Fokus för den kvalitativa studien är att undersöka mellanchefers upplevelse inom vård och omsorg i en byråkratisk organisation med särskild fokus på krav, kontroll och stöd. Vi har intervjuat 8 enhetschefer som jobbar inom en byråkratisk organisation, respondenterna har svarat på frågor gällande vilka upplevelser de har kring deras arbetssituation. Våra intervjuer gjordes på ett semistrukturerat sätt. På grund av det stora avståndet mellan oss uppsatsförfattare har vi valt att utföra 4 intervjuerna var. Resultatet visar att samtliga respondenter känner att de har stora krav från samhället, medarbetarna och ledningen. De menar att kraven har ökat med tiden och fortsätter öka som ett resultat av samhällets utveckling. Utöver kraven känner de också att de har kontroll över sitt arbete mestadels av tiden, men att det ibland finns stressiga perioder där de upplever att dygnets alla timmar inte räcker till. Vi ställde frågan om de upplever att de får stöd i sitt arbete, vilket de upplevde. De får stöd i form av administrativt stöd eller i form av olika gruppchefer. Samtliga respondenter visade stor tacksamhet till det stöd som de får. Utöver kraven som förväntas av mellanchefer i arbetet har vi även valt att ta upp kraven som sätts på individens hantering av känslor, i uppsatsen har vi valt att kalla det emotionell aktivitet. Alla respondenter upplevde att de någon gång behöver gå in i roll för att kunna hantera en viss situation på jobbet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att trots att mellanchefer har höga krav, har de även hög kontroll inom en byråkratisk organisation. Enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell hamnar mellanchefer i kategorin för aktivt arbete, vilka löper stor risk för trötthet och utbrändhet. / This qualitative study has focused on examining the middle managers' self-perceived situation in a bureaucratic organization, with a special focus on the experience of demands and control. We have interviewed 8 middle managers who have worked within a bureaucratic organization, where the respondents have answered eg number of questions regarding their self-perceived situation. Our interviews were conducted in a semi-structured manner. Due to the large distance between us writers, we have chosen to conduct the interviews on our own. The results show that all respondents feel that they have great demands from society, employees, management, etc. They believe that the demands have increased over time and that it continues to increase because we live in such a society. In addition to the requirements, they also feel that they have control over their work most of the time, but that sometimes there are stressful periods where they feel that all hours of the day are not enough. We were asking if they feel that they receive enough support in their work, which they experienced. They receive support in the form of administrative support or in the form of various group leaders. All respondents showed great gratitude for the support they receive. In addition to requirements that are expected of one in the work, we have also chosen to address the requirements that are placed on the individuals emotional activity. All respondents felt that at some point they need to enter into such a professional role in order to be able to handle a certain situation at work. In summary, we have come to the conclusion that despite high demands, you have high control as a middle manager in a bureaucratic organization. According to Karasek and Theorell (1990) requirements and control model, they fall into the category of active work, which runs the risk of being burnt out and fatigue.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse för anhörigkonsulenters arbete genom att undersöka hur de resonerade gällande situationer som innebär våld i nära relation bland äldre. Detta gjordes genom en kombinerad vinjett-och intervjustudie där sju anhörigkonsulenter fick ta del av två vinjetter med tillhörande följdfrågor. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade tre övergripande teman som var: Våld bland äldre, Alliansen med den anhöriga och Yrkesrollen. Resultatet analyserades genom en teoretisk referensram som placerade anhörigkonsulenternas yrkesroll i en välfärdskontext samt med hjälp av teorin om arbetsalliansen. En slutsats var att arbetsalliansen framkom som ett viktigt redskap för anhörigkonsulenterna och de hade olika metoder för att skapa en allians. Samtidigt behövde de ständigt balansera mellan den anhörigas autonomi och säkerställa de äldres säkerhet. Utmärkande för deras yrkesroll var bland annat att de saknade myndighetsutövning vilket fick inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet diskuterades i förhållande till den alltmer restriktiva utvecklingen av äldreomsorgen och vilka konsekvenser detta har fått för anhöriga. / The purpose of this qualitative study was to gain an in-depth understanding of the work of relative consultants by examining how they reason about situations that involve domestic violence among the elderly. This was done through a combined vignette and interview study where seven relative consultants were given two vignettes with follow-up questions. The empirics have been analyzed using thematic analysis. The results showed three main themes which were: Violence among the elderly, The alliance with the relative and The professional role. The results were analyzed through a theoretical frame of reference that placed the professional role of the relative consultants in a welfare context and with the help of the theory of the working alliance. One conclusion was that the working alliance emerged as an important tool for the relative consultants and they had different methods for creating an alliance. At the same time, they needed to constantly balance between the relative's autonomy and ensure the safety of the elderly. Characteristic of their professional role were i.e. that they lacked the exercise of authority, which had an impact on their room for maneuver. In addition, the results were discussed in relation to the increasingly restrictive development of elderly care and what consequences this has had for relatives.

