Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund – Folkuniversitet – analyseras. Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysen kompletteras även med en ideationell SFL-analys. Resultatet visar att ABF och Medborgarskolan grundar sig i samma folkbildningsdiskurs, men medan ABF-texterna är starkt präglade av en socialdemokratisk diskurs så består Medborgarskolans texter av en interdiskursiv blandning av folkbildnings-, borgerlig-, humanistisk- och positiv säljdiskurs. Avslutningsvis kopplas dessa resultat till den övergripande sociala praktik som studieförbunden är en del av.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger. Svaren från delägare i samfällighet tyder på att delägare kan ha svårt att veta vilken lagstiftning som gäller för just deras samfällighet samt att förrättningskostnaden gör att delägare drar sig från att göra någon åtgärd i samfälligheten.Studien visar att reglerna angående förvaltning och avyttring av samfällighet fungerar bra men att delägare är i behov av tydligare information om de regler som gäller. Studien ger även förslag på en lagrumsändring.

Submitted by Cássia Santos (cassia.bcufg@gmail.com) on 2016-12-16T12:12:24Z No. of bitstreams: 2 Dissertação -Carlos Henrique Alves Vieira - 2016.pdf: 4876884 bytes, checksum: 8af4edf94c4c71c82a5397db01da52d8 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Rejected by Jaqueline Silva (jtas29@gmail.com), reason: Olá Cássia =) Tem um e-mail lá no Teses e Dissertações que é de um Carlos Henrique Alves Vieira que tbm pediu pra substituir o documento. Eu vou rejeitar o seu depósito na BDTD e já passei o email dele pra sua pasta de conferidos ;) Beijos, Jaque on 2016-12-16T16:23:47Z (GMT) / Submitted by Cássia Santos (cassia.bcufg@gmail.com) on 2016-12-19T11:19:57Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Carlos Henrique Alves Vieira - 2016.pdf: 4887497 bytes, checksum: cc1b8bac129bcf3373e7b3cf1542b56b (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2016-12-27T12:31:15Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Carlos Henrique Alves Vieira - 2016.pdf: 4887497 bytes, checksum: cc1b8bac129bcf3373e7b3cf1542b56b (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2016-12-27T12:31:15Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Carlos Henrique Alves Vieira - 2016.pdf: 4887497 bytes, checksum: cc1b8bac129bcf3373e7b3cf1542b56b (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2016-12-06 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This master's research aims to describe and analyse the lexical-grammatical features of attitude in comments in order to understand how the public blogs for Portuguese teaching evaluate the process of teaching and learning in its various aspects, especially those that relate directly to the issue of education offered in them. These assessments are fundamental to understand, in general, the operation of non-institutional educational blogs for mother tongue teaching, for only the participants can measure the quality of this process, necessarily to be the target audience of these blogs. / Esta pesquisa de mestrado tem como objetivo a descrição e análise dos recursos léxico-gramaticais de atitude em comentários, a fim de compreender como o público de blogs para o ensino de Língua Portuguesa avalia esse processo de ensino-aprendizagem em seus mais diversos aspectos, sobretudo os que se relacionam diretamente à questão do ensino neles oferecido. Essas avaliações são fundamentais para entender, em linhas gerais, o funcionamento dos blogs educativos não institucionais para o ensino de língua materna, pois somente os participantes podem mensurar a qualidade desse processo, necessariamente por serem o público-alvo desses blogs

The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students’ attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students’ comments on their peers’ speech drafts and six qualitative interviews. The material embraces 211 comments, all of which are analysed by use of methods from SFL. The theoretical frame is founded on Grice’s (1975) principle of communication and Brown & Levinson’s (1987) principle of politeness. The investigation shows, among other things, that in the choice between giving effective response (according to the principle of communication), or giving response that maintain the social balance (according to the principle of politeness), the students in general choose the latter. This is reflected in the results of the linguistic analysis and confirmed in the six interviews.

Philosophiae Doctor - PhD / This thesis is a discourse analysis of five testimonies from South Africa’s Truth and Reconciliation Commission. The aim of the analysis is to explore the ways in which the testifiers perform their identities, construe their experiences of life under apartheid, and position themselves and their audiences in relation to these experiences. The shaping role of context – both local and historical – is also considered.

Magister Artium - MA / International students arriving at the University of the Western Cape (UWC) from other African countries find themselves in a position of having to negotiate their identities and positions with their South African counterparts. The local students too are faced with the prospect of doing the same since they have to coexist with the former. This study aims to investigate how, in a discussion about xenophobia, a selection of UWC students perform face-work and negotiate or construct their identities as well as those of their coparticipants and position themselves in relation to each other. I was interested in exploring how the participants, who were representative of the two groups that clashed in the xenophobic attacks of 2008, would engage with each other while discussing this sensitive topic.The data was gathered during an open-ended discussion among four UWC postgraduate students in a casual, relaxed setting (my room on campus). The transcribed data was then analyzed using a combination of theoretical frameworks from Systemic Functional Linguistics (SFL) and Discourse Analysis. In particular, the SFL theory of modality(Halliday 1994) and Engagement (Martin and White 2005) and Goffman’s (1999[1967]) notion of face were used as tools of analysis.The analysis reveals that participants use a variety of linguistic choices and discourse strategies to maintain face during the discussion of this sensitive topic of xenophobia. The participants make an effort to take care of each other’s face (desires to be appreciated and left free of any imposition) and keep conflicts to a minimum even when they at times disagree and give incriminatory information about each other. It also reveals that the participants, in addition to maintaining face, also construct and negotiate identities which in turn help build in-group solidarity and provide a sense of belonging to them.

Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

Syftet med studien var att studera vårdnadshavare som samtidigt deltar i SFI-undervisning och deras erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal i grundskolan. Studien utgick från följande frågeställningar om hur vårdnadshavares erfarenheter av utvecklingssamtal i grundskolan visar sig, beskrivna av dem själva, vilka möjligheter och hinder som vårdnadshavarna beskriver att de har erfarenheter av och vad har SFI-undervisningen betytt för vårdnadshavarna för att delta i sina barns utvecklingssamtal, enligt deras beskrivningar? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett interkulturellt perspektiv och Systemic Functional Linguistics (SFL) och metodologiska utgångspunkter är semistrukturerade intervjuer och analyser av narrativer. Resultatet visar att gemensamt i berättelserna var att vårdnadshavarna först använde tolk i sina barns utvecklingssamtal men att när de började förstå svenska bättre så ville de hellre klara sig utan och fann strategier för det. Gemensamt var att fråga läraren eller ta hjälp av sina barn och en variation var att använda engelska eller att läraren hade samma modersmål som vårdnadshavaren. Möjligheter och hinder för att delta i utvecklingssamtalen varierade. Vårdnadshavarnas strategier möjliggjorde deltagandet. Hinder som visade sig var när läraren pratade fort och använde svåra ord, vilket samtidigt blev en möjlighet om läraren omvänt pratade långsamt, tydligt och med enkla ord. Resultatet gör synligt interkulturella förhållningssätt där deltagarna visar förståelse för varandras olika etniska bakgrund och kulturella skillnader, vilket kan ses som förutsättningar för tillitsfulla relationer och att våga fråga läraren. Vårdnadshavarnas vilja att klara sig själva är möjlig att förstå ur ett SFL-perspektiv där språket ska fungerar för att tolka upplevelser, skapa mening och kommunicera, vilket är drivkrafter för att lära sig språket. Resultatet visar inte att vårdnadshavarna gav SFI-undervisningen någon särskild betydelse för att delta i sina barns utvecklingssamtal. Däremot visade begränsat antal timmar i undervisningen och flertalet studieavbrott att det ledde till att andraspråksinlärningen drar ut på tiden, vilket går att förstå som svårigheter för att nå ett funktionellt språk.

This study explores the impact of a pedagogic intervention grounded in Systemic Functional Linguistics (SFL) (Halliday & Matthiessen, 2014) designed to support language learners’ development of their English argumentative writing skills. The predominance of argumentative writing in school curricula and language assessment reflects the importance of helping language learners master this text-type in order for them to succeed in academic settings. This pedagogic intervention drew specifically on the Appraisal system of SFL to make explicit to students the interpersonal and evaluative language resources they can use to establish authoritative and intersubjective positioning as key means of achieving the overall purpose of argumentative texts. The study documents the impact of explicating to students appraisal resources during class instruction and helping them make more informed language choices as they engage with the information presented in their texts, and shape the interaction with their readers. The study drew on quantitative data stemming from students’ writing tasks and qualitative data in the form of reflection tasks and a research journal to explore the extent to which students’ understanding and use of different appraisal resources could be positively affected by the pedagogic intervention at the heart of this study. The analysis of the findings suggests that the intervention was successful in helping students familiarize themselves with and incorporate appraisal language to effectively convey their intended meaning in the composition of their argumentative texts. The findings also suggest that the teaching intervention contributed to students’ increased awareness of the range of lexicogrammatical choices available to them when they write as reflected in students’ skillful use of these resources in genre-specific ways. This included using appraisal resources to develop well-supported claims, in addition to establishing a critical authoritative position. Discussion of these findings focuses on the value of this type research on the pedagogic applications of the SFL framework as a way of advancing our understanding of how to better scaffold language learners and help them gain greater explicit control of the language resources necessary to successfully construct academic texts. As such, this study argues for the potential affordances of teaching pedagogies grounded in SFL theory in supporting language learners’ academic writing development. This study presents a case for the ability of SFL-informed pedagogies to empower students as writers by offering them new ways of looking at the writing process and using language to engage in advanced acts of meaning-making.

El primer brote de COVID-19, la primavera del 2020, causó que la educación se adaptase a nuevas circunstancias. Por ejemplo, en Suecia el cierre de los institutos conllevó a que los alumnos se vieran obligados a quedarse en sus casas imponiéndoles así la educación a distancia. Por lo tanto, se investiga en el presente trabajo si los profesores de bachillerato pudieron aplicar la pedagogía de género a través de las clases virtuales y si dichos profesores pudieron apoyar a cada uno de sus alumnos de forma individual en la producción de textos. El grupo de profesores elegidos son profesores del curso español 3 en Suecia y han sido elegidos al azar. Para llevar a cabo el presente trabajo se ha usado la combinación de métodos, con la técnica de encuestas. Los resultados muestran que fue difícil impartir las clases virtuales pero que la pedagogía de género es un método adecuado para la enseñanza.