In our essay we account for the relation between us and two boys during our many years working in the Swedish preschool system. The boys have been diagnosed within the autism spectrum. They attend the practice but the question is to what extent they partake in the activities. Inclusion is a charged word which is not necessarily discussed.  All children within the municipal preschool system should be included. But as we execute our activities, we ask: are the disabled children as included as the rest? Another aspect of our study is: how is the preschool environment adapted?  Is it designed for all children? We interviewed the teachers at a preschool that has a department that specializes in children within the autism spectrum.We saw a big difference in their work procedures but above all in the environment´s design. Within the autism spectrum we have found three criteria’s children with autism struggle with. These are Theory of Mind, Executive functions and Central coherence. Further we came in to contact with the special education concepts of compensational perspective, critical perspective and behaviorism, during our visit at the support units. In the essay we discuss how such current research on autism can be used in preschools. We also bring to light the children´s rights from our readings of the central documents and what the preschool does to communicate and treat children within the autism spectrum at the best possible way.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-06-24T14:38:00Z No. of bitstreams: 1 annacristinaperantonihenriques.pdf: 598444 bytes, checksum: 1839d63bb38edc6d803d48881bdc88b3 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-07-13T15:46:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 annacristinaperantonihenriques.pdf: 598444 bytes, checksum: 1839d63bb38edc6d803d48881bdc88b3 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-07-13T15:46:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 annacristinaperantonihenriques.pdf: 598444 bytes, checksum: 1839d63bb38edc6d803d48881bdc88b3 (MD5) Previous issue date: 2012-09-27 / O presente trabalho tem como foco analisar a implementação da política pública educacional, intitulada como Programa de Escola de Educação em Tempo Integral, na Escola Municipal José Calil Ahouagi, no município de Juiz de Fora. Os objetivos aqui pretendidos consistem em avaliar a implementação da política pública de tempo integral no âmbito escolar e investigar como os sujeitos envolvidos na experiência analisada, percebem os limites e possibilidades da Escola de Tempo Integral. Foi realizada uma descrição de modo a apresentar todo o contexto escolar, desde a época da fundação da escola, até o momento da mudança de sua organização para o tempo integral. Subsequente, o trabalho dialoga com a comunidade escolar (alunos, mães, professores, direção e coordenação) tendo como referência um aporte teórico com bases nas discussões de política pública, tempo integral, educação integral e aluno integral e currículo. Por fim, realiza-se uma análise propositiva, a partir dos dados coletados, em que se evidencia a necessidade de uma organização interna escolar e uma parceria concisa entre Secretaria de Educação e Escola, no intuito de fortalecer essa política pública de tempo integral, desenvolvida no município de Juiz de Fora. / The aim of this research is to examine the implementation of the educational public policy named Full Time School Program at the Jose Calil Ahouagi Municipal School, in the city of Juiz de Fora. We intended to assess the implementation of the full time school and to investigate how the subjects involved with that experience realized its limits and possibilities in the educational enviroment. We described the whole school historical context since the time of its inception until the moment when the full time organization was implemented. Then, the research presents the analyses of the interview made with the school's community (students, mothers, teachers, direction and coordination) with the theorical support in some discussions about public policies, full-time school, comprehensive education and its students, and curriculum. Finally, we propose, stemming up the collected data, guidelines to the internal school organization and a partnership between the city's Department of Education and the school, in order to strengthen the full-time education.

Sammanfattning/Abstract Elgaard, Erika (2022). Sensorisk och social påverkan - autistiska ungdomars skolupplevelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget kan ge en ny infallsvinkel till befintlig forskning av måendet hos inkluderade autistiska elever. Sedan tidigare finns både nationell och internationell forskning utifrån lärares och föräldrars perspektiv på hur inkluderade autistiska elever har det i skolan. Förstahandsforskning, där de autistiska eleverna själva berättar om sin skolmiljö finns internationellt men är bristfällig nationellt. Denna kvalitativa studie kan vara en av många pusselbitar som kan hjälpa till att ge en bild av autistiska ungdomars skolupplevelser i svensk skolmiljö utifrån två olika perspektiv. Det första är vilken påverkan sinnesintryck, även kallade sensoriska intryck, ungdomarna upplever. Det andra är vilken roll den sociala skolmiljön och de sociala relationerna spelar för ungdomarnas skolgång samt hur dessa två perspektiv samspelar. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa autistiska elevers upplevelser av sensorisk och social påverkan i skolmiljön. Frågeställningarna är: • På vilka sätt upplever eleverna sensoriska intryck, d.v.s. sinnesintryck, i skolmiljön? • Vilken bild ger eleverna av den sociala miljön i skolan och de relationer de möter där? Teori Resultatet undersöks utifrån stigmateorin som först presenterades av Goffman 1963 (2020) men som därefter har utvecklats av andra forskare. Kärnan i teorin är att något hos en individ fungerar som en ”stämpling” som leder till att individen ses som avvikande i förhållande till samhällets normer i viss tid och plats (Iyiola, 2017). Stigmatiseringsprocessen leder till diskriminering som kan ses i individuell, strukturerad eller internaliserad form och kan både vara subtil och uppenbar (Link & Phelan, 2001, 2006). Ansatsen är emancipatorisk, det vill säga syftar till att söka möjligheter till förbättringar, genom att belysa eventuella hindrande förutsättningar för autistiska elever (AE) utifrån fokusområdena sensorisk och social påverkan (Oliver, 2002). Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med autistiska ungdomar. Intervjuguiden omfattar sensorisk och social påverkan i skolmiljön och vilka effekter detta har på elevers arbete och mående. Resultat Sammanfattningsvis ger både sensorisk och social påverkan negativa konsekvenser för ungdomarna i skolan. Flera samtida intryck och olika förväntningar ökar påverkansgraden,liksom tiden intrycken pågår. Den stimulus som ensamt har störst påverkan är ljud. Det avbryter koncentration, hindrar skolarbetet och tar mycket energi. Skolmiljön upplevs som energislukande och ungdomarna är helt dränerade efter skoldagen, men trötta långt tidigare. Att ungdomarna inte kan få återhämtning i skolan är därmed problematisk. Utöver ljud är mängden människor i skolmiljön det som upplevdes mest energikrävande. Ungdomarnas berättelser vittnar om att stigmatisering i skolmiljön återfinns på struktur-, individuell- och internaliserad nivå. Specialpedagogiska implikationer Det finns tydliga signaler från olika håll att autistiska elever underpresterar och mår dåligt.Denna studie undersöker påverkan från sensoriska intryck och hur effekterna samspelar med sociala förmågor och mående för de intervjuade ungdomarna. Den situation ungdomarna utsätts för genom strukturerad, direkt och internaliserad stigmatisering är orimlig både i förhållande till de resurser som finns i Sverige och i förhållande till gällande lagstiftning. Detta behöver lyftas.På skolnivå behöver sensorisk känslighet kartläggas tidigt och skolmiljön behöver anpassas utifrån känsligheten för att autistiska elever (AE) ska ha möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar och använda tiden i skolan till arbete. Påverkan ökar vid flera samtidiga intryck och ju längre tid stimulus ges. Skolornas organisation behöver både tillse att det finns tysta arbetsplatser, trygga miljöer för återhämtning, miljöer som underlättar för social interaktion utifrån autistiskt perspektiv och möjligheter för AE att träffa ämneslärare. Nyckelord Autism, Sensorisk påverkan, Skolmiljö, Social påverkan, Stigma.