The Swedish welfare society can be advocated as a social safety net with the intention of giving citizens fair living conditions. However, the welfare system has recently undergone fundamental changes regarding its organization and steering within the social image work, where its impact is considered to have received far too little attention.  The overall purpose of the study is to study social workers 'experiences of steering within the social services' exercise of authority. The empirical data has been considered in qualitative interviews and has brought significant knowledge and information about the subject area. The results have shown an overall control within the social authority work, which normalizes and constitutes an impact on how the practical work is conducted and how the feeling of the social work is treated. However, the results of the study have shown various causal explanations that are rooted in trust from the management team, work motives and also the social worker's individual professional experience and competence. Based on the study's analysis, four central themes have been identified and presented as both causal explanations and prerequisites for practical social authority work. These are explained as; steering and the social secretary's work situation, trust-based governance, social work - a knowledge-based practice and steering as instruments. / Det svenska välfärdssamhället kan hävdas inbegripa som ett socialt skyddsnät med intention av att medborgarna får skäliga levnadsförhållanden. Välfärdsystemet har dock på senare tid genomgått grundläggande förändringar avseende dess organisering och styrning inom det sociala myndighetsarbetet, där dess påverkan allt för lite anses uppmärksammats. Studiens övergripande syfte är att studera socialarbetares upplevelser av styrning inom socialtjänstens myndighetsutövning. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och har bringat betydande kunskaper och belysning av ämnesområdet. Resultatet har påvisat en överlagd styrning inom det sociala myndighetsarbetet, som normaliserats och utgör påverkan på hur det praktiska arbetet bedrivs och hur känslan av det sociala arbetet behandlas. Vidare har studiens resultat påvisat diverse orsaksförklaringar som bottnar i konstadsfrågor, tillit från ledningsgruppen, arbetsmotiv men också socialsekreterares individuella yrkeserfarenhet- och kompetens. Utifrån studiens analys har fyra centrala teman identifierats och framställts som både orsaksförklaring och förutsättning för ett praktiskt socialt myndighetsarbete. Dessa förklaras som; styrning och socialsekreterares arbetssituation, brist på tillit, socialt arbete – en kunskapsbaserad praktik och styrning som instrument.

This paper aims to investigate how needs assessors in the municipality experience their work with elderly people who experience loneliness, and what different types of support measures they can offer. In addition the paper looks into the discretion which the needs assessors use to provide the elderly people with care that is adapted to individual needs. This qualitative study has been carried out conducting semi-structured interviews with seven needs assessors from five different municipalities. The findings indicate that the work with elderly people experiencing loneliness is very much a question of interpretation. Loneliness can manifest itself in different ways and is not always easy to talk about, nor to interpret. The study also shows that individual assessments can be difficult to implement due to strict guidelines and a tight budget. However, the work towards helping-and supporting elder people and acknowledging the issue of loneliness in later life is an important matter for both older people and needs assessors.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.

