Titel: Debuterande fastighetsmäklares socialiseringsprocess och dess etiska prägel Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Maria Hall & Philip Strådal Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2014 – maj Syfte: Intresset väcktes ur uppfattningen om fastighetsmäklares generellt låga förtroende bland allmänheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsmäklare präglas av etiska aspekter med avsikt att främja framtida etiska ageranden. Metod: Uppsatsens metod baseras på valet av intervjuer för att få kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifrån en operationaliserad intervjuguide. Tio respondenter med ledarställning deltog i undersökningen från fem svenska städer. Resultat & slutsats: Resultaten rörande fastighetsmäklares socialiseringsprocess visade på att processen var informell, individuell, icke-sekventiell, variabel, åtskiljande samt tillsättande. Medvetna etiska åtgärder för att främja etiskt agerande var i en mindre utsträckning förekommande. Den etiska prägeln varierade men framträdde tydligast genom en öppen kommunikation mellan ledare och underordnad, det vill säga en kommunikation som speglade socialiseringsprocessens karaktär: variabel, individuell och informell. Förslag till framtida forskning: Mer djupgående forskning kring uppsatsens inriktning på de medvetna etiska åtgärderna (etiska koder, belöning och bestraffning samt etikträning) som enligt tidigare forskning används för att höja det etiska klimatet inom en organisation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsförfattarna ämnar bidra till ämnet genom att belysa vikten av ett etiskt klimat inom säljande organisationer samt visa på att den tidiga socialiseringsprocessen har stor betydelse. Nyckelord: Socialiseringsprocess, fastighetsmäklare, etik, sälj, säljande organisationer

SAMMANFATTNING Titel: Leda med avundsjuka? Nivå: Examensarbete, grundnivå i företagsekonomi Författare: Frida Lindberg och Pontus Pärson Handledare: Monica Wallman och Maria Fregidou-Malama Datum: 2018 – jan   Syfte: Tidigare forskning har fastställt vissa faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka som kan användas som en motivation att nå högre resultat och det är därför av intresse att studera om några av dessa är gällande för säljande organisationer. Syftet med denna studie är att analysera vilka sociala och kontextuella faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka inom säljande organisationer.   Metod: Studien prövar fyra olika faktorer och hur dessa inverkar på godartad avundsjuka. Studien är utförd med en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom ett webbbaserat enkätformulär som besvarades av 140 respondenter. Därefter analyserades insamlade data i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För att analysera statistiska samband mellan variabler och för att kartlägga orsakssamband genomförde vi faktor-, korrelations-  och regressionsanalyser av datan.     Resultat & Analys: Resultatet visar att godartad avundsjuka är vanligt förekommande inom säljande organisationer. Studien presenterar att kontroll över arbetssituation och påverkan på arbetstagarens egna framgång samt ödmjukhet inte har en signifikant positiv påverkan på godartad avundsjuka. Däremot har det visat sig att en kollegas kompetens och förtjänst är två faktorer som influerar godartad avundsjuka positivt.      Förslag till vidare forskning: Det finns fler sociala och kontextuella faktorer som kan ha en positiv inverkan på godartad avundsjuka. Vilka dessa faktorer är och till vilken grad de påverkar godartad avundsjuka positivt återstår att pröva.   Studiens bidrag: Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning, däribland Hypotes 3 och Hypotes 4 som visar att godartad avundsjuka påverkas positivt av att den avundade uppfattas vara förtjänt av sin framgång och uppfattas vara kompetent. Studiens resultat skiljer sig dock från övriga forskningsresultat gällande Hypotes 2, där den avundsjukes upplevda kontroll inte påvisade statistiskt signifikanta resultat i någon av de statistiska analyserna, desamma gäller Hypotes 5 vilken avser ödmjukhet över sina framgångar. På detta sätt bidrar studien med nya teoretiska fynd till forskningsfältet. Forskningsresultaten har även praktiska tillämpningar för exempelvissäljchefer, HR-anställda eller butikschefer.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas.

Vad är det som får dig att lita på en text du läser? Är det känslan? Är det fakta? Eller något helt annat? Och vad får dig att misstro den? Det finns regler för hur allt här i världens ska och bör skrivas, så självklart finns det även regler för informativa texter, säljande texter, och till och med propaganda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur dessa olika tekniker och berättargrepp påverkar texter i sin helhet. Specifikt vilka av dessa berättargrepp som får läsaren att misstro texten. Genom litteraturstudier definierades först en rad olika berättargrepp, uppdelade efter kategorierna: Informativa, Säljande/Övertygande, samt Propagandistiska. Utifrån dessa berättargrepp formulerades sedan tre texter, en per genre. Dessa tre texter utvärderades av tre deltagare i en expertpanel som alla har olika erfarenheter kring det svenska språket. En svensklärare, en retoriker och en litteraturvetare. Efter att panelen kom med feedback skrevs texterna om och dess trovärdighet utvärderas via enkäter. Utifrån det kunde det konstateras att de berättargrepp som gav sämst trovärdighet för informativa texter var dess längd. För säljande texter var de som talade om för läsaren hur de skulle agera. Och för de propagandistiska var det selektering och förenkling. Överlag upplevdes den informativa texten som mest trovärdig, och den propagandistiska som minst. / What makes you trust what you’re reading? Is it the emotions in the text? Is it the facts? Or isit something entirely different? And what makes you not trust it? There are rules toeverything in the copywriting world, which means that there are also rules for how youshould write informative copy, selling copy, and even propaganda texts. This study aims toinvestigate and analyze how these techniques and narration rules affect the texts as a whole.Specifically, the study wants to examine which of these narration rules makes the readermistrust the text. Through literary studies, several narration rules have been defined. Theseare divided into three categories: Informative, Selling and Propagandistic. From thesenarration rules three texts were formulated, one text per genre. These three texts wereevaluated by three participants in an expert panel, all of which had different experiences withthe Swedish language. One Swedish teacher, one rhetorician and one literary scholar. Afterthe panels feedback the texts were rewritten, and the credibility of the rewritten text wastested through surveys. On this basis, it was found that the narration rule that gives the worstcredibility for an informative copy was its length. For selling copy it was the ones telling thereader how to act. And for the propagandistic it was selecting and simplification. Overall theinformative text was considered the most credible, and the propagandistic the least.

Bakgrund: Vikten av att öppna upp sin innovationsprocess, både internt inom organisationen och externt utanför organisationen, är av stor betydelse för företag i dagens samhälle. Studier på specifikt inifrån-ut processen av öppen innovation är ett underrepresenterat område inom forskningen på öppen innovation. Genom en litteraturgenomgång belyses tre områden inom inifrån-ut processen som är i behov av vidare forskning: för- och nackdelar, framgångsfaktorer samt ett beaktande av dessa aspekter från perspektivet av SMEs. Enligt Europeiska kommissionen (2018) utgör ca 99.8% av företagen inom EU av SMEs, således föreligger det av intresse att belysa inifrån-ut processen av ÖI, i form av för- och nackdelar samt framgångsfaktorer, utifrån ett SME-perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om hur svenska SMEs utövar inifrån-ut processen av ÖI. Detta genom att belysa huvudsakliga för- och nackdelar med processen samt identifiera framgångsfaktorer och hur dessa förhåller sig till de funna huvudsakliga för- och nackdelarna. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallsstudie, varav fem olika fallföretag har studerats. Studien antar ett realistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, för att möjliggöra teori- prövning såväl som -generering. Studiens empiriska data utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska SMEs inom life science-branschen. Slutsats: Studien belyser två respektive fyra stycken huvudsakliga fördelar med den säljande respektive avslöjande formen av inifrån-ut processen av ÖI. Gällande de huvudsakliga nackdelarna, presenteras två stycken för respektive form av inifrån-ut processen. Vidare identifierar studien sju framgångsfaktorer, varav fem stycken är kritiska och två stycken är möjliggörande, som anses viktiga för svenska SMEs som utövar inifrån-ut processen av ÖI. Dessa framgångsfaktorer bidrar, i stor mån, till att uppnå de huvudsakliga fördelarna, medan ett minimerande av de huvudsakliga nackdelarna har fastställs i mindre utsträckning. Slutligen dras slutsatsen att den avslöjande formen används i syfte att möjliggöra den säljande formen, vilket skiljer sig från tidigare forskning där de två formerna presenterats utövas separat. Således utgör detta ett av studiens teoretiska såväl som empiriska bidrag gällande inifrån-ut processen av ÖI. / Background: Opening up a firm's innovation process, both within the organization and outside its boundaries, is of high importance in today’s society. Within the open innovation literature (OI), studies on outbound OI marks a relatively unexplored area. By conducting a literature review we identified three areas within the outbound OI literature, that are in need of further research: advantages and disadvantages, success factors and viewing these aspects from an SME-perspective. According to the European Commission (2018) 99.8% of the companies within the EU are SMEs, hence making the perspective of SMEs an interesting base for researching advantages, disadvantages and success factors within outbound OI. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how Swedish SMEs practice outbound OI. This is achieved by looking at the main advantages and disadvantages with the process, as well as identifying success factors and how these relate to the main advantages and disadvantages. Method: This is a qualitative multiple case study, in which five cases have been studied. The study is based on the philosophical standpoint of realism, with an abductive approach, in order to enable testing as well as the creation of theory. The empirical data consists of five semi-structured interviews with representatives from five different Swedish SMEs within the life-science industry. Conclusions: The study identifies two, respectively four, main advantages of the selling and revealing form of outbound open innovation. Regarding the main disadvantages, two disadvantages is presented for each form of outbound OI. Furthermore, the study identifies seven success factors, of which five are critical and two are enablers, which are considered important for Swedish SMEs who practice outbound OI. These success factors contribute in achieving the main advantages, while their effect on minimizing the main disadvantages has been identified to a lesser extent. Lastly, it is concluded that the revealing form is used in order to enable the selling form of outbound OI. This differs from how previous research has presented the two forms, as being performed separately. Hence, this is one of the study’s theoretical, as well as empirical, contributions to the research field of outbound OI.