Mobile banking is an application of mobile computing which provides customers with the support needed to be able to bank anywhere, anytime using a mobile handheld device and a mobile service such as text messaging (SMS). Mobile banking removes space and time limitations from banking activities such as checking account balances, or transferring money from one account to another. In recent research and studies it was found that while mobile banking and more specifically SMS-based mobile banking applications have become popular in some countries and regions, they were still not widely used. This study identifies and investigates the factors which influence customers’ decision to use a specific form of mobile banking, and specifically focuses on the evaluation of SMS-based mobile banking in the context of New Zealand. The research model includes the basic concepts of the Technology Acceptance Model (TAM), as well as some constructs derived through a focus group discussion. The model is tested to determine its predictive power with respect to individual’s behaviour when considering the use of SMS-based mobile banking. A survey questionnaire was developed and employed to collect data from 250 AUT university students in New Zealand. The results of the data analysis contributes to the body of knowledge in the area by demonstrating that context specific factors such as service quality and service awareness are influencing user perceptions about the usefulness of SMS mobile banking which in turn affect intention to use and adoption. Secondly, the study demonstrates, on the example of SMS-based mobile banking, how a hybrid approach involving qualitative data collection and a subsequent quantitative survey can help investigate how user perceptions about usefulness and ease of use are formed. Although the study has its limitations, the implications of the results allow providing practical recommendations to the banking industry, and directions for further work.

Bakgrund och problemformulering: Tjänsten SMS-livräddnings syfte är att i händelse av hjärtstopp ta hjälp av frivilliga personer som kan påbörja livräddande insatser innan ambulansens ankomst. SMS-livräddning fyller en viktig funktion i samhället då tidig hjärt-lungräddning och tidig defibrillering ökar överlevnaden för patienten. SMS-livräddaren kan ses som en ny partner till ambulanssjuksköterskan och därför är det av stor vikt att undersöka hur samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren fungerar samt hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS- livräddarens roll. Syfte: Att undersöka hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS-livräddarens roll samt hur samarbetet mellan dessa fungerar vid misstanke om hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en elektronisk enkät. Enkäten skickades ut till 166 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svarsfrekvensen var 43 % varpå 44 respondenter hade varit på ett ärende med SMS-livräddare vid misstanke om hjärtstopp. Resultatet baseras på dessa 44 respondenter. Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde SMS-livräddarens roll som positiv och ansågs vara en stor tillgång i samband med hjärtstopp. Respondenterna ansåg att SMS-livräddaren kunde bidra med viktig information om hjärtstoppet och hjälpa till med kompressioner samt övriga praktiska saker. Oftast fungerade samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren bra. De flesta respondenter trodde att patientens överlevnad kunde öka genom ett bra samarbete. Diskussion: Ett väl fungerande samarbete mellan SMS-livräddaren och ambulanssjuksköterskan ligger till grund för att förbättra utgången i händelse av hjärtstopp. Att utveckla samarbetet kan förbättra omhändertagandet av patienten.

No description available.

