Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

Bakgrund: Erfarna sjuksköterskor upplever att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter att arbeta självständigt, hantera det höga arbetstempot, planera sitt arbete och delegering. Dock anser sjuksköterskestudenter att utbildningen förbereder dem för sjuksköterskerollen, samt att de är kompetenta nog att klara arbetet som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter menar även att yrket är mer komplext än de tidigare trott. Metod: Kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analys av 13 artiklar. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Resultat: Resultatet består av två teman och sju subteman. Att vara nybörjare inkluderade upplevelsen av att inte vara redo, att ha höga förväntningar, att erfara det oväntade samt att uppleva ett behov av stöd och handledning. Att bli ett med sjuksköterskerollen handlade om att sjuksköterskorna upplevde sig mer självsäkra, var mer tillfreds i sjuksköterskerollen samt hade fått en bättre förståelse för sjuksköterskerollen. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden som oroväckande och svår. Sjuksköterskerollen kändes överväldigande men med tiden blev den lättare att hantera. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de fått en bättre förståelse för arbetet, var mer självsäkra samt höll en högre kvalitet i vårdandet. Resultatet skulle kunna vara till nytta för erfarna sjuksköterskor, arbetsgivare och nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Experienced nurses experience that newly qualified nurses have difficulties in working independently, coping with the high work rate, planning their work and delegating. However, nursing students thinks that nursing school prepares them for the nursing role, and that they are competent enough to handle the work as a nurse. Nursing students also mean that the work is more complex then what they originally thought. Method: Qualitative, systematic literature review with a descriptive synthesis. Analysis of 13 articles. Aim: To describe newly qualified nurses’ experiences of nursing. Results: The result was built out of two themes and seven subthemes. To be a beginner included the experience of not being ready, to have high expectations, to experience the unexpected, and to experience a need for support and preceptorship. To the nurses, becoming one with the nursing role meant becoming more self-confident, to be satisfied with the nursing role and had gotten a better understanding for the role of nursing. Conclusion: Newly qualified nurses experienced the first period, as nurses, to be disquieting and hard. The nursing role felt overwhelming but got easier with time. The newly qualified nurses experienced that they had gotten a better understanding of the profession, had become more self-confident and kept a higher quality of care. The results could be of use for experienced nurses, employers and for newly qualified nurses.

En fotbollskarriär kan innebära en stor påverkan på identiteten och de som utövat fotboll en längre period av sitt liv kan utveckla en fotbollsidentitet. Den starka känsla av samhörighet och socialt stöd som fotbollslaget bidrar med kan skapa svårigheter hos individen när fotbollstiden sedan är över. Studiens syfte är att undersöka upplevelsen av rollövergången hos före detta fotbollsspelare och hur det kan påverka identiteten i relation till självförtroende och självkänsla. Studien utgick från en socialpsykologisk ansats som analyserades med hjälp av teorier om Social jämförelse, Social- och Personlig identitet, Roller och Rollkonflikter. Studien tog grund i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes som instrument för insamling av data. Urvalet var tio respondenter som var över tjugo år, hade spelat fotboll i minst tio år, hade avslutat sin fotbollskarriär och spelat i minst division två för kvinnor och fyra för män. Efter datainsamlingen genomfördes en tematisk analys där teman och subteman formulerades. Resultatet visade att de respondenter som hade en positiv upplevelse under och efter rollövergången hade bekräftelse och en tydlig roll utanför fotbollen. De respondenter som upplevde negativa känslor vid rollövergången upplevde ofrivillig avgång, brist på socialt stöd och sociala identiteter. / A football career can have a major impact on identity and those who have played football for a longer period of their lives can develop a football identity. The strong sense of belonging and social support that the football team contributes can create difficulties for the individual when the football time is over. The purpose of this study is to investigate the experience of role transition in former football players and how it can affect identity in relation to selfconfidence and self-esteem. The study was based on a social psychological approach that was analyzed using theories of Social comparison, Social and Personal Identity, Roles and Role Conflicts. The study was based on a qualitative method where semi-structured interviews were used for data collection. The sample consisted of ten respondents who were over twenty years old, had played football for at least ten years, had finished their football career and played in at least division two for women and four for men. After the data collection, a thematic analysis was carried out in which themes and subthemes were formulated. The results showed that the respondents who had a positive experience during and after the role transition had confirmation and a clear role outside football. Those respondents who experienced negative emotions at the time of the role transition experienced involuntary departure, lack of social support, and social identities.