This paper deals primarily with the developmental potential and use of court -based mediation in Swedish law, and its relation to court-based conciliation and the judicial procedure as means to end a conflict.  In Chapter 42, Section 17 of the Swedish Code of Judicial Procedure, a judge, before the parties have their main hearing, can act as a mediator between the parties to settle the dispute. The judge should, according to the law, always try to make the parties come to an agreement before the main hearing. This obligation can be fulfilled either through the use of court-based conciliation, or court based mediation. Mediation as such is rarely used in Sweden, and one of the goals of this essay is to try to provide a tentative answer to why that might be the case.  The second goal is to try to find a consistent, yet flexible notion, of the concept of “jurisdiction”, and to provide an explanation for the relation between mediation as an alternative method for dispute resolution and the judicial procedure. / Uppsatsen behandlar användningen av medling i svensk rätt, samt dess utvecklingspotential. I dispositiva tvistemål regleras domarens möjlighet att verka för att parterna uppnår en förlikning under förberedelsen i 42 kap. 17 § RB. Domaren skall, om så inte befinns olämpligt, verka för att parterna förlikas eller, om målet lämpar sig för det och parterna samtycker, hänskjuta målet till särskild medling varvid en medlare skall förordnas. Alternativet till dessa alternativ är att gå direkt till huvudförhandling. Det åligger emellertid domaren att avgöra huruvida målet att nå förlikning eller samförståndslösning bäst uppnås genom domstolsledd förlikningsverksamhet, eller om målet bör överlämnas till särskild medling.  Uppsatsen syftar dels till att undersöka varför bruket av särskild medling är tämligen begränsat, dels att närmare granska och analysera rättskipningsbegreppets innebörd, och därmed åskådliggöra skillnader och likheter mellan medling och ordinär civilprocess som tvistlösningsmetoder.

Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen. I ett första steg att klargöra rättslägetbeslutade skattenämnden, som första instans, i två fall vilka båda överklagatstill Förvaltningsrätten. Författarens uppfattning är att Skattverket inte hartillräckligt stark grund för sina yrkanden att beskatta carried interest på annatsätt än som inkomst av kapital. Det finns inget stöd i lag att omklassificera enkapitalinkomst till inkomstslaget tjänst och skatt får inte utgå godtyckligt.Avslutningsvis kan konstateras att rättsläget angående beskattningen av carriedinterest framstår som högst oklart. Innan de aktuella fallen avgörs i Högstaförvaltningsdomstolen eller det införs ny tillfredställande lagstiftning är detsvårt att spekulera i hur carried interest kommer att beskattas i framtiden ochden känsla av rättsosäkerhet som spridit sig på riskkapitalmarknaden kommermed stor sannolikhet bestå.

This study aims to describe what individual support four primary school pupils with high mathematical skills are given in their mathematical teaching and how this affect their attitude towards the subject. It also examines their possibilities to influence their conditions during these classes and the level of challenges they are given in order to expand their mathematical knowledge. The study is based on classroom observations, a McIntosh test (McIntosh, 2008) as well as individual interviews with the four pupils and their teacher. The results of the study show that the studied pupils attitudes towards mathematics in school as well as their motivation to complete the tasks they were given were affected by their relationship with the teacher. A large portion of the study time in the observed lessons was devoted to group discussions connected to assignments in their class workbook. The possibility for the studied pupils of getting individualized tasks and guidance or influencing the classes was low. This leads to the conclusion that they do not get the proper challenges and stimulation needed in order to gain a deeper mathematical knowledge.

Studiens syfte är att belysa hur återgångar för elever från särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) till ordinarie skola planeras och genomförs, samt undersöka samverkan mellan de olika skolformer. På vilka sätt kan återgångsprocessen gynnas respektive försvåras och vad begreppet återgång har inneburit för informanterna i studien. I vår blivande roll som specialpedagoger vill vi få en förståelse för återgångsprocessen ur olika perspektiv och bidra till att fler elever återgår till ordinarie klass. Detta är en kvalitativ fallstudie av två återgångsprocesser och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem olika yrkeskategorier, två rektorer, två enhetschefer, två lärare, två specialpedagoger och två pedagoger som arbetar i SU-grupp. Materialet analyserades genom meningskoncentrering och resulterade i sex teman, som analyserades mot studiens syfte. Resultatet visar att det finns brister i återgångsprocessen, som försvårar återgången för eleven i en SU-grupp. Informanterna var eniga om att eleven ska stå i centrum vid en återgång och gynnsamma faktorer var gemensamma riktlinjer för återgångsprocessen, samarbete, god kommunikation och en tydlig dokumentation av elevens styrkor och svagheter. Goda relationer mellan elev, lärare, föräldrar och klasskamrater var av stor betydelse, samt att hela skolan strävde efter ett förhållningssätt utifrån det sociokulturella perspektivet. Det framkom att bra samarbete mellan SU-gruppen och skolans EHT främjar elevens återgång, därav borde samverkansorganet EHT få större utrymme i återgångsprocessen. Genom att använda begreppet återgång, när en elev byter skolform från SU-grupp till ordinarie skola, istället för begreppet övergång, uppmärksammas återgången som en speciell form av övergång, vilket innebär att skolan i större utsträckning behöver förbättra sitt förhållningssätt, utveckla relationsskapandet och anpassa lärmiljön utifrån elevens behov.