Abstract The technology has made it possible for you as a train traveller to be available in other places than stations and on the train. You now have the possibility to communicate by the phone or through the Internet to get information about the train you want to take. Development in mobile technology gives us new possibilities to communication. We want to find out whatever SMS would be a suitable approach to inform passengers about delays. The problem formulation is “If the technology is available to inform the passengers about delays in an more effective way than today, then why not use it” The “Kustpilen” that operates in Blekinge and Skåne is the case for our study. To obtain a broad perspective of the problem we will be in contact with travellers as well as with the organisations, which will be involved in a feasible SMS-service. To start with, we will gather information from different literatures to provide the reader an insight in the subject and try to obtain an image of how the technology of SMS is suited within the area of traffic information. The communication with the organisations will go through interviews. This way we are able to form a better understanding about existing problems for present system to take an SMS-service in use. The result demonstrates the travellers to be very positive to SMS. What concerns the travellers mostly is that the operators, which supply the service will not manage to provide the information on time. Regarding the organisations, there is a need for changes within the system at Banverket, which communicates the information about the traffic, for a well working SMS-service to be able to take in usage. Banverket is alone to have information about the train positioning, which makes Banverket an important part of the system. / Sammanfattning Tekniken har gjort det möjligt för dig som tågresenär att vara tillgänglig på andra platser än stationer och ombord på tåg. Du har en möjlighet att kommunicera via telefon eller Internet för att få tag i upplysningar rörande det tåg du avser resa med. Då utvecklingen inom mobil teknik ger oss nya möjligheter till kommunikation vill vi med detta kandidatarbete utreda om en SMS-tjänst skulle lämpa sig väl för ändamålet att upplysa resenärer om tåg är i tid eller otid. Problemformuleringen lyder ”Om tekniken finns till att informera resenärer angående tågförsening på ett effektivare sätt än vad som görs idag, varför används den då inte?” Kustpilen som trafikerar Blekinge och Skåne är föremålet för vår fallstudie. För att få en så bra helhetsbild som möjligt över problemet kommer vi att vara i kontakt med såväl resenärer som de verksamheter som skulle involveras i en möjlig SMS– tjänst. Till att börja med kommer vi att samla in litteratur för att ge läsaren en inblick i ämnet och försöka få en bild av hur SMS-tekniken lämpar sig för att användas inom området för trafikinformation 1 . Genom att fråga resenärer på Kustpilen hoppas vi få en uppfattning hur resenärerna ställer sig till en SMS-tjänst angående trafikinformation. Kontakten med verksamheterna kommer att ske i intervjuform för att på så vis bilda oss en bättre uppfattning om vilka problem det finns med nuvarande system för att ta en SMS–tjänst i bruk. Resultatet visar att resenärerna på Kustpilen är mycket positiva till SMS. Det som oroar resenärerna mest är att de som tillhandahåller tjänsten inte klarar av att ge informationen i tid. När det gäller verksamheterna så måste det till förändringar inom Banverkets system som förmedlar informationen om trafiken för att en väl fungerande SMS–tjänst skall kunna tas i bruk. Det är endast Banverket som har information om positionering av tågen. Vilket gör att Banverket är en viktig del i systemet.

When different type of programs are developed one wants to make these adjustable to future changes and requirements. It must be done a good design of the program from the beginning to make it possible to continue development of it without having to redo big parts of it to high costs. In the area of object orientation there are design pattern, which can be used to design systems that can be adjusted to new changes in an easier way. I have in this thesis chosen to take a closer look at how to design a program that sends SMS to cell phones through a system of an operator. One requirement on the program is that it has to be possible to change what operator to send though in an easy way. I have chosen a design pattern named Bridge and investigate if a use of it makes a program operator independent. This thesis is for system developers who have basic knowledge of object orientation and have programmed in Java. The hypothesis that is tested is: "If the design pattern Bridge is used to construct a program that sends SMS, then it will be a program where an operator's API easily can be replaced by another operator's API. The investigation was done by collecting a number of API's from different companies who offer the possibility to send SMS through themselves. Code was created for the classes that are part of the design pattern Bridge and specific code for every tested API were done and compiled and run. After that the possibility to switch between API's in an easy way was investigated. The result of the investigation was that it is possible to integrate some of the API's with Bridge and that the switching between API's is working. But to find out if Bridge can be used in a real program demands further investigations.

SMS-trafiken världen över ökar hela tiden och användningsområdena blir fler. Flera företag har börjat använda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta är banker, logistikföretag och läkarmottagningar. När ett företag vill SMSa ut till sina kunder så går SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgång är beroende av att så många SMS som möjligt kommer fram, för det är på det de tjänar pengar. Denna rapport utreder därför på vilket sätt man kan mäta kvalité på SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssäkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet. Arbetets första delar handlar om vad en aggregatör gör och vad kvalité är för en aggregatör, samt de tekniska bitarna som finns kring SMS såsom GSM och SMPP. Den data som har analyserats kommer ifrån en databas hos en aggregatör och tillsammans med vetskapen ifrån bakgrundsarbetet så har resultatet blivit åtta stycken olika mätningar som tillsammans mäter de kvalitéaspekter en aggregatör har. Med de mätmetoder som presenteras i detta arbete är det fullt möjligt att med ett monitoreringsverktyg få överblick av SMS-trafiken hos en aggregatör.

