This thesis aims at studying the development of the party cohesion and oligarchichaltendencies in the party groups of the Swedish national parliament, riksdagen, after theintroduction of two clear block coalitions during the years 2006-2010.The result of the cohesion during these years has been compared towards the years 1998-2006. The research method being used has been 18 semi structured interviews with member of the parliament during the examined years. The main findings show an increment of both the cohesion and the oligarchical tendencies after the block coalitions during the years 2006-2010. The result verified therefore also the two originally stated hypothesis.

No description available.

The Voices of Parliament Congruence between party and person The purpose of this study is to determine the congruence between the opinions of members of parliament and their respective party policies, in order to further determine the cause of poor voter-party congruence and whether or not the individualization of the parliament could affect the character of legislation. To do so, the study asks two primary research questions; - "Are the communicated party policies representative of the opinions of the members of parliament?" - "Is the discrepancy between party policies and the opinions of the members of parliament sufficient for the individualization of parliament to substantially affect the parliament's decisions?" The study answers these questions by comparing the average of self-described left-right stances of members of parliament with the average of voter-described left-right stances of party policies, using existing survey data and a constructed left-right dimension. The lower average is then subtracted from the higher average, creating a value of congruence that is then inserted into a constructed congruence dimension. The primary findings of the study suggest that there is substantial congruence between party policies and the opinions of the members of parliament, and that the discrepancy between them is unlikely to substantially affect the parliament's decisions. / Rösterna i Riksdagen Samstämmighet mellan parti och person Syftet med denna studie är att avgöra vilken grad av samstämmighet som kan återfinnas mellan åsikterna hos riksdagsledamöterna och deras respektive partilinjer, för att vidare avgöra orsaken till undermålig åsiktsrepresentativitet och huruvida riksdagens individualisering kan komma att påverka lagstiftningens utformning. För att göra detta ställs två primära forskningsfrågor; - "Är de kommunicerade partilinjerna representativa för vad partiernas respektive riksdagsledamöter tycker?" - "Är diskrepansen mellan partilinjernas och deras respektive riksdagsledamöters åsikter tillräcklig för att riksdagspolitikens individualisering skall kunna göra ett substantiellt avtryck på riksdagens beslut?" Studien besvarar dessa frågor genom att jämföra medelvärdet av riksdagsledamöternas självbeskrivna vänster-högerpositioner med medelvärdet av partilinjernas väljarbeskrivna vänster-högerpositioner, användande existerande enkätdata och en konstruerad vänster-högerdimension. Det lägre medelvärdet subtraheras sedan från det högre medelvärdet, vilket skapar ett samstämmighetsvärde som sedan inlemmas i en konstruerad samstämmighetsdimension. Studiens primära resultat antyder att samstämmigheten mellan riksdagsledamöterna och deras partilinjer är omfattande, och att det förefaller osannolikt att diskrepansen mellan dem skulle kunna substantiellt påverka riksdagens beslut.

I frånvaro av reglering eller krav på transparens har riksdagsledamöterna själva makten att avgöra hur de hanterar yttre intressen i arbetet med beslutsunderlag. Således är det även deras ansvar att säkerställa att detta beslutsunderlag är väl balanserat. Studien syftar därmed till att skapa förståelse för hur väl integrerade riksdagsledamöterna är i sina kontakter med yttre intressen och hur ledamöterna hanterar yttre intressen i arbetet inför beslutsfattande. Genom att intervjua riksdagsledamöter kartlägger studien deras strategier och hantering av yttre intressen. Analysresultaten visar att ledamöternas strategier skiljer sig i fråga om passivitet och aktivitet i kontakterna och vidare huruvida de besitter metoder för att motverka obalans mellan olika intresseorganisationers möjlighet till inflytande. Obalansen kan ses kvarstå då vissa ledamöter inte arbetar för att eftersträva balans.Vidare visar studien på en samstämmighet mellan ledamöternas hantering av yttre intressen och partikulturer i den svenska riksdagen. Resultatet visar därmed att förståelse för partikulturer är gynnsamt för djupare förståelse för riksdagsledamöternas hantering av yttre intressen. Studiens resultat bidrar således till förståelse för hur riksdagsledamöterna navigerar och hanterar yttre intressen i arbetet med att säkerställa ett balanserat kunskapsunderlag inför beslutsfattande.

Sverigedemokraterna har på kort tid blivit jämförbara med Socialdemokraterna vad gäller stöd från arbetarväljare. Tidigare har inget parti bestående kunnat utmana Socialdemokraterna som arbetarnas parti. En orsak är att Sverigedemokraternas politik har stöd bland många arbetarväljare. En annan förklaring kan vara att partiets företrädare har arbetarbakgrund, vilket denna uppsats visar. Deskriptiv social representation mäter överensstämmelsen mellan  partiföreträdares sociala bakgrund och partisympatisörers sociala bakgrund. Frågeställningen lyder, hur deskriptivt representativa i socio-ekonomiskt avseende är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna för sina väljare? Det första syftet är att ge en beskrivande analys av Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas företrädare i riksdagen efter år 2018 och deras sociala bakgrund. Det andra syftet är att undersöka väljares sociala representation genom en beskrivande analys av partisympatisörers sociala bakgrundsprofil. Bakgrundsvariabler som undersökts bland partiföreträdarna och väljarkåren är kön, utbildning, och yrke. Den deskriptiva sociala representation som undersöks i Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna fokuserar på frågan om klass i första hand. Uppsatsens resultat visar att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i själva verkat har en högre andel arbetare och en högre andel icke-akademiker än Socialdemokraterna bland företrädarna. Utöver att Sverigedemokraterna blivit mer likvärdiga Socialdemokraterna vad gäller arbetarväljare har  Sverigedemokraterna dessutom gått om Socialdemokraterna i termer av arbetarföreträdare. Uppsatsens resultat visar också att Sverigedemokraterna har en högre överrepresentation bland arbetarväljare än Socialdemokraterna.