Forskningen   utgår från framtidens utmaning att öka kunskaperna kring kvalitetsutveckling   och lyfta detta både som ledningsfråga och strategisk ägarfråga. Detta ur ett   SME-perspektiv som har begränsade resurser och kunskaper att ta sig an   kvalitetsutveckling. Studien   syftar till att öka förståelsen för hur kvalitetsutveckling, med hjälp av SIQ   Managementmodell, kan bidra till en hållbar resultatutveckling inom ett SME,   med erfarenhet av kvalitetsledningssystem genom ISO 9001. Studien är   baserad på en kvalitativ fallstudie av ett SME. Initialt skedde   litteraturundersökning och utformning av workshop med fokus på SIQ   Managementmodell i form av en presentation samt diskussionsunderlag för   fokusgrupp. Därefter genomfördes workshopen och datainsamling genom   individuella intervjuer samt gruppintervjuer och observationer. Studien   visar på en ökad förståelse för kvalitetsutveckling genom en påvisad medvetenhet   från medarbetarna. Med hjälp av SIQ Managementmodell kunde ett tidigare   deterministiskt synsätt på kvalitet göras medvetet för att ge utrymme för ett   mer dynamiskt synsätt. Deltagarna   blev medvetna om en möjlig hållbar resultatutveckling och ett fokus på   processutveckling, som kräver delaktighet för framgångsrikt arbete. Detta   beslutade deltagarna skulle bli nästa steg i utvecklingsarbetet. För   verksamheten som utgjorde fallstudien genererade workshopen en grund att utgå   ifrån att påbörja ett kvalitetsutvecklingsarbete. Det skapade även en   medvetenhet om förbättringsområden som både ledning och medarbetare kan   arbeta med. / This research is based on the future challenge of   increasing knowledge about quality development and highlights this both as a   management question and a strategic ownership issue. This from a SME   perspective that has limited resources and knowledge to take on quality   development. The study aims to increase understanding of how   quality development, with the help of SIQ Management model, can contribute to   a sustainable performance development within an SME, with experience of   quality management systems through ISO 9001. This study is based on a qualitative case study of   an SME. Initially, literature research and design of a workshop took place   focusing on SIQ Management model in the form of a presentation and discussion   for a focus group. Subsequently, data collection was carried out the workshop   through both individual and group interviews and observations. The results of the study show an increased   understanding of quality development through a proven awareness of the   employees. With the help of SIQ Management model, a previous deterministic   approach to quality could be made consciously to allow for a more dynamic   approach. The participants became aware of a possible sustainable performance   development and a focus on process development, which requires participation   for successful work. The participants decided that this would be the next   step in the development work. For the firm that constituted the case study, the   workshop generated a foundation on which to start a quality development work.   It also created an awareness of areas for improvement that both management   and employees can work further with. / <p>2019-06-26</p>

Abstract Background The organisations actions are continuing to be disconnected from Earth system research and to what level organisations have an impact, if all to minimize risk of collapse of Earth systems are unknown (Whiteman etl al 2013) this is the problem this paper is seeking to address. By connecting organizations sustainability work with Earth boundaries research by developing the Swedish SIQ business excellence model. Purpose The purpose of this paper is to develop SIQ model so it contains what is necessary to identify organizations impact on Earth 9 boundaries.  Method A qualitative research method has been used and the analysis has been done by using the Planetary Boundaries research and top-down &amp; bottom-up perspective as a lens to identify problem, solution and to analyse the SIQ model, then data has been collected by literature studies. Results The result chapter is the presentation of a model than show the relation between the Earth system and boundaries. This is followed by the analysis of the SIQ model that suggest main development needs in the environmental management criteria. The development should incorporate a top-down &amp; bottom-up perspective in order to effectively consider external criteria’s such as Earth boundaries in the management of the organization at management and activity level. Discussion For organisations to consider external factors such as Earth boundaries the SIQ criteria’s and goals has to interact. And by interacting Earth boundaries with the SIQ model the gap between organizations and environmental science are reduces. By reducing this gap the organizations activities can contribute to minimize the degradation on Earth systems and risk for collapse / Bakgrund Företagens aktiviteter fortsätter att vara särkopplade från vetenskapen om Jordens globala system och till vilken utsträckning företagen motverkar kollaps av Jordens system är oklart (Whiteman