The thesis describes the following main question: Will the administrative labour during football tournaments be made easier with the help from a mobile web service or will it convey to unnecessary extra work? To be able to give a good and qualified answer to this question, the thesis will in the beginning describe how the technique for such a system might look like and also describe the existing administrative moments during a football tournament, this is too give the reader a deeper understanding for further reading. The thesis then goes on to describe a concrete system which is tested on three football tournaments. On the basis of the tests, interviews and through analysis of these the thesis will be able to answer our questions. The result which we present in the thesis have unfolded through testing of the system on three chosen football tournaments. The differences in way of labour pre and post the system have been analyzed and through interviews the value of these changes have been assessed. The results achieved in the thesis are as follows, the presented mobile web service does not only decrease the total work effort made by the tournament officials it also speeds up their work. With that information emerged we can conclude that the administrative work which occurs during a football tournament is made easier and it does not lead to any unnecessary extra work. / pt00aan@student.bth.se pt00awa@student.bth.se

I dagsläget förekommer långa väntetider på Apoteket i samband med recepthantering. I början av detta arbete var det våra egna erfarenheter och värderingar som väckte vårt intresse för detta ämne. Receptbelagda läkemedel utgör ungefär tre fjärdedelar av Apotekets försäljning. Storleken på försäljningsmarginalen för dessa varor den så kallade handelsmarginalen bestämmer Apoteket utifrån marknadsmässiga principer. Apoteket har för avsikt att korta ner väntetiderna till max 5 minuter inom tre år. Dessutom ska de utöka sina öppettider på de Apotek som är befintliga idag. Apotekets mål är att öka antalet Apotek från 870 till 1000. I vår undersökning märkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter då de vet att kötiden är kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vår enkätundersökning beräknar vi att svarsbortfallet har uppgått till 7 %. En-kätundersökningen vi utförde har legat som grund till vårt arbete. Vi har anpassat bland annat vår SMS-lösning på Apotekets långa väntetider efter att ha un-dersökt en målgrupp i åldern 16-74 år via Statistiska Centralbyråns (SCB) databas. Dessut-om de svar vi fått fram efter andra undersökningar som utförts av SCB. I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet från den 8:e juli 2005 påpekar Apotekets VD Stefan Carlsson att Apo-teket skall ta krafttag för att minska väntetiderna. I ett allt mer växande samhälle där nästan var och varannan har en mobiltelefon ökar även tjänsterna via SMS (Short Message Service). Våra informationslogistiska lösning bygger bland annt på sms-funktionen. Innerst inne visste vi att vi skulle få medhåll från våra respondenter. Vår undersökning vi-sade att det var ett väldigt stort antal som ansåg att väntetiderna var för långa i allmänhet, och denna stora siffra var inget vi hade räknat med. Vilket skapade ett större intresse för vårt arbete. Att hantera information, att ägna sig åt informationslogistik är i grunden inget nytt. Det är snarare en vidareutveckling av det som varit en central uppgift i de flesta verksamheter. I många fall är effektiv informationslogistik direkt avgörande för verksamhetens existens och förmåga att konkurrera på en global marknad. / Nowadays long waiting time exists at the Pharmacy related to handle prescription. In the beginning of the study we related on our own experiences and valuations. There for this report could be consider as a result of our interst. The prescriptions constitute about three quarters of the Pharmacy´s sale. The size of the sales margin for these products is the trade margin that decider how the Pharmacy´s prin-ciple adjusts to the conditions of the market. The Pharmacy intends to short the waiting time to max 5 minutes within 3 years. Further-more they will increase their opining and closing times. The Pharmacy goals is to increase the number of Pharmacy from 870 to 1000. In our examination we notice that the customers we met adjusted their visit to a specific time when the waiting time is short, they also avoid Pharmacy´s that are greater loaded. In our study we calculate that the reduction of the number of repliers are totaly 7 %. The study of the questionnaire are the base of our thesis. In a contribution to a discussion from Svenska Dagbladet the 8 th of the July 2005 the Pharmacy´s MD Stefan Carlsson point out that they will work harder to reduce their wait-ing times. We have adjusted our SMS solution on the long waiting time at the Pharmacy after a study on the target group in the age of 16-74 years. The informations we have gathered cames from Statistiska Centralbyrån (SCB). In our growing community there almost everyone owns a mobile phone, which contributes to a more frequent use of Short Message Service (SMS). We were hoping that our responders would have the same opinion as we regarding the waiting time at the Pharmacy. In our study we saw that many of the responders considered that the waiting time were to long in general. To handle the information and to handle information logistic aren’t new. It’s a further de-velopment of that which have been a central source of information in many enterprises. In many cases an effective information flow has a directly ruling part in the existents of the ac-tivity and its ability to conquer a global market.

