Bostadsmarknaden i Sverige blir allt mer osäker. För studenter som söker bostad på sin studieort har det blivit vanligare att man måste hyra i andra hand. Vad innebär detta för studenterna? Hur kan de bo och skapa ett hem inom dessa villkor på en bostadsmarknad med tillfälliga boendeformer? Följande uppsats har att analyserat hur man kan skapa ett hem på denna typ av bostadsmarknad genom att tillämpa Tim Ingolds begrepp ”dwelling perspective”. Utifrån Rolands Paulsen bok ”En studie i oro” (2020) tar uppsatsen även upp en diskussion om hur vi hanterar att leva i en samtid där oro och en känsla av otrygghet är ständigt närvarande. Genom ett antropologiskt perspektiv på hemmet och att bo är denna uppsats en analys av hur studenter bor och skapar ett hem på en osäker bostadsmarknad.

Denna studie undersöker meningsinnehållet i två uppmärksammade reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM. Syftet med studien är att urskilja vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i reklamfilmerna och hur dessa kommer till uttryck. Samt om det är möjligt att urskilja en underliggande myt i respektive film. Studien anknyter till semiotisk teori, utöver semiotiken ligger Roland Barthes mytteori som ett mer djupgående segment i det teoretiska ramverket. Mytteorin handlar om att belysa masskulturers mytiska karaktär och ideologiska funktion. För att göra undersökningen har en kvalitativ, semiotisk textanalys genomförts av det empiriska materialet. Analysarbetet utgår från ett antal empiriska frågor relaterade till den centrala semiotiska begreppsapparaten. Studiens huvudsakliga resultat identifierar en myt i båda reklamfilmerna. Ur analysen av SAS reklamfilm identifierades myten att kulturer formas i möten med varandra och att den skandinaviska identiteten är uppbyggd av och genom kulturella utbyten. I KLM:s reklamfilm påvisas myten att kunna vara en del av den klimatmedvetna gemenskapen och samtidigt fortsätta flyga. Båda filmerna underbyggs och motiveras av värderingar och föreställningar om att resande och kontakten och möten med människor är något nödvändigt. Filmerna tar sig olika former men möts i en universell tanke om att ‘flyget’ är essentiellt för mänsklig identitet idag. Således återfinns ett gemensamt underliggande budskap som förmedlas i båda texterna, men som tar sig olika uttryck och anspelar på olika myter.

This study explores the potential of semiotics in the non-visual realm of perfumery, focusing on the work of French perfumer Jean-Claude Ellena. Utilizing Roland Barthes’ three levels of signification as a theoretical framework – as presented in his essay Rhétorique de l’image – it analyzes the linguistic, denotative and connotative aspects of three perfumes created by Ellena for the French luxury house Hermès: Un Jardin en Méditerranée, Un Jardin sur le Nil and Un Jardin Après la Mousson. These fragrances serve as case studies, revealing how Ellena consciously utilizes perfumery raw materials as signifiers, in order to create olfactive illusions corresponding to a given signified. The study argues that these illusions serve as a primary communicative force within perfumery, transcending the sum of their individual parts to evoke olfactory imagery and symbolic meanings. Drawing on Ellena’s method, the analysis highlights the interplay between textual and olfactory meaning-making, engaging the user in an immersive narrative experience. This study aims to contribute to the broader academic discourse surrounding the sensory arts, underlining the potential of semiotics in understanding the symbolic narratives inherent in the art of perfumery.

No description available.

The central theme of the diploma thesis is fashion photography on the cover pages of Vogue magazine international editions. In the empirical section, the author uses a combination of quantitative content analysis and qualitative semiotic analysis based on the concept of the French semiotics Roland Barthes. The quantitative section of the analysis works with a sample of 87 photographs, from which 8 images are later selected for the semiotic part. At the denotative level, the analysis looks for common and different signs of individual editions. At the level of the connoted image, the author tries to decode the contained signs and their meanings. The semiotic analysis traces linguistic messages, the narrative, the paradigmatic and syntagmatic arrangement of photography, or the presence of national identity. Part of the work is also a theoretical section dedicated to fashion magazines and changes in the aesthetics of fashion photography. This part contains an excursion into the history and present of fashion photography and presents prominent personalities in the field. In the theoretical part, the author defines the terms that form the ground for empirical research. At the end of the work, the results of the analysis and their interpretation are presented.

In this paper I will address the philosophies of Susan Sontag, Roland Barthes and Thomas Ruff by considering the object, materials and processes of photography as my primary motivator to create art. I will examine the contrast between photographic imagery, as an illusion of the past, and sculpture, as a physical manifestation of the present, when creating works that ask, "What else can photography be?"

