Summaries in Afrikaans and English / Die doelwitte van hierdie studie is om een van die teoriee wat by opleidingsinstellings gedoseer word, in die gemeenskapgesondheidpraktyk op tienergesinne toe te pas en om 'n strategie te ontwikkel wat sodanige toepassing vir verpleegkundiges aanvaarbaar maak. Orem se selfsorgtekortteorie is gevolglik op gevallestudies by 'n Gemeenskapgesondheidskliniek van 'n stadsgesondheidsafdeling toegepas. Persoonlike onderhoudvoering is as navorsingstegniek gebruik om probleme te identif iseer, behoeftes te bepaal en selfsorgtekorte aan te spreek. Data is gemeet aan die hand van UNICEF se GOBI FFFF en die PKK se vyf konsepte, die verpleegproses en OREM SE KONSTRUKTE. Evaluasie toon dat Orem se selfsorgteorie 'n instrument bied om selfsorgvermoens te evalueer, die verpleegkundige te rig om tekorte te identifiseer en verpleegsorg te beplan sodat interdissiplinere konsultasie verminder en professionele verpleegkundiges beter aangewend word, hulpbronne en fasiliteite maksimaal benut word en elke indiwidu as selfsorgagent ontwikkel word. / The objective of this study is to apply one of the theories taught at training institutions to teenage families in the community health practice and to develop a strategy to make such application acceptable to nurses. Orem' s self-care deficiency theory was consequently applied to case studies at a community clinic of a Municipal Health Department. Personal interviews were mainly used as research technique to identify problems, determine needs and address self-care deficiencies. Data was evaluated according to UNICEF' s GOBI FFFF, the "PKK" 's five concepts, the nursing process and OREM's Constructs. Evaluation has proved that Orem' s theory offers an instrument to evaluate self-care abilities and guide the nurse in identifying deficiencies and planning nursing care in order to reduce multidisciplinary consultation, which results in professional nurses being employed appropriately, resources being utilised to the maximum and each individual developing into a complete self-care agent. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)

No description available.

Diabetes är en kronisk sjukdom som klassas som en av vår tids folksjukdomar. Diabetes gör att sockerhalten i blodet är för hög då kroppens förmåga att ta hand om socker inte längre   fungerar. Personer med diabetes är därmed i behov av att själva ha kontroll över sin blodsockernivå genom egenvård, utan inverkan från hälso- och sjukvården. Dagligen används olika sociala medier inom exempelvis underhållning och utbildning men behovet finns även för människor att skaffa sig information, stöd och rådgivning inom hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheten att hjälpa personer hitta kommunikationspartners via sociala media inom hälsa i liknande situation och förhållanden samt identifiera de problem som uppstår när människor delar med sig av sin hälsa på sociala medier och att skapa en internettjänst som föreslår en eventuell lösning på problemet. Genom tillämpning av teori från ämnena diabetes, kommunikation och social media samt kvalitativa intervjuer och enkätundersökning skapades en prototyp som sedan användartestades av diabetiker. Prototypen gör det möjligt att genom demografisk data och data från diabetikers egenvård göra sökningar efter användare i liknande situation. Resultatet ger en inblick i ett alternativt sätt av designa social media inom hälsa för användare som delar data med varandra. / Diabetes is a chronic disease that is classified as one of today's major diseases. Diabetes means that the blood sugar level is too high as the body’s ability to take care of~sugar is no longer functional. People with diabetes are therefore in need of exerting control over their blood sugar levels through self-care without the influence of health services. Social media in fields such as entertainment and education are used on a daily basis, but there is also a need for people to acquire information, support and counseling in health. The aim of this thesis is to explore the possibility of helping people to find communication partners being in similar situations and having the same conditions via health-related social media. Furthermore, the aim is to identify problems that arise when people share their health information on social media and creating an Internet service that proposes a possible solution for these problems. By applying theory of diabetic subjects, communication and social media as well as qualitative interviews and surveys a prototype was created which was then evaluated through user tests by diabetics. The prototype makes it possible to search for users in a similar situation through demographic data and data from diabetic self-care. The results give an insight into alternative ways of designing social media in health for users who share data with each other.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”.  Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.  Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care. Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles. The analysis followed Friberg's five-step analysis. Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced. Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom i Sverige och globalt. Utförandet av egenvård är viktigt för att en person ska kunna undvika komplikationer och leva ett långt och hälsosamt liv. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där 16 artiklar analyserades och användes för resultatet. En induktiv ansats har använts. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultat: Analysen resulterade i två teman: “Förändrade levnadsvanor” och “Behov av stöd och information”. Förändringar som utfördes gällande fysisk aktivitet och kost innebar en omvälvande omställning i vardagen. Den förändrade kosten medförde hinder i det sociala livet. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården var betydelsefullt. Vilken information som gavs påverkade utförandet av egenvård. Slutsats: Egenvårdshanteringen innebar varierande grad av livsstilsförändringar. Den svåraste förändringen att genomföra var kostanpassning. Information och fungerande stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården underlättade utförandet av egenvård. Litteraturöversikten kan användas som stöd för hälso- och sjukvårdpersonal för att få en övergripande insikt i personers erfarenheter. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing health care concern, in Sweden and globally. The implementation of self-care is a significant part to avoid complications and live a long and healthy life. Aim: To describe people’s experiences of performing self-care in diabetes mellitus type 2. Methods: A qualitative literature review was conducted in which 16 articles were analysed and used for the result. An inductive approach has been used. The analysis  was conducted in five steps according to Friberg. Results: The analysis resulted in two themes: “Changed lifestyle” and “Need for support and information”. Changes regarding diet and physical activity entailed readjustment in the everyday life. Dietary changes were found as a barrier to the social life. Support from both health care, family and friends was meaningful. The information that was provided affected the execution of self-care. Conclusion: The management of self-care involved various extent of lifestyle changes. The most difficult to implement in the daily life was dietary changes. Information and support from surroundings and health care facilitated the implementation of self-care. The literature review may be used as support for health care professionals to achieve more insight in people’s experiences.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

