Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen. Ett sätt har varit att översätta den till något som företaget kan applicera, en form av verktyg. För att en organisation ska adoptera ett verktyg ska det ha olika egenskaper; bland annat skall det vara modernt och effektivt. Verktyg som kan användas vid implementeringen av SOX är Committe of Sponsoring Organzations of the Treadway Commission (COSO) och Control Objectives for Information and related Technology (COBIT). De här verktygen har riktlinjer för hur ledningen ska utforma den interna kontrollen samt hur de ska uppföljas. Att bibehålla säkerheten på den interna kontrollen har blivit en planeringsfråga för ledningen och en process som kräver kontinuerligt arbete och uppföljning. Det här har fört våra tankar till att ta reda på hur efterarbetet med SOX-regleringen har skett inom IT-verksamheten bland företag.Uppsatsens syfte är att analysera företagsledningars förmåga att översätta SOX och uppföljningen av lagen för att säkerställa en god intern kontroll. Syftet är även att analysera företagsledningars förmåga att upprätta en god nivå av IT Governance samt att bidra för teoriutvecklingen på området. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en abduktiv och kvalitativ metod för att samla in data, datan har sedan bearbetats genom en narrativ metod. Dedata som vi har samlat in har delvis utgjorts av vetenskapliga artiklar och intervjuer med relevanta personer.Vis a vid teoriutvecklingen är det akademiska bidraget med den här att det inte finns och inte heller kommer att finnas några modeller för hur SOX ska implementeras i en organisation. Utifrån organisationens unika situation måste ledningen vara handlingskraftig och översätta SOX till riktlinjer och policys som identifierar organisationen. Till hjälp kan ledningen använda sig av ramverk som COSO och COBIT. Den bör också sträva efter att ha en hög nivå av IT Governance.Lever företaget inte upp till de legitimitetskrav och mode som samhället kräver kan det få förödande konsekvenser och företagets överlevnad kan sättas på spel. / Uppsatsnivå: D

<p>Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering.</p><p>Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar.</p><p>Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.</p>

<p>Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?.</p><p>Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget.</p><p>Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.</p>

<p>The Swedish Code for Corporate Governance was introduced on July 1, 2005. All companies then listed at OM Stockholmsbörsen A-list and those on the O-list with a market value of more than three billion SKr must implement the rules in the Code. The Code includes rules for corporate governance as a complement to the legislation. The Code is based on the principle comply or explain. This means that the companies are aloud to diverge from the rules if they explain why. The reason for this principle is that it enables a much higher level of ambition in the Code than if it would be legislated.</p><p>The Swedish Code for Corporate Governance has introduced much tougher rules on internal control than the existing legislation demands. The Code demands a good internal control without defining what it means. The idea is that the companies themselves are responsible for developing a standard for good internal control. It also includes that the board should sign an annual report about the companies internal control and establish a special internal audit function for evaluating the internal control system.</p><p>The main purpose with this paper is to study the implementation of the Code in Swedish companies concerning the rules on internal control of the financial reporting.</p><p>The paper is limited to the companies listed at OM Stockholmsbörsen former A-list which apply with the Code. Five companies are being interviewed on their work with internal control. All companies at the former A-list are included in the study of the existence of an internal audit function.</p><p>The paper is based on both secondary and primary data, mainly focused on the latter. The secondary data is collected from literature, journals, internet and annual reports from the companies included in the study. Primary data has been collected via e-mail and telephone contacts. One of the interviews was done via telephone and the others through meetings at the companies head offices.</p><p>The study shows that exactly half of the companies have an internal audit function and the existence of the function is strongly related to the ownership structure. Only companies with a wide spread in ownership and nationalized companies has the function.</p><p>There is a great uncertainty about what good internal control means. A suitable solution to apply with the rules in the Code is therefore to use COSO’s definition and recommendations on internal control. The framework also includes guidelines on how to evaluate and improve internal control.</p>

<p>Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som</p><p>är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna</p><p>kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för</p><p>företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det</p><p>dagliga arbetet.</p><p>I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act</p><p>och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel</p><p>och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma</p><p>fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt</p><p>kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på</p><p>ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grunden</p><p>i vårt arbete.</p><p>Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och</p><p>hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om</p><p>regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske</p><p>även i fortsättningen kommer se.</p>

<p>Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?</p><p>Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet<strong> </strong>att beskriva hur <em>internrevisionen </em>motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen</p><p>Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor.</p><p>De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet</p>

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsenförattförebyggaekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act? Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor. De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det dagliga arbetet. I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst &amp; Young som varit grunden i vårt arbete. Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske även i fortsättningen kommer se.

The Swedish Code for Corporate Governance was introduced on July 1, 2005. All companies then listed at OM Stockholmsbörsen A-list and those on the O-list with a market value of more than three billion SKr must implement the rules in the Code. The Code includes rules for corporate governance as a complement to the legislation. The Code is based on the principle comply or explain. This means that the companies are aloud to diverge from the rules if they explain why. The reason for this principle is that it enables a much higher level of ambition in the Code than if it would be legislated. The Swedish Code for Corporate Governance has introduced much tougher rules on internal control than the existing legislation demands. The Code demands a good internal control without defining what it means. The idea is that the companies themselves are responsible for developing a standard for good internal control. It also includes that the board should sign an annual report about the companies internal control and establish a special internal audit function for evaluating the internal control system. The main purpose with this paper is to study the implementation of the Code in Swedish companies concerning the rules on internal control of the financial reporting. The paper is limited to the companies listed at OM Stockholmsbörsen former A-list which apply with the Code. Five companies are being interviewed on their work with internal control. All companies at the former A-list are included in the study of the existence of an internal audit function. The paper is based on both secondary and primary data, mainly focused on the latter. The secondary data is collected from literature, journals, internet and annual reports from the companies included in the study. Primary data has been collected via e-mail and telephone contacts. One of the interviews was done via telephone and the others through meetings at the companies head offices. The study shows that exactly half of the companies have an internal audit function and the existence of the function is strongly related to the ownership structure. Only companies with a wide spread in ownership and nationalized companies has the function. There is a great uncertainty about what good internal control means. A suitable solution to apply with the rules in the Code is therefore to use COSO’s definition and recommendations on internal control. The framework also includes guidelines on how to evaluate and improve internal control.