<p>Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.</p><p>Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk.</p><p>Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.</p>

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt. För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället. De resultat som vi fick fram av studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan ålder och hur man påverkades av Cryptosporidiumutbrottet, då i synnerlighet yngre påverkades mer av parasiten. Vidare finns stöd för detta resultat i tidigare forskning, som understödjer resonemanget att framförallt yngre personer påverkas mer av Cryptosporidium än äldre. Nyckelord: Vattenburen smitta, Cryptosporidium hominis, parasitutbrott, riskuppfattning och risksamhälle.

Den här studien behandlar ”alarmerande nyheter” på internet och är en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media på nätet. . Allmänheten översköljs dagligen med information gällande kost, hälsa och livsstil från olika mediekanaler. Ständigt uppmanas allmänheten till att ändra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat. Ett fenomen som blivit allt mer förekommande och som ofta kan ses på löpsedlar är så kallade ”alarmerande nyheter” eller larm. I denna studie undersöker författarna elektroniska tidsskrifter, bloggar och deras respektive kommentarsfält på nätet för att studera publikens mottagande av larmrapporter. Teorier om risksamhället från sociologen Ulrich Beck har i denna studie varit en av flera teoretiska utgångspunkter.

Hushållen idag investerar stora summor pengar i bostäder och är högt belånade i jämförelse till sin inkomst och bostadens värde (Finansinspektionen, 2017a, s. 7). I och med den höga belåningsgraden som många hushåll har, den låga likviditeten och det långa betalningsansvaret som bostadsinvesteringar innebär, utsätter sig hushållen för ett antal finansiella risker under låneperioden; prisfall på bostadsmarknaden, konjunktursvängningar, arbetslöshet och förändringar i räntan (Finansinspektionen, 2017a, s. 4).Något som är nära relaterat till dessa risker är låntagarens riskuppfattning och risktolerans kring bostadsinvesteringen. Tidigare studier inom risktolerans har bland annat undersökt risktolerans kopplat till ålder för att se om man kunnat påvisa något samband mellan ålder och risktolerans i olika finansiella beslut. Detta har främst undersökts i USA utifrån investeringar i aktier, obligationer och även i olika lotteri- och spelsammanhang. Resultaten från studierna återspeglar således inte risktolerans kring specifikt bostadsinvesteringar i den svenska kontexten. Skillnaden mellan risktolerans och upplevd risk är även viktig att ta hänsyn till då det kan vara så att två personer upplever samma risk med en investering, men är olika villiga att ta risken (Grable &amp; Lytton, 1998, s. 17). Det finns dessutom anledning att misstänka att riskuppfattningen och risktoleransen med bostadsmarknaden kan skilja mellan åldrar; äldre individer som varit med om och påverkats av stora konjunktursvängningar och ränteförändringar på bolån i Sverige torde vara mindre risktoleranta än yngre, samt uppleva större risk med riskfaktorerna. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om ett samband mellan ålder och risktolerans kopplat till bostadsmarknaden/bostadsinvesteringar finns hos privatpersoner och diskutera resultatet utifrån tidigare studier. Vidare ska samband mellan uppfattad risk kopplat till riskfaktorer inom bostadsmarknaden och ålder undersökas och diskuteras. Problemformuleringar: “Finns det något samband mellan ålder och risktolerans kopplat till bostadsmarknaden/bostadsinvesteringar?” och “Finns det något samband mellan ålder och upplevd risk kopplat till riskfaktorer inom bostadsmarknaden?“. Metod: Studien ämnar att svara på problemformuleringarna genom insamling av kvantitativ data. Detta genomfördes genom en enkätundersökning där risktolerans och riskuppfattning objektivt mättes. Resultat och analys: Totalt deltog 51 respondenter. Variationer i risktolerans och riskuppfattning inom bostadsinvesteringar/bostadsmarknaden kan, utifrån denna studies resultat, inte förklaras av ålder. De resultat som framkommit i denna studie är både i linje med och i motsats till resultaten från tidigare studier inom risktolerans. Detta resultat bör ses som ett komplement till de tidigare studierna då tillämpningsområdet är ett annat, samt att kontexten är annorlunda vad gäller land och tidpunkt. Att ålder inte verkar kunna förklara riskuppfattning och risktolerans inom bostadsmarknaden är ett viktigt kunskapsbidrag för lagstiftare och andra relevanta aktörer för att kunna införa de insatser som krävs för att förhindra eller minimera risker med investeringsformen.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad. Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk. Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla förståelsen för varför individer väljer att bosätta sig i ett översvämningsriskområde. Uppsatsen bygger på en fallstudie av 16 villa- och radhusägare i bostadsområdet Skanörs vångar på Falsterbonäset, Skåne. Per telefon har bostadsägarna intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring sitt val av bostadsort och hur de ser på ansvaret för förebyggande av översvämningsskador. Svaren har därefter analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk som behandlar riskuppfattning med fokus på översvämningsrisk. Resultaten visar att få bostadsägare känner oro för att drabbas av höga havsnivåer, delvis eftersom de inte ser översvämningsrisken som nära förestående. En annan orsak till avsaknaden av oro, som stärks av tidigare studier, kan vara bostadsägarnas tillit till kommun och stat samt tilltron till planerade skyddsåtgärder. Bostadsägarna anser att främst kommunen och staten, snarare än de som individer, bär ansvaret för att hantera riskerna som uppstår med höjda havsnivåer, vilket avviker från länsstyrelsens riktlinje gällande bostadsägares ansvar vid översvämning. Uppsatsen indikerar att människor väljer att flytta till ett översvämningsriskområde, även om de har andra alternativ, då de litar på att någon annan tar ansvaret för att bostaden är säker samt för att fördelarna med bostaden och riskkällan – havet – överväger den upplevda risken.