Thesis (Ph.D. (Psychology)) -- University of Limpopo, 2022 / This thesis is about evaluating the effectiveness of a self-care programme for intervention in burnout and compassion fatigue among nurses working in critical care areas. A convenient sampling method of all the nurses who work in the critical care areas as per the operational definition of terms for this study was used. A total of 154 nurses in a critical care area participated in this pre-post study, of which (n=83) were CTOP Nurses and (n=71) were Forensic Nurses. The nurses completed a biographical questionnaire, the Professional Quality of Life Scale (ProQOL R-IV), the Empathy Assessment Index Scale (EAI). Nurses were divided into groups of 6 to 10 people for focus group discussions on their work experiences. The results of the current study indicated moderate to high levels of burnout and compassion fatigue occurring with high compassion satisfaction among the nurses. However, the mean burnout scores for CTOP nurses and Forensic nurses and details indicated lack of statistically significant difference post-intervention (p>0.05). The study utilized the Context Process Outcome (CPO) model as its framework. The proximal outcomes centred around safe holding, development of awareness and self-care. Intermediate outcomes consisted of drop in burnout and compassion fatigue and the distal outcomes showed increase in empathy and revived motivation to continue work in critical areas as well as a drop in distress and increase in compassion satisfaction. The project was ground-breaking work of research with nurses in the critical areas with regards to health promotion with promise in healthier ways of caring for the carers and their empowerment and intervention outlook on the challenges around working environment stressors and interventions. Such work could in future benefit health care professionals by predicting possible decrease in their productivity by measuring other non-invasive constructs like empathy which has shown probable predictive power on development of burnout and compassion fatigue as well as improvement of satisfaction. Future research is recommended for inclusion of other health professions in such work and not only nurses, as well as doing evaluation that allows intermittent re-alignment whenever indicated in the process of intervention

Bakgrund Till följd av psykisk ohälsa kan egenvårdsförmågan komma att brista. Egenvård definieras som individens förmåga att ta hand om sig själv, med eller utan stöd från hälso- och sjukvården. När egenvårdsbrister uppstår kan sjuksköterskan behöva stödja eller helt överta individens egenvård. Egenvård i form av fysisk aktivitet syftar till att undvika sjukdom och främja samt behålla hälsa. Det finns stark evidens för den fysiska aktivitetens positiva påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Trots detta finns det bristande rutiner för hur fysisk aktivitet ska rekommenderas från hälso- och sjukvårdens sida. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenheter av att utföra egenvård i form av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod Denna litteraturöversikt har en icke-systematisk design. De 16 artiklarna som ligger till grund för denna litteraturöversikt är hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Deltagarna i de olika studierna är från 16 år och uppåt. Artiklarna är skrivna på engelska och publicerade mellan 2013 och 2023. Litteraturöversikten bygger på en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier med varsina två underkategorier. De primära fynden påvisar att det finns interna såväl som externa motiverande faktorer och barriärer som påverkar engagemanget. Det framkom att självstigma samt bristande stöd utgör begränsande faktorer för utövandet av fysisk aktivitet. Individens behov av att sätta upp mål och skapa en allians till den som utgör ett stöd i detta, visade sig vara av stor vikt för vidmakthållandet. Slutsats Patienter med psykisk ohälsa har en vilja att utföra livsstilsförändringar och utöva fysisk aktivitet. Till följd av patienternas egenvårdsbrister utgör sjuksköterskan en viktig länk för att stödja patienten i sin egenvård. Genom att motivera patienter till att utöva egenvård i form av fysisk aktivitet kan ett lidande minskas och livskvaliteten ökas. / Background  As a result of mental illness, the self-care ability might fail. Self-care is defined as the individual's ability to take care of oneself, with or without support from the healthcare system. When self-care deficiencies arise, the nurse may need to support or completely take over the individual's self-care. Self-care as physical activity aims to avoid illness and promote and maintain health. There is strong evidence for the positive impact of physical activity on physical and mental health. Despite this, there is a lack of routines for how physical activity is recommended by the healthcare system. Aim  The aim of this literature review was to describe patients' experiences of performing selfcare in the form of physical activity in the case of mental illness. Method  This literature review has a non-systematic design and is based on an integrated data analysis that includes qualitative and quantitative approaches. The 16 articles were identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The English articles were published between 2013 and 2023 with participants aged from 16 and up. Results  The results were reported in three main categories with two subcategories each. The primary findings demonstrate that there are internal and external motivating factors and barriers that influence engagement. It emerged that self-stigma and lack of support are limiting factors for the practice of physical activity. The individuals need to set goals and create an alliance with their supporter which proved to be important for the continuation. Conclusions  Patients with mental illness have a desire to make lifestyle changes and engage in physical activity. As a result of patients' self-care deficiencies, the nurse is an important link to support the patient's self-care. By motivating patients to exercise self-care as physical activity, suffering can be reduced and the quality of life increased.