<p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.</p> / <p>I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.</p><p>Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.</p><p>Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.</p><p>Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.</p><p>Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.</p>

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties. / I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen. Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas. Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap. Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.

Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor. Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete. I studien ställs frågor om vilka behov som ligger till grund för kommunens satsning och hur man resonerar kring tekniska möjligheter samt de visioner och förväntningar man har på medborgarassistenten. I resultatet framstår medborgarassistenten som en del av en begynnande kanalstrategi där Internet är tänkt att bli den ominerande kanalen för kommunens informationsarbete. Medborgarassistenten ska kunna bemöta många av medborgarnas enkla och vanligt förekommande frågor och därmed ge kommunens medarbetare mer tid till kvalificerade frågor och handläggning. Även om kommunens visioner och strategier i stora drag överensstämmer med 24-timmarsmyndigheten finns ett glapp till det operativa arbetet med medborgarassistenten. Det visar sig i assistentens förmågor och organisationens anpassning till nya inslag i informationsarbetet. Studien visar på möjligheter att minska glappet och dess konsekvenser genom att grunda utvecklingsprocessen i tydliga behovsunderlag och målbilder som underlättar identifiering och prioritering av kritiska punkter hos medborgarassistenten. / In the late 1990s the Swedish government launched their ideas on strategic use of information and communication technology (ICT) to improve public administration. The ideas have come to revolve around the ability to meet the changing needs and demands of citizens by using electronic web based services. In this context there is a growing interest in interactive web assistants, or FAQ robots among Swedish municipalities. The focal point of this instrumental case study is the introduction and use of an interactive web assistant that has been developed in order to improve the web services provided by the Swedish municipal government of Enköping. The purpose of this study is to gain knowledge of what kind of arguments and thoughts that took place, and issues that were involved in the developing process and preparation of the web assistant. This knowledge may be of interest in similar situations when developing public web based information systems. The study portrays how the web assistant in Enköping has evolved from discussions about access to municipal information to become a part of a strategy to use the Internet as the main channel for municipal information and communication. The purpose of launching the assistant, as mentioned by interviewees in Enköping, was to guide citizens with common and frequently asked questions to information on the municipal website in order to answer their questions. This, when common questions are being solved with the use of web based information, is expected to free resources so more complex questions and cases can be handled effectively by the municipal staff. The visions and strategies underpinning the Enköping assistant are similar to national ideas of focusing on citizens’ needs and demands on access to public information. But the study also pin points a gap between the strategies and procedures in the development of the assistant. The study concludes that extended preparatory work may reduce the gap and allow the municipal government to identify reasonable goals and defining citizens’ needs in order to develop an assistant to meet the specific demands of their particular citizens.

Denna studie ämnar undersöka hur Systembolaget väljer att konstruera målgruppen i reklamfilmer för deras antilangningskampanj. Systembolaget har inte en uttalad begränsad målgrupp, utan deras målgrupp är den svenska befolkningen. Syftet med denna studie är att genom att studera de semiotiska resurserna ta reda på om Systembolaget, som de beskriver själva ”finns till för alla”, i reklamfilmerna för deras antilangningskampanj eller om det går att finna en begränsad målgrupp. För att besvara syftet med denna studie lyder forskningsfrågorna följande: vilken målgrupp konstruerar Systembolagets i deras reklamfilmer genom sina val av semiotiska resurser? Och stämmer denna målgrupp överens med deras samhällsansvar? Materialet för studien består av tio av Systembolagets reklamfilmer för deras antilangningskampanj mellan åren 2009 och 2020. För att analysera detta material har en visuell analys med en grund inom det sociosemiotiska fältet tillämpats. Iden visuella analysen studeras de semiotiska resurserna genre, scener och kameravinklar; karaktärer och miljö samt språk och värderingar. Resultatet av studien visar att det går att finna en begränsad målgrupp i reklamfilmerna. En tydlig avsaknad av mångfald gällande klass och kön hittas i Systembolagets reklamfilmer med antilangningsfokus. Nästintill alla karaktärer i samtliga filmer består av vita personer samtidigt som nästan alla miljöer visar ett medelklasshem. I de fall där icke-vita karaktärer förekommer är det de vita karaktärerna som innehar de framträdande rollerna.