Individens vanor och roller förändras över tid och pensionering kan innebära alltmer fritid. Fritidsaktiviteter har goda effekter på hälsan, helst när individen engagerar sig i aktiviteter som hen vill utföra. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i vilka fritidsaktiviteter män och kvinnor över 65 år utför och vill utföra. Syftet är också att ta reda på om fritidsaktiviteterna som personer över 65 år utför och vill utföra skiljer sig mellan dem som bor i ordinärt boende eller på särskilt boende. Datamaterialet som användes i analysen tillhandahölls från Gerontologisk Regional Databas. Chi2-test användes för att beräkna skillnader mellan grupperna. Resultatet visade att män (n=1853) utförde mer ”friluftsliv”, ”fisk/jakt/skytte”, ”bad/båt/segling” och ”jord- och skogsbruk” medan kvinnor (n=1820) utförde mer ”hushållsarbete”, ”matlagning”, ”föreningsliv” och ”religiösa aktiviteter”. Samma skillnader, gällande samma fritidsaktiviteter, hittades vid analys av vilka aktiviteter män och kvinnor ville utföra. Personer över 65 år som bor i ordinärt boende (n=3673) utförde 19 av totalt 22 fritidsaktiviteter, i högre grad än de som bor på särskilt boende (n=27). De som bor på särskilt boende visade inga signifikanta resultat på att de utförde eller ville utföra någon fritidsaktivitet i högre grad än de som bor i ordinärt boende.  Forskning visar på att fritidsaktiviteter har goda hälsoeffekter på den fysiska, psykiska och sociala hälsan, därför är det viktigt som arbetsterapeut att identifiera vilka aktiviteter personer över 65 år vill utföra för att möjliggöra delaktighet i meningsfulla aktiviteter.

Bakgrund: Det pågår en global ökning av den äldre befolkningen vilket leder till ökat behov av äldrevård. Åldrandet är en naturlig process som medför förändringar. Att bo på särskilt boende är en verklighet för många äldre. Att sjuksköterskan applicerar personcentrerad vård i äldrevården är av stor vikt för att bidra till ökat välbefinnande förde äldre. Syfte: Att belysa äldres upplevelser av att bo på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa empiriska studier. Litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell, samt inspirerades av Graneheim och Lundmans analys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre teman: 1) Förlust av autonomi och integritet, 2) Aspekter som kan leda till ensamhet och sorg, samt 3) Upplevelser av välbefinnande och acceptans. Dessa teman innehöll vidare 10 subteman. Konklusion: Att bo på särskilt boende kom med stora utmaningar, men även fördelar förde äldre. Att belysa de äldres upplevelser kan leda till ökad kompetens för sjuksköterskan,vilket kan öka välbefinnandet för de äldre. / Background: The elderly population is growing, which leads to increased need for elderly care. Ageing is a natural process that comes with changes. To live in a nursing home is the reality for many of the elderly. To apply person centered care is of great importance for the nurse, to improve the well-being of the elderly. Aim: To describe the experiences of elderly living in a nursing home. Methods: A literature review based on 10 qualitative empirical studies. Searches of literature were conducted in PubMed and Cinahl. The material was analyzed using Friberg’s five-step model, furthermore inspired by Graneheim and Lundman’s analysis for qualitative studies. Results: The literature review resulted in three themes: 1) Loss of autonomy and integrity, 2) Aspects that can lead to loneliness and grief, and 3) Experiences of well-being and acceptance. These themes further contained 10 subthemes. Conclusion: To live in a nursing home came with great challenges, but also benefits. Emphasizing the elderly's experiences can improve the nurse’s competence, which can increase the well-being for the elderly.