et al. 2014) och det är denna utmaning som denna uppsats söker att utforska genom att koppla företagens hållbarhetsarbete med Jordens 9 gränser genom at utveckla SIQ modellen. Syfte Syfte med denna uppsats är att utveckla SIQ modellen så den innehåller det som krävs för att företagen skall identifiera sin inverkan på Jordens 9 gränser. Metod En kvalitativ metod har använts och för att analysera har gjorts genom att använda Jordens 9 gränser och top-down/bottom-up perspektivet som lins för att identifiera problem, lösningar och analysen av SIQ modellen och datainsamlingen har gjorts genom litteraturstudier. Resultat Resultatkapitlet introducerar en modell som visar samverkan mellan Jordens system och 9 gränser ner till företagen aktiviteter. Modellen följs av analysen av SIQ modellen som visar störst utvecklingspotential i miljöledningskriterierna. Utvecklingen bör samverka med top-down/bottom-up perspektiven för att modellen skall på bästa sätt omhänderta externa faktorer såsom Jordens gränser i styrningen av företagen på överordnad och utförarnivå. Diskussion För att företagen skall kunna omhänderta alla externa faktorer såsom Jordens gränser så måste SIQ kriterierna och företagens mål samverka. Genom att integrera Jordens gränser med SIQ modellen så har gapet mellan företagen och miljövetenskapen minskats. Genom att minska detta gap kan företagens aktiviteter bidra till att minimera nerbrytningen och risk för kollaps av Jordens system.

A gestão da qualidade está cada vez mais presente nas empresas construtoras. Observa-se, no entanto, que as características particulares desse tipo de empresas podem interferir na implementação de sistemas de gestão da qualidade (SGQ). O objetivo desta dissertação é apresentar uma proposta para avaliação da adequação dos SGQ das empresas construtoras aos requisitos SIQ-Construtoras, a partir de um instrumento de avaliação, e identificar quais os fatores que interferem na implementação de SGQ nessas empresas, com o auxílio de um instrumento de análise desenvolvido para esse fim. A pesquisa adotou, como método de investigação, os estudos de casos e foi utilizado um roteiro para análise dos SGQ, baseado nos requisitos do SIQ-Construtoras, como instrumento de avaliação e um questionário de caracterização para identificação das características dos SGQ das empresas construtoras. A partir da aplicação do instrumento de avaliação, os SGQ das empresas construtoras pesquisadas foram classificados em um dos quatro níveis propostos pela pesquisa e comparados com o nível que os sistemas que elas possuem implementados atualmente estão classificados ou certificados. A avaliação e conseqüente classificação foram possíveis através de evidências que confirmassem essas informações. Com o questionário de caracterização, foram identificadas as principais características dessas empresas e dos seus SGQ, além dos fatores que interferem na correta implantação e manutenção dos sistemas / The quality management is each time more present in the building companies. It is verified in those companies that the quality is going constituting in a reality because for the search of a larger competitiveness or for the motivation originated for your certification. It is observed, however, that the own characteristics of that type of companies can interfere in the implantation of quality management systems (QMS). The objective of this dissertation is to present a proposal for evaluation of the adaptation of QMS of the building companies to the SIQ-Construtoras requirements, starting from an evaluation instrument, and to identify which are the factors that interfere in the implantation of QMS in those companies, with the aid of a characterization questionnaire developed for that end. The research adopted, as investigation method, the study of cases and it was used, as evaluation instrument, a route for the analysis of QMS, based on the SIQ-Construtoras requirements, besides a structured questionnaire, as characterization questionnaire. Starting from the application of the evaluation instrument, the QMS of the researched building companies were classified in one of the four levels proposed by the research and compared with the level in that the systems, for them implemented, are classified or certified now. The evaluation and the consequent classification were possible through the evidences that confirmed those information. With the characterization questionnaire, it was possible to identify the principal characteristics of those companies and of their QMS, besides the factors that interfere in the correct implantation and maintenance of the systems