<p>Syftet med den här C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att starta en permanent särskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har också genomfört intervjuer med fem waldorflärare vid samma skola för att få deras syn på denna särskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola är antalet elever i behov av särskilt stöd ökande. Därför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas.</p><p>Jag har fokuserat på frågeställningar rörande på vilka grunder en waldorfskola startar en särskild undervisningsgrupp samt hur elever väljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan främja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den särskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen. Dessutom hur waldorflärarna beskriver den process som leder till att ett barn ska kunna återvända till och fungera i sin egentliga klass?</p><p>Både som bakomliggande teori i detta arbete och som användbar arbetsmodell i förståelsen av de barn som kommer att beröras av den särskilda undervisningen, redogör jag för Urie Bronfenbrenners “Ekologiska modell”. Dessutom lyfter jag fram delar ur relevanta styrdokument och läroplaner som inverkar på den särskilda undervisningen. Metoderna för datainsamling som jag använt är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Databearbetningen har skett genom att jag har relaterat mina frågeställningar till respondenternas intervjusvar och till viss tidigare forskning.</p><p>Resultatet visar att waldorflärarna stödjer tanken på att starta en särskilda undervisningsgrupp. Ett sådant beslut har också stöd i de gällande styrdokumenten även om det inte finns en entydig definition på "barn i behov av särskilt stöd". Avgörande för barnens trygghet och arbete i stödinsatserna som respondenterna lyfter fram i arbetet med dessa elever är föräldrarnas attityd. Utan deras stöd haltar insatsen eller kan inte sättas in.</p>

Syftet med den här C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att starta en permanent särskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har också genomfört intervjuer med fem waldorflärare vid samma skola för att få deras syn på denna särskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola är antalet elever i behov av särskilt stöd ökande. Därför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas. Jag har fokuserat på frågeställningar rörande på vilka grunder en waldorfskola startar en särskild undervisningsgrupp samt hur elever väljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan främja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den särskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen. Dessutom hur waldorflärarna beskriver den process som leder till att ett barn ska kunna återvända till och fungera i sin egentliga klass? Både som bakomliggande teori i detta arbete och som användbar arbetsmodell i förståelsen av de barn som kommer att beröras av den särskilda undervisningen, redogör jag för Urie Bronfenbrenners “Ekologiska modell”. Dessutom lyfter jag fram delar ur relevanta styrdokument och läroplaner som inverkar på den särskilda undervisningen. Metoderna för datainsamling som jag använt är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Databearbetningen har skett genom att jag har relaterat mina frågeställningar till respondenternas intervjusvar och till viss tidigare forskning. Resultatet visar att waldorflärarna stödjer tanken på att starta en särskilda undervisningsgrupp. Ett sådant beslut har också stöd i de gällande styrdokumenten även om det inte finns en entydig definition på "barn i behov av särskilt stöd". Avgörande för barnens trygghet och arbete i stödinsatserna som respondenterna lyfter fram i arbetet med dessa elever är föräldrarnas attityd. Utan deras stöd haltar insatsen eller kan inte sättas in.

No description available.

Sammanfattning I vår uppsats undersöker vi en särskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda på elevernas, lärarnas och specialpedagogernas/speciallärarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig åt. Med hjälp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstå hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sätt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt är att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, något som vi därför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi använder oss av som metod ger oss möjlighet att tränga in på djupet av respondenternas uppfattningar. Resultatet visar en stor samstämighet mellan elevernas uppfattningar av verksamheten medan elevernas och lärarens uppfattning delvis skiljer sig åt. Utifrån resultatet går det inte att säga med bestämdhet hur den specialpedagogiska verksamheten ska utformas, det vi kan konstatera är att i den Lilla grupp som vi undersökte så stärktes eleverna på flera plan. I analysen och diskussionen problematiserar vi kring hur vårt resultat förhåller sig till tidigare forskning och lagar, förordningar, råd och direktiv från myndigheterna. Nyckelord:

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna. Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning.