Titel: Efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för företag utan revisionsplikt. En studie om varför revisions- eller rådgivningstjänster efterfrågas. Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades för de minsta företagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna lagändring var att de minsta företagen skulle kunna få välja vilka revisions- och rådgivningstjänster de har behov av. Tidigare studier har gjorts i utländska företag för att se på varför företag anlitar en revisionsbyrå trots att det inte längre är lagstadgat. Vi vill utifrån detta studera varför företag i Sverige anlitar en revisionsbyrå för antingen revisions- eller rådgivningstjänster trots att de inte behöver det enligt lag. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för de minsta företagen som går under gränsen för revisionsplikten. För att därefter skapa förståelse för varför företagen efterfrågar antingen revision eller rådgivning från revisionsbyråerna och utveckla en modell kring möjliga samband. Problemformulering: Hur kan efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster förklaras för företag utan revisionsplikt? Metod: I denna studie har en kvalitativ undersökningsmetod använts med en abduktiv ansats. Primärdatan har samlats in genom besöksintervjuer hos både revisionsbyråer och företag utan revisionsplikt för att besvara vår frågeställning. Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att företag utan revisionsplikt efterfrågar rådgivning från en revisionsbyrå, främst operativ rådgivning. Denna efterfråga beror på att kompetensen saknas i företaget, vilket en revisionsbyrå kan tillföra. Respondenterna anser att en revisionsbyrå skapar en trygghet för både en själv och utomstående part, då den ekonomiska informationen blir korrekt utförd och därmed går att lita på.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.

Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor. För att få syftet uppfyllt har vi genom en kvalitativ metod intervjuat tre revisorer och tre företag. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för vår empiriska data där vi fått en tydligare bild av vad revisorn gör och även vilka förväntningar som finns på revision. Empirin valde vi att dela upp i två delar, en med intervjuerna med revisorerna och en med företagen. Detta för att det skulle bli tydligare att skilja på respondenternas åsikter.Genom att bearbeta den teoretiska referensramen och vår empiridel anser vi att vi har fått våra forskningsfrågor besvarade och fått en bekräftelse på att förväntningsgapet existerar. I vår studie har det dock framkommit att ett litet förväntningsgap existerar mellan de intervjuade företagen och dess revisorer. Vi har bland annat kommit fram till att en bristande kommunikation är en av orsakerna till förväntningsgapets existens. Vår uppsats har resulterat i en del åtgärder som revisorerna kan genomföra för att minska förväntningsgapet, exempelvis måste revisorerna klargöra skillnaden mellan revision och redovisning.

Den svenska revisionsmarknaden står inför en stundande förändring. För tillfället pågåren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder på attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. När revisionsplikten avskaffasberäknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyråerna som inte längrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. Revisionsbyråerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhållanden där efterfrågan styr de olika aktörerna.Syftet med den här studien är att fastställa de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrågar. Målet är att kunna åskådliggöra de attribut som iallra högsta grad efterfrågas av beslutsfattarna i den målgrupp som i störst utsträckningkommer att påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten, nämligen mindre aktiebolag.Genom att synliggöra de faktorer som efterfrågas av konsumenterna gesrevisionsbyråerna en möjlighet att tillfullo kunna anpassa sig och rusta inför dekommande förändringarna.För att kunna uppfylla studiens syfte har en insamling av både primärdata såväl somsekundärdata genomförts. Genom att verka ur ett positivistiskt och kvantitativtperspektiv, under genomgången av tidigare studier, har en begreppsoperationaliseringslutligen kunnat sammanlänka den teoretiska referensramen med en empiriskenkätundersökning.Tretton signifikativa revisorattribut har kunnat identifieras under den teoretiskaundersökningen, vilka sedan testades i en nationell empirisk studie. En kvantitativ analysanvändes därefter för att kunna analysera den rådata som den empiriska studiengenererade. Analysen ledde fram till att fyra revisorattribut som är avgörande vid valet avrevisor kunde urskiljas. Dessa var i följande ordning: revisionskvalité, personkemi mellanrevisor och klient, klientorientering och tillgänglighet.

<p>Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att</p><p>påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras</p><p>och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster</p><p>att uppkomma?</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv</p><p>Nivå: Kandidat</p><p>Utgivningsår: 2010</p><p>Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson</p><p>Handledare: Per Janze</p><p>Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.</p><p>Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.</p><p>Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.</p><p>Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.</p>

<p>The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company’s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management.</p><p>Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested. The results show that no significant results can be found for either hypothesis, indicating that the companies choice of accounting method is not affected by the key ratio, the accounting firm used or earnings management, even though the last hypothesis may have some relevance.</p><p> </p>

The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company’s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management. Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested. The results show that no significant results can be found for either hypothesis, indicating that the companies choice of accounting method is not affected by the key ratio, the accounting firm used or earnings management, even though the last hypothesis may have some relevance.

SAMMANFATTNING Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv Nivå: Kandidat Utgivningsår: 2010 Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson Handledare: Per Janze Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske. Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker. Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen. Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte. Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.