A gestão da qualidade está cada vez mais presente nas empresas construtoras. Observa-se, no entanto, que as características particulares desse tipo de empresas podem interferir na implementação de sistemas de gestão da qualidade (SGQ). O objetivo desta dissertação é apresentar uma proposta para avaliação da adequação dos SGQ das empresas construtoras aos requisitos SIQ-Construtoras, a partir de um instrumento de avaliação, e identificar quais os fatores que interferem na implementação de SGQ nessas empresas, com o auxílio de um instrumento de análise desenvolvido para esse fim. A pesquisa adotou, como método de investigação, os estudos de casos e foi utilizado um roteiro para análise dos SGQ, baseado nos requisitos do SIQ-Construtoras, como instrumento de avaliação e um questionário de caracterização para identificação das características dos SGQ das empresas construtoras. A partir da aplicação do instrumento de avaliação, os SGQ das empresas construtoras pesquisadas foram classificados em um dos quatro níveis propostos pela pesquisa e comparados com o nível que os sistemas que elas possuem implementados atualmente estão classificados ou certificados. A avaliação e conseqüente classificação foram possíveis através de evidências que confirmassem essas informações. Com o questionário de caracterização, foram identificadas as principais características dessas empresas e dos seus SGQ, além dos fatores que interferem na correta implantação e manutenção dos sistemas / The quality management is each time more present in the building companies. It is verified in those companies that the quality is going constituting in a reality because for the search of a larger competitiveness or for the motivation originated for your certification. It is observed, however, that the own characteristics of that type of companies can interfere in the implantation of quality management systems (QMS). The objective of this dissertation is to present a proposal for evaluation of the adaptation of QMS of the building companies to the SIQ-Construtoras requirements, starting from an evaluation instrument, and to identify which are the factors that interfere in the implantation of QMS in those companies, with the aid of a characterization questionnaire developed for that end. The research adopted, as investigation method, the study of cases and it was used, as evaluation instrument, a route for the analysis of QMS, based on the SIQ-Construtoras requirements, besides a structured questionnaire, as characterization questionnaire. Starting from the application of the evaluation instrument, the QMS of the researched building companies were classified in one of the four levels proposed by the research and compared with the level in that the systems, for them implemented, are classified or certified now. The evaluation and the consequent classification were possible through the evidences that confirmed those information. With the characterization questionnaire, it was possible to identify the principal characteristics of those companies and of their QMS, besides the factors that interfere in the correct implantation and maintenance of the systems

Utgångspunkten för studien var att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet kommer till uttryck i skolverkets styrdokument. Syftet var även att undersöka om det finns förbättringsaspekter av styrdokumentet utifrån SIQ Managementmodell. För att besvara syften gjordes kvalitativ innehållsanalys samt kvalitativ jämförelseanalys av styrdokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet samt SIQ Managementmodell.Analysen visar att styrdokumentet avser offensiv kvalitetsutvecklingens hörnstenar vara viktiga framgångsfaktorer i kvalitetsarbete. Enligt styrdokumentet, är engagerat ledarskap som möjliggör allas delaktighet i olika steg av kvalitetsarbetet, dokumentation som producerar underlag för uppföljning och analys av information för att sedan basera beslut på fakta, det som bidrar till framgång med kvalitetsarbete. Studien finner även hur styrdokumentet lyfter barnens och elevernas samt deras vårdnadshavares delaktighet i kvalitetsarbete. Den kvalitativa jämförelsen visar vissa förbättringsaspekter som framkommer i styrdokumentet. Enligt de förbättringsaspekterna behöver styrdokumentet definiera kvalitet på nytt i relation till barnens och elevernas önskemål samt barnets bästa. En annan förbättringsaspekt avser medarbetarnöjdhet och medarbetarnas arbetsmiljö som inte nämns och tas hänsyn till i kvalitetsarbetet i styrdokumentet. Slutligen handlar förbättringsaspekt om att inkludera den nya kvalitetsvågen Quality 5.0 in i kvalitetsarbete i skolväsendet / The start point for this study was to investigate how the systematical quality work in school system is expressed given the regulatory document. The purpose was also to investigate if there are any aspects in the regulatory document that can be improved based on the SIQ Management Model. To fulfill the purposes qualitative content analysis and qualitative comparison analysis were conducted.The analysis shows that the regulatory document refers to the cornerstones of total quality management as important success factors in quality work. According to the regulatory document, engaged leadership that enables everyone's participation in various stages of the quality work, documentation that produces the basis for follow-up and analysis of information and then bases decisions on facts, are contributory factors to success with quality work. The study also finds how the regulatory document brings up children's, students' as well as their guardians' participation in quality work. The qualitative comparison shows some improvement aspects that appear in the regulatory document. According to the improvement aspects, the regulatory document needs to redefine quality in relation to the wishes of the children and pupils as well as in relation to the best interest of the child. Another improvement aspect relates to employee satisfaction and employees' working environment which is not mentioned and taken into consideration in the quality work in the regulatory document. Finally, the last improvement aspect which is found in the paper is about including the new quality wave Quality 5.0 into quality work in the school system. / <p>2020-06-26</p>