Introduktion: Personer boende på särskilt boende med inriktning psykiatri har ofta en tillbakadragen livsstil med ett lågt utbud och få möjligheter till egna val av aktiviteter som har ett värde eller mening. Få studier har gjorts utifrån arbetsterapeutens erfarenhet i denna kontext. Syfte: Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att stödja ett aktivitetsengagemang i kontexten särskilt boende med inriktning psykiatri. Metod: Studiens design är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta arbetsterapeuter. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod där fyra kategorier framträdde. Resultatet: Arbetsterapeuters erfarenheter visar flera arbetssätt för att främja ett aktivitetsengagemang. Både direkt genom ett kompensatoriskt kognitivt vardagsstöd eller indirekt genom att stödja och vägleda boendepersonalen i att erbjuda aktiviteter med ett värde och en mening. Konklusion: Arbetsterapi på särskilda boenden inriktning psykiatri kan åskådliggöra behovet av aktiviteter som har en mening eller ett värde för de boende i deras vardag både genom att vägleda boendepersonalen och genom kognitivt vardagsstöd för att främja ett aktivitetsengagemang. Implikationer: Fortsätta uppmärksamma arbetsterapeutiska interventioner som riktar sig till särskilda boenden inriktning psykiatri och öka tillgången till kognitivt vardagsstöd. Detta för att möjliggöra och tillhandahålla aktiviteter med ett värde och mening i de boendes vardag och främja engagemang i aktivitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter. Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende. Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier. Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen. Sjuksköterskan hade rutiner när det gällde att skicka in patienten till sjukhuset. Även anhöriga involverades och deras önskemål respekterades. Slutsats: Resultatet visade att kommunsjuksköterskorna ansåg att erfarenhet underlättade bedömningen och att de helst ville behandla patienten på det särskilda boendet.

Socialstyrelsens brukarundersökning visar att äldre som bor på särskilt boende är mest missnöjda med de aktiviteter och den sociala samvaron som verksamheten erbjuder. Äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som innefattar att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, men det är inte klart hur denna värdegrund påverkar personalens arbetssätt eller de sociala aktiviteter som erbjuds. Vår studie angriper denna fråga. Fem särskilda boenden var representerade både från kommunala och privata vårdgivare i två olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de särskilda boendes enhetschefer, som sedan transkriberades och tematiskt analyserades. Vårt resultat tyder på att den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen tolkas olika på alla de särskilda boendena. Alla enhetschefer la stor vikt på personcentrerad vård, men trots det så erbjöd man liknade sociala aktiviteter ofta då som gruppaktivitet. Resultaten diskuterar vi med hänvisning till Aktivitetsteorin och Gerotranscendenceteorin. / Research shows that many nursing home residents are disappointed with their level of social interaction and activity. Care of older people is argued to be underpinned by national core values such as supporting dignity and well-being, but it is not clear how such values influence nursing home staff practices or the social activities provided. Our study addressed this question. Five nursing homes, representing both private and public care providers, were sampled from two different municipalities. Semi-structured interviews were carried out with the homes’ respective heads of unit, transcribed, and thematically analysed. Our results indicate that the national values for care of older people were interpreted uniquely within each home. All heads of units emphasised the importance of person-centred care, yet similar social activities were offered by all homes, with a focus on group activities. We discuss our results with reference to activity theory and gerotranscendence.

The study was conducted among 100 assistant nurses working in six different residential home. The main purpose of the study was to increase awareness of the psychosocial work environment of assistant nurses in retirement home. In order to fulfill my purpose, I have chosen to use three questions: Have the period of employment in the workplace any impact on how the assistant nurses experience the psychosocial work environment? In the future it will become a lack of staff in elderly care. How do those working in elderly care today feel about the future? How important are the manager and colleagues for how assistant nurses are experiencing the psychosocial work environment? In order to answer the questions a quantitative method and a questionnaire has been used. The results were analyzed using SPSS and presented in the form of frequency tables, cross tabulations, chi square test and the sperman rho test. The results showed that the period of employment did not had an impact on the staffs´ experience of the psychosocial work environment. But what proved to be important was whether they felt their work as stressful. Where those who have worked between 3-10 years felt that the duties were more stressful than those with a shorter or longer period of employment.

