of demands of a specific office. The audit profession is associated with an explicit career path where the newly employed is expected to advance as an auditor from the junior position to manager or partner. These roles of an auditor; junior, senior, manager and partner, builds an audit team. The most common approach to performing an audit is in an audit team. In the audit field of research there is a gap concerning audit teams as the scholars instead have focused on studying the individual level, office level and enterprise level of audit firms. With a qualitative approach semi-structured interviews have been conducted with recruiters and audit team assemblers1 at five of the seven largest audit firms in Sweden. Using the gathered material of the study as a basis, we created a model of the influential factors of an individual‟s personal characteristics on the audit team. The audit team is affected by the recruiter‟s selection of whom is recruited to the office. A selection that is made based on personality, with the strategy to find complementing personalities. An individual is considered to be either mainly sociable or mainly thorough, but still holding all of the five dimensions of personality of importance. Other attributes of an individual desired by the recruiter are analytical ability, need for achievement, initiative and responsibility. Depending on which of the personality dimensions that are prominent at the office a complementing individual will be recruited. The audit team assembler then have a mixed group of personalities to combine for an audit assignment. At this stage the audit team is arranged considering the competence of the individuals, where the main goal is a diversification of competence and that no one should be over qualified to perform their assignments. The audit team assembler also focuses on the interaction between individuals with different competence in order for junior employees to learn from senior employees through an exchange of competence. Age and gender of audit team members are diversified within the group. The diversification of age in the team is mainly due to that different professional roles of the auditor are present. A junior employee is often young and then ages with the career advancements towards manager and later partner. The gender diversification is initiated at the recruitment phase where one goal is to have an even distribution of men and women. The audit team assembler tries to get an even distribution within the team since this creates a more dynamic group and better reflects the customer. The audit firms would like to increase the cultural diversity, something that is aggravated by the Swedish components of the official certification of auditors. 1 Audit team assembler is a Certified Public Accountant that has got the responsibility for assembling the audit team at an office, planning the audit and assisting recruiters in the recruitment of a new auditor.

Bakgrund: I Sverige finns lagstiftning kring att publika och privata aktiebolag ska genomgå revision. Syftet med revision är att granska ett bolags räkenskaper och den förvaltning som sker av styrelse och verkställande direktör. I ämbetet som revisor ska denne agera oberoende gentemot bolaget och just oberoendet ifrågasattes av EU-kommissionen efter den finanskris som bland annat drabbade Europa mellan 2007 och 2009. Ifrågasättandet ledde till en ny lag för publika aktiebolag som tvingar dem att byta revisionsbyrå. Genomförandet av en byrårotation kan för både privata och publika aktiebolag ske frivilligt eller ofrivilligt. Enstaka studier har tidigare undersökt området byrårotation med en kvalitativ ansats, vilket delvis motiverar studiens syfte.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som är av betydelse då ett företag byter och väljer ny revisionsbyrå, och om det skiljer sig åt mellan publika och privata aktiebolag. Genom studien vill författarna bidra till en ökad förståelse för vad som ligger till grund för de ageranden och val företagen gör gällande byrårotation.    Metod: För att skapa en djupare kunskap om hur företag resonerar vid en byrårotation har ett abduktivt tillvägagångssätt tillämpats. Inledningsvis har tidigare forskning studerats för att skapa en bild av vad som tidigare konstaterats varit av betydelse för företag vid deras byte av respektive val av ny revisionsbyrå. Tre huvudsakliga kategorier kommer fram i form av företagets egenskaper, revisorns egenskaper och själva revisionen. Därefter har intervjuer med sex företag genomförts som legat till grund för uppkomsten av teori i form av två nya faktorer.   Slutsats: Den tydligaste skillnaden som går att utröna mellan publika och privata aktiebolag i denna studie är att vid en byrårotation ser privata aktiebolag i större grad relationen till revisorn som viktig, och publika aktiebolag lägger större vikt vid revisorns kompetens. Studien visar även att det är en kombination av olika faktorer har betydelse vid processen av en byrårotation och inte en enskild sådan. Alla fallföretag har haft unika processer vid byrårotationen. Vidare har två nya faktorer påträffats i form av lagen om obligatorisk byrårotations påverkan på företagen, och vilken betydelse beslutsfattarnas erfarenhet har på byrårotationen. Intervjuer med representanter för företagen har även möjliggjort nya förklaringar av vissa begrepp. / Background: Legislation in Sweden force listed and private companies to undergo an audit with the purpose to examine the books of the company and the management of the board and the chief executive officer. The auditor must act independently of the company being audited. The matter of independence has been questioned by the European Commission following the financial crisis that struck the world economy in 2007 to 2009. This questioning resulted in a new law regarding listed companies, forcing them to undergo an audit firm rotation. Both listed and private companies can do either a voluntary or non-voluntary audit firm rotation. Occasional studies have investigated the matter of audit firm rotation with a qualitative approach, which partly motivates the purpose of this study.     Purpose: The purpose of this study is to investigate what could be of importance when a company switches to a new audit firm, and if this differs between listed and private companies. By means of this study the authors want to contribute with an enhanced understanding on what basis the companies make their acts and choices regarding audit firm rotation.     Method: An abductive approach has been used to create a profound knowledge regarding how companies reason about an audit firm rotation. Earlier research has been studied to create an image of what aspects that earlier have been of importance  to companies in their decision to switch and choose a new audit firm. Three main categories arise, the company characteristics, the auditors characteristics and the audit itself. Thereafter interviews have been conducted with six companies which have been the foundation for new theory as two new factors.       Conclusion:The most distinct difference between listed and private companies in this study is that listed companies regard the auditors competence as more important than the private companies do. The private companies values the relation to the auditor higher than the listed companies. This study shows that a combination of different factors is of importance in the process of an audit firm rotation and not only a single one. All of the companies had unique processes regarding the audit firm rotation. Two new factors have emerged concerning the regulation of mandatory audit firm rotation, and what affects the experience of the decision makers of the audit firm rotation has. Interviews with delegates of the company has enabled new explanations of certain concepts.