The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school. To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits. The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language. 52 % of the boys were using these language features when they were writing. When it comes to the girls, the similar figure is 64 %. The result of my questionnaire show that 49 % of all students chat everyday. Out of these 63 % boys and 35 % girls. 32 % write messages everyday. / Den nya tekniken för med sig nya förutsättningar för språket. Det språk som används vid chatt och SMS är fullt av språkliga knep som underlättar skrivandet och som spar tid och plats. Syftet med min undersökning är att ta reda på om chatt- och SMS-språket påverkar elevernas sätt att skriva i skolan. För att ta reda på detta har jag undersökt 79 uppsatser skrivna av elever i skolår 9 under det nationella provet 2006. Jag har även tagit reda på om förekomsten av dessa drag skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Jag har låtit samma elever som skrivit uppsatserna svara på frågor som rör deras chatt- och SMS-vanor. Slutsatser som jag kommit fram till genom min undersökning är att 58 % av eleverna använder sig av drag som är typiska i chatt- och SMS-språk. Av pojkarna använder sig 52,5 % av dessa språkdrag när de skriver. Hos flickorna är motsvarande uppgift 64 %. Resultatet av min enkätundersökning visar att 49 % av alla elever chattar varje dag. Av dessa är 63 % pojkar och 35 % flickor. 32 % skriver SMS varje dag.

Magister Public Health - MPH / Background: Adherence of patients on antiretroviral therapy to lifelong treatment is a major challenge within the public health system in Namibia. Missed appointments have been shown to contribute to poor clinical outcomes and treatment failure, which may necessitate switching to more expensive antiretroviral regimens. In resource limited settings monitoring of appointments for antiretroviral medication pick up is a documented and feasible method for assessing minimum levels of adherence to antiretroviral medication. Aim: This study was aimed at evaluating the effects of telephonic short message service reminders influence on adherence to scheduled antiretroviral medication pick up appointments. It was also aimed at evaluating how socio-demographic parameters might moderate the effectiveness of short message service reminders. Study design: A randomized double blind controlled study design was employed. Methodology: Stable patients attending the ART clinic were recruited and randomly assigned to either an intervention or control group, until the sample size of 398 was reached in the two arms of the study. The study populations were adult patients’ ≥ 18 years who have been enrolled on treatment for ≥ 3months. The intervention group received an unasked for single short message service reminder, sent 48 hours before their scheduled appointments and continued with standard care, while the control group received standard care without any reminder. The study participants were blinded to their study group. Also, research assistants involved in collecting baseline and outcome data were blinded to study participants study group. Baseline data was collected through a structured questionnaire. Study participants were followed up for four consecutive scheduled ARV pick up appointments. The following outcome data were collected at each follow up visit; number of days late after scheduled appointment, adherence measured by pill count and 3 days self-report recall of adherence. Main results: The pre-intervention survey revealed that only 60% of the study participants were willing to be reminded of their medication pick up appointment. Overall, the SMS reminder improved adherence to medication pick up appointments by 1.6 times as compared to no reminder and also reduced the risk of missing medication pick appointments by 22% as compared to no SMS reminder. Study participants that received a reminder were also two times more likely to achieve optimal adherence to their medication, compared to those who received no reminder. The SMS reminder improved adherence to antiretroviral medication by 11% in this study, while the mean difference in the number of days late to collect antiretroviral medication was significantly reduced by about 4 days by the intervention. Participants that are employed were more likely to adhere to antiretroviral medications as compared to the unemployed. Ironically participants that were on ART for less than one year and those that had treatment supporters reminding them of their medication appointments were significantly less likely to honour their medication pick up appointments. Conclusion: Being employed was significantly associated with attaining optimal adherence to antiretroviral medication. There were no other significant associations between the patients socio- economic and demographic characteristics and adherence to scheduled medication pick up appointments, or to adherence to medication. Recommendations: The Ministry of Health and Social Services should consider rolling out SMS reminders to ART sites with similar settings as Swakopmund State Hospital ART Clinic. Patients that are willing to receive the reminder should be targeted in the scaling up of the roll out. Late and missed medication pick up appointments could be used as an easy proxy measurement for assessing adherence to ART.