Bakgrund. Sjuksköterskan/specialistsjuksköterskan har som ansvar att omvårdnaden bygger på forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Ett antal studier visar att det är gynnande för patienten när forskningsresultat används i omvårdnaden. Sjuksköterskorna har dock svårigheter med att använda forskningsresultat även om de inser vikten av användandet. Syfte. Att se vilka hinder och möjligheter det finns för sjuksköterskor, arbetande på särskilda boenden för äldre, att använda forskningsresultat i sitt arbete. Metod. Beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Huvudresultat. Denna studie visar att det största hindret, för sjuksköterskor arbetande på SÄBO, i användningen av forskningsresultat är tidsbrist. De minsta hindren var att sjuksköterskan anser att forskning är relevant för deras arbete och att sjuksköterskorna ser värdet som forskningen har för den kliniska verksamheten. En signifikant skillnad kan ses beroende av ålder hur stora hinder man upplever i användandet av forskningsresultat, där yngre sjuksköterskor skattar högre hinder. Underlättande faktorer var en intresserad och positiv ledning, kollegor att diskutera forskning med samt att forskningsartiklar ska vara tydliga och enkla att förstå. Slutsats. För att ge sjuksköterskor större möjlighet till att använda av forskningsresultat i sitt arbete bör det ges tid till dem att göra detta. / Background. The nurse/specialist nurse has the responsibility that nursing is based on research results and proven experience. A number of studies show that it is beneficial for the patient when research results are used in nursing care. Nurses, however, have difficulty using research results even if they realize the importance of the use. Aim. To see what obstacles and opportunities there are for nurses, working in nursing homes, to use research results in their work. Method. Descriptive and comparative design with quantitative approach. Main results. This study shows that the biggest obstacle, for nurses working in nursing homes, in the use of research results, is the lack of time. The smallest obstacles were that the nurse considers that research is relevant to their work and that nurses see the value of research for the clinical activity. A significant difference can be seen depending on age how big barriers you experience in the use of research results, where younger nurses estimate higher barriers. Facilitating factors were an interested and positive management, colleagues to discuss research, and that research articles should be clear and easy to understand. Conclusion. In order to give nurses greater opportunity to use research results in their work, they should be given time to do this.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?      This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities.

Sammanfattning  Introduktion; Det finns mätningar som visar att 58%, av äldre som bor på särskilt boende, ligger i riskzonen för att bli undernärda. Undersköterskor är en yrkesgrupp som möter äldre som inte vill äta och riskerar att drabbas av undernäring. Varför äldre inte vill äta kan bero på olika anledningar exempelvis vilken mat som serveras, hur och var den serveras. Nutrition är ett icke prioriterat område inom vård- och omsorg av äldre, däremot finns kunskap hos vårdpersonal om att undernäring påverkar kroppen negativt och ett gott nutritionsstatus bidrar till ökad hälsa. Syfte; Syftet med denna studie var att beskriva undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre på särskilt boende som inte vill äta. Metod; Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor och data analyserades utifrån en manifest och latent innehållsanalys. Huvudresultat; Det underliggande temat var ”Att vara lyhörd och känna tillit i att vårda äldre i deras hälsa och ohälsa.” Temat bestod av fyra kategorier som var Att vilja äta, Att inte vilja äta, Betydelse av omvårdnad och Utmaningar i arbetet. Slutsats; Det var vanligt förekommande att undersköterskor mötte äldre som inte ville äta. När sådan situation uppstod började undersköterskorna att utreda varför den äldre inte ville äta, därefter utfördes lämpliga åtgärder och insatser. Tillit mellan den äldre och undersköterskan skapade förutsättning för att goda omvårdnads-insatser kunde genomföras.

Denna kvalitativa studie har ämnat belysa undersköterskors upplevelse av äldres delaktighet och möjlighet till påverkan vid upprättande av genomförandeplaner vid flytt till särskilt boende. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta undersköterskor som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade kommunikation och relationsskapande arbete som centrala utgångspunkter i delaktighet för den äldre. Vidare framkom hinder för delaktighet såsom tid samt bristande engagemang och förhållningssätt hos professionen. Slutligen konstaterades arbetssätt hos undersköterskorna, där delaktighet i genomförandeplaner för de äldre vägde tungt, vilket står i motsats till tidigare forskning. / This qualitative study has aimed to highlight the nurses experience of elderly people´s participation and the possibility of influencing the establishment of action plans when moving to special housing. In the study, semi-structed interviews were conducted with eight nurses. Data were then analyzed using qualitative content analysis. The result demonstrated that communication and relationship as central starting points in the participation of the elderly. Furthermore, barriers to participation were revealed, such as lack of time, lack of commitment and approach in the profession. Finally, it was found that the working of nurses, where participation in action plan of the elderly, were heavily weighted, which is contrary to previous research.