<p>The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed. Further education is also required, as two thirds of the respondents states that they have not received any training in crisis preparedness. Having personal crisis experience increases the awareness of risks. Being a leader increases both risk perception and the judgement of crisis preparedness of the school.</p>

<p>Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.</p><p><strong>Syfte:</strong> denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. <strong></strong></p><p><strong>Teoretiskt ramverk:</strong> en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.</p><p><strong>Metod:</strong> för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.</p><p><strong>Empiri:</strong> genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet.</p><p><strong>R</strong><strong>esultat:</strong> slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet.</p> / <p>Risk management within the travel- and tourism industry has been undeservingly neglected as a field of study in the academia.</p><p><strong>Purpose:</strong> this thesis aims to study different types of risk perceptions that a potential traveller associates with urban areas, and how this perception influences the consumer behaviour in the decision-making process.</p><p><strong>Theoretical framework:</strong> the literature review seeks to explain what constitutes a risk society, the significance of categorizing risk perceptions is outlined, and the connection between traveller´s perception of risks and its decision-making. <strong></strong></p><p><strong>Methodology:</strong> to achieve the purpose of this study, the writers have used an abductive approach, where a quantitative and a qualitative methodology have been applied. 224 incoming travellers to Stockholm participated in the survey. The outcome was then statistically processed using Pearson´s chi-square test in order to measure the risk perceptions based on socio-demographical aspects. In addition, nine interviews were conducted.</p><p><strong>Empirical data:</strong> in the survey it was noted that psychological risk perceptions were most noticeable, and in the interviews it was found in what form risk perceptions affect traveller´s consumer behaviour.</p><p><strong>Findings: </strong>the found conclusions are that 1) traveller´s perception of risks correlates with socio-demographical factors, 2) a city´s pace of life functions as an influential factor on the consumer behaviour, and that 3) the perceptions of risks are primarily characterized by their subjectivity.</p>

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan. Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut. Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning. Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet. Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet. / Risk management within the travel- and tourism industry has been undeservingly neglected as a field of study in the academia. Purpose: this thesis aims to study different types of risk perceptions that a potential traveller associates with urban areas, and how this perception influences the consumer behaviour in the decision-making process. Theoretical framework: the literature review seeks to explain what constitutes a risk society, the significance of categorizing risk perceptions is outlined, and the connection between traveller´s perception of risks and its decision-making. Methodology: to achieve the purpose of this study, the writers have used an abductive approach, where a quantitative and a qualitative methodology have been applied. 224 incoming travellers to Stockholm participated in the survey. The outcome was then statistically processed using Pearson´s chi-square test in order to measure the risk perceptions based on socio-demographical aspects. In addition, nine interviews were conducted. Empirical data: in the survey it was noted that psychological risk perceptions were most noticeable, and in the interviews it was found in what form risk perceptions affect traveller´s consumer behaviour. Findings: the found conclusions are that 1) traveller´s perception of risks correlates with socio-demographical factors, 2) a city´s pace of life functions as an influential factor on the consumer behaviour, and that 3) the perceptions of risks are primarily characterized by their subjectivity.

The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed. Further education is also required, as two thirds of the respondents states that they have not received any training in crisis preparedness. Having personal crisis experience increases the awareness of risks. Being a leader increases both risk perception and the judgement of crisis preparedness of the school.