<p>Denna rapport är författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, på programmet Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Rapporten är produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbättringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver färjetrafik till och från Gotland. Examensarbetet har föregåtts av en förstudie där författarna undersökte vilka förbättringsmöjligheter som finns i företaget. Från förstudien framkom att det finns förbättringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjänsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbättringsarbete har varit att överlämna ett underlag till företaget om hur de kan förbättra sin samverkan med leverantörer. I företagets samverkan med leverantörer är det fördelaktigt att kunna identifiera viktiga leverantörer för att kunna skapa långsiktiga, ömsesidiga och nära relationer med dessa. Destination Gotland bör därför klassificera sina leverantörer efter A, B och C leverantörer för att kunna identifiera vilka leverantörer som är viktiga leverantörer. A leverantörer såsom Gotlands stuveri menar författarna är leverantörer som är integrerad i den egna verksamhetens processer med vilka Destination Gotland bör bedriva gemensamma förbättringsprojekt.</p><p>För att undersöka hur samarbetet med Gotlands stuveri ser ut idag har det genomförts intervjuer med ansvariga vid de båda företagen. Destination Gotlands verksamhetssystem har studerats och medarbetarenkäter har genomförts. När författarna analyserat medarbetarenkäterna upptäcker författarna att det finns en stark vilja till att kunna samarbeta och att de både företagens anställda uppfattar varandra som trevliga och hjälpsamma. Men när siffrorna sammanställs märker författarna att det ändå finns ett utrymme för förbättringar och de slutsatser författarna drar av detta är att brister i samarbetet inte beror på någon motvilja hos de anställda eller någon större rivalitet mellan företagen, i det fall det finns rivalitet är det snarare fråga om personkemi. Författarna anser att bristerna i samarbetet beror på arbetssätten i de processer företagen samarbetar i. Som ett led i detta har författarna arbetat med processen incheckning och uppställning av fordon som är en av de processer där Destination Gotland och Gotlands stuveri har ett nära samarbete. För att angripa detta förbättringsområde har författarna använt sig av förbättringsprogrammet Sex sigma för att ge arbetet en tydlig struktur. Arbetet med att finna problemområden och lösningar har skett tillsammans med anställda hos de båda företagen, dels genom organiserade brainstormingar men också genom samtal med anställda när författarna varit ute och studerat verksamheten. Författarna har funnit att det finns möjligheter till förbättringar i processen inom områdena:</p><ul><li><strong>Förändringar på kajen:</strong> i form av skyltning och nya markeringar i asfalten. Färgkodning i de olika färjelägena för att underlätta för passagerare hitta rätt och för medarbetarna att ge tydliga instruktioner.</li><li><strong>Nya uppställningslistor:</strong> som är uppdaterade och anpassade för de förändringar på kajen som författarna föreslår. En lathund för sortering av fordon har skapats, den bidrar till att skapa en gemensambild och undvika dubbla budskap till passagerarna.</li><li><strong>Rekommendationer till arbetsbeskrivningar:</strong> med vad som förväntas för de olika befattningarna som hanterar fordon på kajen. Utse en ansvarig från Destination Gotland i bil-incheck vid samtliga avgångar. </li></ul> / <p>This report is written by the students Jimmy Hardingz and Johan Törngren at the program for Economic and Leadership for Sustainable Development at the University of Gotland. This report is the product of the degree project carried out as an improvement in Destination Gotland AB, a company operating ferries to and from Gotland. The examination paper has proceeded of a pre-study in which the authors examined the improvement opportunities available in the company. From this study it was found that there is an improvement in how the interaction takes place with the company's largest supplier, Gotlands stuveri AB, which supplies services unloading and loading of vessels. The purpose has been to submit a paper to the company about how they can improve their interaction with suppliers. The company's collaboration with suppliers is beneficial to be able to identify key suppliers in order to create long-term, mutual and close relationships with them. Destination Gotland should classify their suppliers for A, B and C suppliers to identify which suppliers are key suppliers. A suppliers such as Gotlands stuveri AB, are suppliers who are integrated into Destination Gotland AB business processes with they should conduct joint improvement projects.</p><p>To investigate how cooperation with Gotlands stuveri AB looks today, interviews has been carried out with managers at both companies, Destination Gotland AB business systems have been studied and employee surveys have been conducted at both companies. When we analyzed the employee satisfaction survey we discover that there is a strong desire to be able to cooperate and that both companies' employees perceive each other as friendly and helpful. But when the figures are compiled, we notice that there still exists a potential for improvement and the conclusions we draw from this is that non-cooperation is not due to any dislike of the employee or any great rivalry between the companies, where there is rivalry, it is rather the personal chemistry. We believe that the shortcoming in the cooperation depends on the working methods of the business processes they work together in. As part of this, the authors have worked on the process of checking in and lining-up vehicles, that is one of the processes Destination Gotland AB and Gotlands stuveri AB work closely together. To tackle this improvement area, the authors used the Six Sigma improvement program to create a clear structure. Efforts to identify problem areas and solutions have been investigated together with employees of both companies, by organized brainstorming, but also through conversations with employees when the authors have been out and studied the process. The authors have found that there are opportunities for improvements in process in the areas of:</p><ul><li><strong>Changes at the pier:</strong> in the form of signage and new markers in the asphalt. Color coding of the different positions of the ferry to help passengers find their way and for employees to give clear instructions. </li><li><strong>New layout of lists:</strong> that is updated and adapted to the changes on the pier as the authors suggest. A simple reminder how to sort vehicles was created; it will help to create a single image and to avoid mixed messages to the passengers. </li><li><strong>Recommendations to the work descriptions:</strong> with what is expected for the various positions that handle vehicles on the pier. Designate a responsible person from Destination Gotland AB in the car check in at all departures. </li></ul>

Denna rapport är författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, på programmet Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Rapporten är produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbättringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver färjetrafik till och från Gotland. Examensarbetet har föregåtts av en förstudie där författarna undersökte vilka förbättringsmöjligheter som finns i företaget. Från förstudien framkom att det finns förbättringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjänsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbättringsarbete har varit att överlämna ett underlag till företaget om hur de kan förbättra sin samverkan med leverantörer. I företagets samverkan med leverantörer är det fördelaktigt att kunna identifiera viktiga leverantörer för att kunna skapa långsiktiga, ömsesidiga och nära relationer med dessa. Destination Gotland bör därför klassificera sina leverantörer efter A, B och C leverantörer för att kunna identifiera vilka leverantörer som är viktiga leverantörer. A leverantörer såsom Gotlands stuveri menar författarna är leverantörer som är integrerad i den egna verksamhetens processer med vilka Destination Gotland bör bedriva gemensamma förbättringsprojekt. För att undersöka hur samarbetet med Gotlands stuveri ser ut idag har det genomförts intervjuer med ansvariga vid de båda företagen. Destination Gotlands verksamhetssystem har studerats och medarbetarenkäter har genomförts. När författarna analyserat medarbetarenkäterna upptäcker författarna att det finns en stark vilja till att kunna samarbeta och att de både företagens anställda uppfattar varandra som trevliga och hjälpsamma. Men när siffrorna sammanställs märker författarna att det ändå finns ett utrymme för förbättringar och de slutsatser författarna drar av detta är att brister i samarbetet inte beror på någon motvilja hos de anställda eller någon större rivalitet mellan företagen, i det fall det finns rivalitet är det snarare fråga om personkemi. Författarna anser att bristerna i samarbetet beror på arbetssätten i de processer företagen samarbetar i. Som ett led i detta har författarna arbetat med processen incheckning och uppställning av fordon som är en av de processer där Destination Gotland och Gotlands stuveri har ett nära samarbete. För att angripa detta förbättringsområde har författarna använt sig av förbättringsprogrammet Sex sigma för att ge arbetet en tydlig struktur. Arbetet med att finna problemområden och lösningar har skett tillsammans med anställda hos de båda företagen, dels genom organiserade brainstormingar men också genom samtal med anställda när författarna varit ute och studerat verksamheten. Författarna har funnit att det finns möjligheter till förbättringar i processen inom områdena: Förändringar på kajen: i form av skyltning och nya markeringar i asfalten. Färgkodning i de olika färjelägena för att underlätta för passagerare hitta rätt och för medarbetarna att ge tydliga instruktioner. Nya uppställningslistor: som är uppdaterade och anpassade för de förändringar på kajen som författarna föreslår. En lathund för sortering av fordon har skapats, den bidrar till att skapa en gemensambild och undvika dubbla budskap till passagerarna. Rekommendationer till arbetsbeskrivningar: med vad som förväntas för de olika befattningarna som hanterar fordon på kajen. Utse en ansvarig från Destination Gotland i bil-incheck vid samtliga avgångar. / This report is written by the students Jimmy Hardingz and Johan Törngren at the program for Economic and Leadership for Sustainable Development at the University of Gotland. This report is the product of the degree project carried out as an improvement in Destination Gotland AB, a company operating ferries to and from Gotland. The examination paper has proceeded of a pre-study in which the authors examined the improvement opportunities available in the company. From this study it was found that there is an improvement in how the interaction takes place with the company's largest supplier, Gotlands stuveri AB, which supplies services unloading and loading of vessels. The purpose has been to submit a paper to the company about how they can improve their interaction with suppliers. The company's collaboration with suppliers is beneficial to be able to identify key suppliers in order to create long-term, mutual and close relationships with them. Destination Gotland should classify their suppliers for A, B and C suppliers to identify which suppliers are key suppliers. A suppliers such as Gotlands stuveri AB, are suppliers who are integrated into Destination Gotland AB business processes with they should conduct joint improvement projects. To investigate how cooperation with Gotlands stuveri AB looks today, interviews has been carried out with managers at both companies, Destination Gotland AB business systems have been studied and employee surveys have been conducted at both companies. When we analyzed the employee satisfaction survey we discover that there is a strong desire to be able to cooperate and that both companies' employees perceive each other as friendly and helpful. But when the figures are compiled, we notice that there still exists a potential for improvement and the conclusions we draw from this is that non-cooperation is not due to any dislike of the employee or any great rivalry between the companies, where there is rivalry, it is rather the personal chemistry. We believe that the shortcoming in the cooperation depends on the working methods of the business processes they work together in. As part of this, the authors have worked on the process of checking in and lining-up vehicles, that is one of the processes Destination Gotland AB and Gotlands stuveri AB work closely together. To tackle this improvement area, the authors used the Six Sigma improvement program to create a clear structure. Efforts to identify problem areas and solutions have been investigated together with employees of both companies, by organized brainstorming, but also through conversations with employees when the authors have been out and studied the process. The authors have found that there are opportunities for improvements in process in the areas of: Changes at the pier: in the form of signage and new markers in the asphalt. Color coding of the different positions of the ferry to help passengers find their way and for employees to give clear instructions. New layout of lists: that is updated and adapted to the changes on the pier as the authors suggest. A simple reminder how to sort vehicles was created; it will help to create a single image and to avoid mixed messages to the passengers. Recommendations to the work descriptions: with what is expected for the various positions that handle vehicles on the pier. Designate a responsible person from Destination Gotland AB in the car check in at all departures.

The purpose of this report is to identify a generic toolbox for a Swedish municipality's quality work. To do so, the report examines two things. First of all, how a generic toolbox can be designed for a municipality's quality work, and, secondly, how a municipality can strengthen its work with quality. An abductive method has formed the basis for the gathering of theory and empirical evidence. Pragmatism has furthermore been at the heart of convergence, crystallizing a need for tools, in some cases pragmatically tailor made from theory and practice. The toolbox is proposed to consist of a PDSA wheel extending over a year’s period. The tools will be executed in conjunction since they are based on the previous tool’s results. A test that was carried out indicates that the proposed toolbox in fact has a generic cross-function even if knowledge about the use along with leadership values seem to be needed. In order to strengthen the overall quality work the municipality is proposed to compare results from all operations during the year, measurements of results could be used in order to create