Background: Earlier research within “auditor selection” has found that reputation is a big contributing factor when clients are choosing their CPA (Certified Public Accountant) firm but there is no explanation to why this is. By combining the literature from “auditor selection” to the literature from “auditor reputation” and “corporate reputation” possible explanations can be found. By studying these areas of research two perspectives were distinguished from which the impact of the CPA firm’s reputation on the auditor selection process could be examined. With these perspectives we believe ourselves able to contribute to a deeper understanding of the relevance of reputation in the auditor selection process. Purpose: The purpose of this study is to examine the impact of the CPA firm’s reputation on the auditor selection process from an internal and external perspective. Method: By creating an internal and external perspective the study aims to dig deeper into the impact of reputation in an auditor selection process. These perspectives are used to categorise underlying motives for choosing a CPA firm over another. By dividing benefits gained by choosing a particular CPA firm to the external and internal perspective we can examine the the what kind of reputation has an impact on the respondents individual auditor selection process. Because of the difficulty of assessing the quality of the audit upfront the clients are forced to listen to the reputation of the CPA firms to receive desirable attributes according to the internal perspective. The external perspective believes that the CPA firm’s reputation can be used to manipulate the clients external stakeholders to benefit the client. Conclusion: This study shows that reputation is used as a selection criterion more than a determining factor in the auditor selection process. The final decision in not determined by positive reputation but a negative reputation can on the other hand terminate a CPA form from the selection process. Thereby a negative reputation is more impactful than a positive reputation on the auditor selection process. What kind of a reputation affects the client is based on their situation at the time of the selection process and their knowledge in accounting. The CPA firm’s reputation concerning all additional services was more impactful to the auditor selection process than the reputation concerning the audit. The respondents choice of a particular CPA firm were influenced by either the reputation of the CPA firm or earlier experiences of the firm. We found that earlier experiences were more impactful than a CPA firm’s reputation on the selection process. / Bakgrund: Att rykte har stor påverkan på klienters val av revisionsbyrå är något som tidigare forskning har kunnat konstatera. Dock vad detta beror på är inte utrett. Genom att kombinera litteraturen från “auditor selection” med litteraturen från “auditor reputation” och “corporate reputation” kan motiven bakom valet utredas. Genom att studera dessa litteraturområden kan två perspektiv urskiljas utefter vilka ryktets påverkan på valet av revisionsbyrå kan undersökas. Genom detta anser vi oss kunna ge en djupare förståelse till ryktets relevans i sammanhanget val av revisionsbyrå. Syfte: Studien syfte är att undersöka hur revisionsbyråns rykte kan påverkar klientens val av revisionsbyrå utifrån ett internt och ett externt perspektiv. Metod: Genom uppbyggnaden av studiens två idealtyper har ryktets påverkan på valet av revisionsbyrå utretts utifrån det interna och externa perspektivet. Dessa perspektiv används för att förklara bakomliggande motiv för att välja en revisionsbyrå framför en annan. Dessa har studerats genom att delas upp i olika nyttor som respondenterna vill förvärva. Då revisionens kvalitet är svår att utreda på förhand tvingas respondenterna lyssna till revisionsbyråns rykte för att finna dessa nyttor enligt det interna perspektivet. Det externa perspektivet söker istället revisionsbyråers rykte som anses kan påverka klientens externa intressenter till fördel för klienten. Slutsats: Studien visar att rykte är ett urvalskriterium snarare än en faktor som avgör valet. Det slutliga valet av revisionsbyrå baserades sällan på positiva rykten dock kan negativa rykte diskvalificera revisionsbyråer från urvalet. Därav har även ett negativt rykte större påverkan än ett positivt. Vilka rykten respondenterna lyssnade till är, enligt denna studie, beroende på klienternas situation samt deras kunskap inom revision. Revisionsbyråns rykte kring samtliga tilläggstjänster var av större vikt för valet än byråns rykte gällande kvaliteten på dess revisionstjänster. Respondenternas val påverkade antingen av rykte eller tidigare erfarenheter, där tidigare erfarenheter hade större påverkan än rykte.