En litteraturstudie i form av en scoping review genomfördes för att ta reda på vilka strategier skolan behöver utveckla för att stötta elever med selektiv mutism på organisations-, grupp- och individnivå. Selektiv mutism (SM) är en funktionsnedsättning som yttrar sig i en talångest. Det är även en diagnos enligt DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) som karaktäriseras av en oförmåga att tala i vissa situationer där tal förväntas, t.ex. i skolan, medan individen talar obehindrat i andra miljöer, t.ex. i hemmet. Elever med selektiv mutism är i behov av stöd i skolan, både för att nå målen med sin utbildning och i sociala sammanhang. Forskning visar att skolan behöver mer kunskap om och förståelse för SM för att stötta dessa elever. Därför är den här studien viktig. I studien identifierades fem forskningsartiklar - och tre huvudteman med vardera tre underteman växte fram. Det första temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på organisationsnivå” med undertemana ”lärarnas behov av utbildning kring SM”, ”lärarnas relationskompetens” och ”hälsa och lärande”. Det andra temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på gruppnivå” med undertemana ”systematiskt arbete med anpassningar i klassrummet”, ”socialt samspel” och ”delaktighet och inflytande”. Det tredje temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på individnivå” med undertemana ”individuella anpassningar och stödstrukturer”, ”tal, språk och kommunikation”, ”rätten till kunskapande, vänskapande och välbefinnande”. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om och förståelse för SM. De behöver förmåga att bygga trygga relationer till elever med SM och deras vårdnadshavare, och förmåga att skapa kommunikationsvänliga klassrumsmiljöer, samt acceptera alternativa kommunikationsmetoder. Skolan behöver arbeta med såväl individuella som generella anpassningar och stödstrukturer, samt ge lärare förutsättningar att kunna ge elever med SM möjligheter till kunskapande, vänskapande och välbefinnande i skolan. / A literature review in the shape of a scoping review was performed to identify which strategies schools need to develop to support students with selective mutism on organizational, group and individual level. Selective mutism (SM) is a disability that manifest itself as a speech anxiety. It is also a diagnosis according to DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) characterized by an inability to speak in certain situations in which speaking is expected, e.g., at school, while the individual speaks freely in other environments, e.g., at home. Students with selective mutism need support both to achieve the goals in their education and in social development. Research shows that school needs more knowledge and a shared understanding about SM to support these students. Therefore, this study is important. The study identified five research articles and three main themes with three subthemes each emerged. The first theme was “Strategies in school to support students with SM at organizational level” with the sub-themes “teachers' need for knowledge about SM”, “teachers' relational skills”, “health and learning”. The second theme was “Strategies in school to support students with SM at group level” with the sub-themes “systematic work with adaptation in the classroom”, “social interaction”, “participation and influence”. The third theme was “Strategies in school to support students with SM on an individual level” with sub-themes “individual adaptations and support structures”, “speech, language and communication”, “the student’s right to active learning, doing friendship, and well-being”. The results show that teachers need more knowledge about SM to develop an understanding. They need to be able to build stable relationships with students with SM and their guardians, to create communication-friendly classroom environments, and to accept alternative communication methods. Schools need to work with both individual and general adaptations and support structures. Schools also need to provide teachers with the necessary framework for them to be able to give students with SM opportunities to student active learning, doing friendship and well-being at school.

The purpose of this study is to contribute knowledge about some educators´ perceptions regarding the teaching situation concerning students with speech impediment/selective mutism. Based on the research questions, the study aims to make visible knowledge that in the long run can contribute to a more equal education for students with speech impediment/selective mutism.  Based on a qualitative method and a phenomenographic approach ten educators in compulsory schools and compulsory schools for students with learning disabilities have been interviewed. The results reveal variations in educators´ perceptions of the student´s expressions as passive or active. Furthermore, perceptions of the student´s ability to show his or her knowledge is seen as tied to subject or relationships. Different perceptions of ways to create routines and contexts as well as different perceptions of the student´s group affiliation as linked to a larger group, a small group or both emerge here. The results show that the educators´ perceptions to varying extents can be linked to the special educational perspectives such as the compensatory perspective, the critical perspective, the dilemma perspective and the relational perspective - KoRP.  Based on the perceptions in the results, mathematics as a subject is seen as contributing to the student´s opportunities to show his or her communicative ability. There are also different perceptions of whether the student should be challenged to express itself or whether the student should be given support in other ways. Based on the perceptions, the educator´s view of and attitude towards the student´s abilities seem of importance to affect the student´s education and the opportunity to show its abilities. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några pedagogers uppfattningar av undervisningssituationen för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån forsknings­frågorna syftar studien till att synliggöra kunskap som i förlängningen kan bidra till en mer likvärdig utbildning för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats har tio pedagoger i grundskola och grundsärskola intervjuats. I resultatet framkommer variationer i pedagogers uppfattningar av elevens uttryck som passivt eller aktivt. Vidare syns uppfattningar av elevens förmåga att visa kunskap som bundet till ämne eller relationer. Här framkommer även olika uppfattningar av vägar till rutiner och sammanhang samt skilda uppfattningar av elevens grupptillhörighet som knutet till helklass, mindre grupp eller både och. I resultatet framgår även att pedagogernas uppfattningar i varierande omfattning kan kopplas till de specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv, dilemmaperspektiv och relationellt perspektiv -  KoRP. Utifrån uppfattningarna i resultatet lyfts matematikämnet fram som bidragande för elevens möjligheter att visa sin kommunikativa förmåga. Här syns även skilda uppfattningar av huruvida eleven ska utmanas att uttrycka sig eller om eleven ska ges stöttning på andra sätt. Baserat på uppfattningarna i resultatet spelar pedagogens syn på och inställning till elevens utbildning en stor roll för elevens möjligheter att kunna visa sina förmågor.

Denna studie tar sin grund i fyra förskollärares erfarenheter av selektiv mutism i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares metoder i arbetet med selektiv mutism i förskolan. Föreliggande studies metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenologisk inriktning. Empiriinsamlingen grundas i semistrukturerade intervjuer med de fyra utvalda förskollärarna. Resultatet av studien påvisar att förskollärarnas upplevelser i arbetet med selektiv mutism är ytterst likvärdigt, både när det kommer till fördelaktiga arbetsmetoder samt den bristfälliga samverkan som bedrivs i detta arbete. Resultatet påvisar även att intervjuade förskollärare upplever att det finns en utbredd okunskap om selektiv mutism inom både förskolan och hälso- och sjukvården, förskollärarna förtydligar att det krävs utveckling inom detta område.