<p>Low back pain (LBP) is a common musculoskeletal condition that can lead to pain, functional limitations and disability. Due to the prevalence of LBP, multiple self-reported outcome measures have been developed, which have resulted in redundancy in the literature. Two frequently used outcome measures are the Roland Morris Questionnaire (RMQ) and the Oswestry Disability Index (ODI). Few authors have performed head-to-head comparison studies to determine which of these outcome measures are the most successful at measuring sensitivity to change. The purpose of this thesis was to answer the question: Is there a difference in the sensitivity to change between the RMQ and the ODI in their ability to measure pain-related functional status in persons with low back pain?</p> <p>The first part of this thesis involves a systematic review of head-to-head comparison studies to determine the difference in the sensitivity to change of the RMQ and the ODI. Five databases were searched and nine articles were located. The second part of this thesis entails the development of a quality criteria form to evaluate head-to-head comparison studies.</p> <p>The third aspect of this research was to perform a head-to-head comparison study of the RMQ and the ODI using data from the nine studies. A small but significant difference was noted in favour of the RMQ in terms of the Spearman rank correlation coefficient between its change scores and the reference standard (Z = 2.36, p = 0.018; Z = 3.28, p = 0.001) and also in the Receiver Operating Characteristic curve area (<em>X</em>²₁ = 8.58, p = 0.003).</p> / Master of Science Rehabilitation Science (MSc)

Syftet med undersökningen är att visa på vilka sätt marknadsföring av svenska destinationer använder sig av hedonistiska teman för att övertyga läsaren. Detta undersöks genom att studera hur hedonistiska teman uttrycks genom text, bild och samspelet mellan text och bild. Studien fokuserar på fyra teman med hedonistisk grund: frihet, närvaro, autenticitet, samt spänning. Dessa teman identifieras i materialet med hjälp av semiotisk analys hämtad från Roland Barthes. Studiens material är utdrag från webbplatser från destinationsbolagen för Gotland, Höga Kusten och Skåne. Analysen visar att dessa hedonistiska teman uttrycks i bild med hjälp av komposition, bakgrundsmiljöer, ljusförhållanden, föremål, ansiktsuttryck, handlingar och personlig stil. De visuella medlen fungerar både på en denotativ och konnotativ nivå. Temana uttrycks i text genom formuleringar som nyttjar denotativ och konnotativ betydelse i olika hög grad och några återkommande sätt att hämta konnotationer är genom yrken, aktiviteter och utländska platser. Analysen av samspelet mellan text och bild visar att samspelet kan förstärka, förändra och skapa både denotativ och konnotativ betydelse tillsammans, men att potentialen i samspelet ibland inte nyttjas. Analysen visar också att materialet i högre grad kommunicerar genom bild än genom text.

Made available in DSpace on 2016-04-28T19:58:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Gissela Mate.pdf: 517584 bytes, checksum: e1b28ba8f7466aa94905c8df5863be45 (MD5) Previous issue date: 2013-04-12 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This work aims to make a link between the poetry of Paulo Leminski and discourse about the passion in its different manifestations. With the help that came from the reading of the book A Lover's Discourse: Fragments, from Roland Barthes, we recognize several faces of the passion in the poetry of Paulo Leminski. Based on this experience of reading, we propose two basic subjects: the passion for the language and the language of the passion. This research develops through the analysis of eighteen poems by Paulo Leminski and it also indicates evidences of the working with passion&#8223;s feeling: in a thematic way, addressing the speech directly to be loved, or showing the poet's fascination with language and the movement of poetic creation itself. Throughout the development of this work, we highlight the presence of passion for language in the analyzed texts, which motivated us to incorporate the loving affection in the way of looking at the subject matter and, therefore, of writting about it. This work expresses the encounter between the work of Leminski, an organic and intense writer, with a critical text that emphasizes the play value of the author, bringing some of the nuances of the poetic to academic discourse / Este trabalho tem o objetivo de realizar uma articulação entre a poesia de Paulo Leminski e o discurso sobre a paixão em suas diversas manifestações. Com a ajuda da leitura da obra Fragmentos de um discurso amoroso, de Roland Barthes, reconhecemos várias faces da paixão na poética leminskiana. A partir dessa experiência de leitura, propomos dois temas fundamentais: o da paixão pela linguagem e o da linguagem da paixão. Esta pesquisa se desenvolve com a análise de dezoito poemas de Paulo Leminski e aponta indícios do trabalho com o sentimento da paixão, sejam eles temáticos, dirigindo-se ao ser amado diretamente, sejam do fascínio do poeta pela linguagem e pelo movimento de criação poética em si. Ao longo do desenvolvimento desta dissertação, destacamos a presença da paixão pela linguagem nos textos analisados, o que nos motivou a incorporação da afetividade amorosa na forma de olhar o objeto de estudo e, consequentemente, de escrever sobre ele. Assim, este trabalho expressa o encontro entre a obra de Leminski, um autor orgânico e intenso, com uma escrita crítica que destaca o valor lúdico do autor, trazendo algumas nuanças do fazer poético ao discurso acadêmico

I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons.