En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006). Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop. Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet. Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är: • konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken? • hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?

<p>Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. </p><p>Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.</p><p>Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.</p>

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin. Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

No description available.

I juli 2017 rapporterade lokalmedia om en händelse i stadsdelen Rud i Karlstad, på platsen för en tilltänkt moské. Snart stod det klart att den pentekostalt kristna rörelsen International Mission Church Karlstad stod bakom vad som visade sig vara en ceremoni. Denna uppsats syftar till att undersöka vad det var som egentligen hände. Vidare ingår uppsatsen i forskningsprojektet ”Karlstads moské – förhandlingar om islam i Värmland”. Ett studentbaserat projekt vid Karlstads universitet som behandlar islams utveckling i Värmland från olika aspekter. I projektet belyser denna studie det religiösa motståndet mot moskébygget. Med hemsökelseriter samt textritualisering som teoretiska utgångspunkter konstateras att det ceremoniella görandets syfte var att skydda platsen samt att visa sitt missnöje mot nämnda moské. I ett manifest som ligger till grund för undersökningen uppmanas det till andlig krigföring mot det som går emot församlingens värderingar. Studien får dels sin relevans genom bristen på rituella skildringar och dels genom det faktum att islam och islamkritik är ett relevant ämne i dagens samhälle. / In July 2017, local media reported on an event in the district of Rud in Karlstad, at the site of an intended mosque. Soon it became clear that the Pentecostal Christian communion International Mission Church Karlstad, was accountable for what proved to be a ceremony. This essay aims to examine what really happened. Furthermore, this essay is included in the research project ”The Karlstad Mosque – Negotiations on Islam in Värmland”. A student-based project at Karlstad University that deals with Islam’s development in Värmland from various aspects. In the project, this study illustrates the religious resistance against the mosque. With rites of affliction and text ritualization as a theoretical premise, it is stated that the purpose of the ceremonial process was to protect the site and to show the communion’s dissatisfaction with the mosque. In a manifesto, that is the basis for the examination, it is called for spiritual warfare against what goes against the values of the communion. The study is partly relevant because of the lack of ritual depictions and partly by the fact that Islam and Islam criticism is a relevant subject in today’s society.

Ion traps used in mass spectrometers are of two classes. One class consists of traps having three electrode geometries which have rotational symmetry about central axis. They are called axially symmetric ion traps. Paul trap, Cylindrical Ion Trap(CIT) are examples in this class. Other class of traps contain 2D electric field inside them which has same profile along the central axis due to translational symmetry. Linear Ion Trap(LIT) and Rectilinear Ion Trap(RIT) are examples in this class. In the ideal hyperbolic geometries of Paul trap and LIT, electric field is a perfectly linear function of distance from the center of the trap. But when these ideal geometries are simplified in to simpler geometries of the CIT and the RIT for ease in machining, linearity of field, which is a specialty of Paul trap and LIT is lost. In this thesis, an effort is made to optimize the field within the traps by using split electrodes. The ring electrode of the CIT and both pairs of electrodes in the RIT are divided into more number of parts. Suitable voltages are applied on these parts to improve the linearity of the field. This thesis contains six chapters. Chapter 1 contains a background information about mass spectrometry. Chapter 2 discusses the Boundary Element Method (BEM) used to calculate charge distribution and Nelder-Mead method used for optimization. It also shows the calculation of multipoles. In Chapter 3, two new geometries namely split-electrode RIT and split-electrode CIT are considered with the objective of improving the linearity of electric field inside them. It is shown here that by applying certain external potential on various parts of split electrodes of these geometries, it is possible to improve the linearity of electric field inside them. In Chapter 4, capacitor models of new geometries proposed in chapter 3 are discussed. The use of external capacitors as a replacement to external power supply is also discussed in this chapter. InChapter5, study similar to that ofChapter3is carried out by splitting the geometries in more number of parts. The possibility of improved field profile is investigated by applying full potential to some of these parts and keeping other parts at ground potential. In Chapter 6, concluding remarks are discussed.

No description available.

Vor jeder Radioiodtherapie (RIT) sowohl bei Patienten mit einer funktionell relevanten Schilddrüsenautonomie als auch bei Patienten mit einem Morbus Basedow schreibt der Gesetzgeber in Deutschland eine individuelle Dosimetrie zu Vermeidung einer unnötigen Strahlenbelastung vor. Das Ziel des Radioiodtests ist es, eine möglichst genaue Vorhersage der individuellen Radioiodkinetik zu treffen. Ziel dieser Arbeit war es neben der theoretischen Begründung und Beschreibung der 1-Punkt-Messung, den Nachweis der Machbarkeit und Effektivität dieses neuen dosimetrischen Ansatzes im klinischen Kontext zu führen. In einem weiteren Schritt wurden die klinischen Ergebnisse der hier ausgewerteten Patienten mit publizierten Daten verglichen. Desweiteren wurden Einflussfaktoren auf den Erfolg bzw. Misserfolg der RIT evaluiert. Dieser neue dosimetrische Ansatz nach Prof. Luig verwendet eine späte Uptake-Messung nach 7 Tage und geht von einem krankheitsspezifischen Erreichen der Aktivitätsmaxima in der Schilddrüse aus. In dieser retrospektiven Auswertung wurde die Daten von 169 Patienten ausgewertet, die im Zeitraum von April 2006 bis Dezember 2008 in der Nuklearmedizin der UMG aufgrund einer funktionellen Autonomie oder einer Immunogenen Hyperthyreose einer präradioiodtherapeutischen Dosimetrie mittels einer einzigen Uptake-Messung unterzogen wurden. Die Erfolgsrate nach einmaliger RIT lag bei Patienten mit einer Autonomie bei 92,2% und bei Patienten mit einem Morbus Basedow bei 85,7%. Als statistisch signifikanter Einflussfaktor für den Misserfolg einer RIT zeigte sich bei beiden Krankheitsbildern ein erhöhter Technetiumsuppressionsuptake (TcTUs). Zusammenfassend liegt der Vorteil 1-Punkt-Messung beim Radioiodtest in der guten Durchführbarkeit und vor allem in seiner klinischen Effizienz.