Syftet med studien har varit att genom intervjuer med yrkesverksamma socionomer undersöka socialarbetares erfarenheter och uppfattning kring det sociala arbetet med barn och föräldrar. Studien har särskilt ämnat att studera socialarbetares handlingsutrymme samt dilemman, svårigheter och utmaningar som socialarbetare tvingas hantera i det sociala barnavårdsarbetet. Studien har sin grund i en kvalitativ forskningsansats och har utgått från åtta semistrukturerade intervjuer där professionellas erfarenheter i det sociala barnavårdsarbetet har undersökts. Empirin har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys som i sin tur har tolkats i relation till teorier om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och dilemma. Resultatet påvisar att socialarbetare har ett stort handlingsutrymme vilket ger dem möjlighet att påverka olika beslut samt att handlingsutrymmet är konstant närvarande i socialarbetarens vardag. Studiens resultat belyser också svårigheten i att bedöma barnets bästa och att det råder en tveksamhet i hur socialarbetare arbetar efter barnets bästa. Frågan ställs om barnets bästa alltid är i centrum eller om föräldrars rättigheter tar för stor plats i dagens barnavårdsarbete. Ett annat ämne som framkommer i resultatet är socialarbetarens stora tolkningsutrymme. Resultatet lyfter svårigheterna i att ha ett stort tolkningsutrymme och att det kan innebära att olika socialarbetare tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt beroende på vem socialarbetaren är som person. Resultatet belyser också det sociala arbetets komplexitet och vikten av att våga ta hjälp av kollegor när socialarbetare ställs inför olika dilemman. Slutligen berör resultatet bristen på resurser och den höga arbetsbelastningen som råder bland socialarbetare. Resultatet lyfter konsekvenser som kommer med hög arbetsbelastning och resursbrist samt vad som kan tänkas förbättras inom socialt arbetet med barn och familjer. / The aim of the study has been to investigate social workers' experiences and perceptions of social work with children and parents through interviews with professional social workers. In particular, the study aims to delve into the social worker's room for maneuver, conflicts, difficulties and challenges that social workers are forced to deal with in social child welfare work. The study is based on a qualitative research approach and is based on eight semi-structured interviews where professionals' experiences in the social childcare work were examined. Empiricism has been analyzed with a thematic analysis, and with theories of street-level bureaucracy. The result of the study shows that the social worker’s room for maneuver is constantly present in a social worker’s everyday life. The result shows that social workers have a large room for maneuver and a great opportunity to influence different decisions. The result of the study also indicates the difficulty in assessing the child’s best interests and that there is a doubt in how social workers work according to the best interest of the child. The question is asked whether the best interests of the child are always at the center or whether parents’ rights take up too much space in today’s child welfare work. Another topic that emerges in the result is the social worker’s large scope for interpretation. The result highlights the difficulties in having a large scope for interpretation and that it can mean that different social workers interpret laws and regulations in different ways depending on who the social worker is as a person. The result also highlights the complexity of social work and the importance of daring to enlist the help of colleagues when social workers face different dilemmas. Finally, the result concerns the lack of resources and the high workload of social workers. The result highlights the consequences that come with high workload and too few resources and what might be improved in social work with children and families.

Studiens syfte är att undersöka och bidra med ökad kunskap om skolkuratorers erfarenhet av deras arbete och möte med gymnasieelever i åldrarna 15–19 år som lider av psykisk ohälsa.. Frågeställningarna i denna studie är: Hur ser skolkuratorers handlingsutrymme ut när det gäller att stödja och hjälpa en ungdom som lider av psykisk ohälsa? Utifrån skolkuratorers erfarenheter- vilka konsekvenser ger psykisk ohälsa för ungdomarna?   Studiens metod baseras på kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har analyserats utifrån kvalitativ analys. Intervjudata analysera genom Kvales sex analyssteg med stöd av två teorier. Dessa teorier är teorin om handlingsutrymme samt systemteori. Resultatet visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att deras handlingsutrymme inte är begränsat. Däremot uttrycker vissa av de att deras handlingsutrymme blir begränsad på grund av tid och att de inte får utföra behandlingsinsatser. Vidare berättar respondenterna att konsekvensernas av psykisk ohälsa kan skilja sig åt, men att de mest förekommande faktorerna är sömnproblem, stress, uppväxtmiljön och relationer med vänner och familj.