digital Annual Quality Reports. Also, the top management is encouraged to show interest for daily operations by, for example, site visits. Finally, the municipality should ensure that the quality work carried out by the Quality Management Team is given greater bearing. As an example this can be done by providing citizens with an overview of the inspection’s protocol. / En kommun innefattande ett hundratal verksamheter är i tagen att utveckla sin nuvarande kvalitetsledingsmodell. Kommunen har ett par verktyg för verksamheters kvalitetsarbete men välkomnar fler som är anpassade för användas inom ramarna för den utvecklade kvalitetsledningsmodellen. Syftet med den här rapporten är att identifiera och föreslå en generisk verktygslåda för en kommuns kvalitetsarbete. För att göra detta undersöker rapporten två saker. För det första hur en generisk verktygslåda kan utformas för en kommuns kvalitetsarbete, och för det andra hur en kommun kan stärka sitt arbete med kvalitet. En abduktiv metod har utgjort grund för såväl insamlande av teori men även empiri. Teorin varvas med giganter inom offensiv kvalitetsutveckling och strategisk verksamhetsutveckling till att innefatta nyare rön och synsätt. Undersökning och kartläggning av kommunens granskningsrapporter har ringat in nuvarande utvecklingsområden. I intervju med kommunens kvalitetschef, granskare samt en verksamhetsansvarig har bilden bekräftats och broderats ut. Konvergens i teori, empiri och kommunens nya kvalitetsledningsmodell har fått utgöra grund för varje föreslaget verktyg. Pragmatism har vidare fått stå i centrum då konvergens pekat på ett så pass utkristalliserat behov att verktyg i vissa fall har skräddarsytts utifrån teoretiska områden. Utifrån detta föreslås verktygslådan för det första bestå av ett PDSA-hjul som sträcker sig över ett år. Verktygen ska utföras i följdordning eftersom de bygger på föregående resultat. Test av verktygslådan pekar på att den har en generisk bäring men även att kunskap om tillämpning och bakomliggande värderingar behövs vid användning. I Plan-fasen föreslås en nulägesanalys samt ett 5 varför?. I Do-fasen föreslås en Balanced Scorecard där utrymme för definierade nyckeltalsenheter och framtida utvecklingsområden att innefattas. Vidare föreslås en kanbantavla som inte enbart består av ett traditionellt dragande system utan som även är grund för information. En checklista som verkytg föreslås för att bygga in systematik. I Study-fasen föreslås en ny nulägesanalys som vidare får ligga till grund för kommunens redan väletablerade analysverktyg Analystrappan. I Act-fasen föreslås en Spånskiva som underlag för en ny Balanced Scorecard som avslutar PDSA-cykeln. För att stärka sina verksamheter och få ut så mycket som möjligt av den generiska verktygslådan föreslås kommunen att i Plan-fasen göra sammanställningar av verksamheters resultat som grund för jämförelse och för att basera beslut på fakta. I Do-fasen uppmuntras till högsta ledningens visade intresse genom till exempel platsbesök. I Study-fasen kan kommunen fortsatt arbeta med att utveckla brukarundersökningen. I Act-fasen föreslås att varje verksamhet kvalitetsårsredovisar baserat på den rapportering som gjorts under året. Slutligen borde kommunen se till att det kvalitetsarbete som bedrivs i form av granskningar får större bäring i verksamheter. Detta kan till exempel göras genom att granskningsmarkörer får utgöra jämförelsegrund för brukare och medborgare.

Martin Ivarsson, manager and part owner at Landeryd’s Mechanical Workshop (LMW), Landeryd, Sweden, initiated this project. This because of a new released ISO 9001 version that LMW has to implement before the 15th of September 2018 to remain certified. Since LMW is ISO 9001:2008 certified the project members only needed to identify the differences among the 2015 and 2008 version to see what LMW has to do to get certified. There are approximately 1.1 million ISO 9001 certificates issued worldwide. An ISO 9001 certification increase organizations ability to satisfy customer needs and customers can rely on that the products and services provided are of consistently good quality. ISO 9001 can also work as a tool to streamline the organization’s processes and make them more efficient. Since the ISO 9001 is reviewed every five year it helps organizations to keep current in an ever- changing world. Landeryd’s Mechanical Workshop has been ISO 9001 certified since 2002 and the “ISO- think” is deeply rooted within the company. LMW is a small owner-controlled company with only 18 employees. ISO 9001:2015 is applicable on different kinds of organizations in various scales. Comparing to previous versions of ISO 9001 the new version is more adaptable. This makes it more beneficial for the organizations but harder for the auditors that certifies. One major conclusion is that LMW will have more freedom of document handling with the new ISO version. This report highlights LMW’s status today in accordance to the new ISO 9001 version, and estimates how much effort that is needed for a successful revision. Readers of this report will benefit from the results, since much is applicable on all types of organizations or companies.

No description available.