Work meaningfulness is fundamental to how employees approach, enact, and experience tasks and interpersonal relationships, and to maintain mental well-being in the workplace. However, research on the antecedents of work meaningfulness is unbalanced, i.e., the heavy emphasis on the supplies (or sources) of work meaningfulness and the insufficient attention on the individuals’ survival and psychological needs. This paper aims to address this research gap of work meaningfulness by incorporating the person-environment fit framework with a special focus on needs-supplies fit type. Drawing on research concerning needs for survival and three basic psychological needs from self-determination theory, a set of needs-based antecedents of work meaningfulness were examined, viz., needs-supplies fit for survival, autonomy, belongingness, and competence (S-ABC needs-supplies fit). Additionally, the interaction effects of S-ABC needs-supplies fit and work orientation (work as jobs, careers, or callings) on work meaningfulness were investigated. The current study applied the two-phased explanatory sequential mixed methods research design (QUAN --> qual = Explain). Results from the phase 1 quantitative survey (N = 363) suggest that work meaningfulness increased as autonomy supplies approached the needed levels and decreased when supplies exceeded the needed levels. Meanwhile, work meaningfulness increased as survival, belongingness, and competence supplies approached the needed levels and remained high or continued increasing (as opposed to an expected decrease) when supplies exceeded the needed levels. Further, the study found interaction effects between work orientation and autonomy and belongingness needs-supplies fit on work meaningfulness, while no interaction was found between work orientation and survival and competence needs-supplies fit on work meaningfulness. Contrary to expectations, the results suggest that individuals who view work as jobs were more susceptible to autonomy and belongingness needs-supplies fit/misfit; while work as callings or careers acted as a buffer and mitigated the otherwise negative effects of autonomy and belongingness needs-supplies fit/misfit on work meaningfulness. Specifically, for people who viewed work as jobs, work meaningfulness increased as autonomy supplies approached the needed levels but decreased when supplies exceeded the needed levels; and work meaningfulness increased as belongingness supplies approached the needed levels and continued increasing as belongingness exceeded the needed levels. When people viewed work as careers or callings, autonomy and belongingness needs-supplies fit/misfit did not significantly influence work meaningfulness. The phase 2 qualitative interview (N = 23) results generally corroborated with the quantitative results and provided empirical evidences that were explanatory to the quantitative results. Implications, limitations, and future research directions are discussed.

Finansinstituten är hårt reglerade organisationer som så sent som 2018 fick addera ytterligare regler i form av EU:s direktiv med förordningen MiFID 2. Förordningens huvudsakliga syfte är att öka kundsäkerheten genom högre krav på transparens och ett förbättrat investerarskydd, vilket bland annat har inneburit förbud mot tredjepartsersättning. Följande uppsats syftar till att undersöka hur det nya regelverket och då främst provisionsförbudet, påverkat private bankers inom dessa institut. Med hjälp av en kvalitativ studie där fem intervjuer har gjorts med individer från tre olika organisationer försöker detta arbete skapa en bild av hur motivationen hos de berörda har påverkats av reformen och som kommer tolkas med hjälp av Self Determination Theory. Intervjuerna ifråga indikerade stora skillnader mellan aktörerna där de större instituten redan genomfört många av regeländringarna medans de mindre aktörerna tvingades till förändring. Där regelverket krävde omstrukturering av ersättningarna kunde stor förändring av motivation observeras både positiva och negativa.

This case study looks at the lived experiences of workers, within a manufacturing plant in southern Quebec, undergoing a liberation management transformation. Using the qualitative approach, semi-directed interviews were held as well as non-participant observation and documentation analysis. In total, 18 people were interviewed, recruited on a voluntary basis, and coming from different sectors of the business with a diversity in age, experience and gender. The data collected allowed for a deeper understanding of the advantages, obstacles, expectations, and limitations faced by the workers and the management team (known as coaches). The liberation transformation was not an easy road but one that enabled workers to experience a sense of freedom, purpose and belonging. Using Self-Determination as a theoretical lens, it was clear that all three components of the theory (autonomy, competency and relatedness) were at the heart of the liberation process, yet a gap remained to grasp the complexity of the transformation. The paradox perspective was mobilized to enrich the understanding of the phenomena and inspired the design of a conceptual model. Well-being and financial performance are seen as by-products of this type of organizational form which makes its study even more relevant. Practitioners can benefit from a liberation process, yet this type of culture requires a major mental shift, including unlearning behaviors, solid communication, trusting relationships and ongoing training, especially in soft skills, to ensure a smoother transition from traditional management practices. Freedom is one part of the liberation process, but it is not enough in itself. An ability to embrace the paradoxes of freedom and the tensions it generates is fundamental. Finally, trust needs to remain at the core of the initiative, otherwise the risk of manipulation is inherent.

The goal of this dissertation was to explore how self-directed learners assess their learning in informal contexts. Self-directed learners experience high intrinsic motivation and learner control, so studying these learners? experiences provides valuable insights into learning. I pose four questions: 1) How do self-directed learners in informal contexts satisfy their need for a) autonomy, b) relatedness, c) competence, and d) prioritize the satisfaction of these needs? 2) How do self-directed learners in informal contexts self-regulate their learning? 3) What affordances are perceived by informal learners during self-directed learning? 4) What relationships exist between the satisfaction of learners? basic needs, self-regulation, and perceived affordances during self-directed, informal learning? I employ multiple methodologies, including interviews (N = 19) and an open-ended survey (N = 154), and based on this evidence, theorize a Lanes of Learning model to explain how learners regulate learning, assess competence, involve others, and use tools to meet their needs. Participants? needs also influenced which learning tools they integrated and, from those, what they perceived as possible, including accessibility, personalizability, and adaptability. Evidence shows learners in 1) Lane A prefer efficiency, collect confirming cues, involve others to meet a goal, and use tools that provide a set of correct steps; 2) Lane B prefer structure, collect confirming cues and add affirming cues, involve others for functional purposes, and used tool that resemble the real thing; 3) Lane C prefer depth and chase information as it becomes relevant, collect affirming cues, involve others for emotional reasons, and use tools that provides more information to chase; and, 4) Lane D prefer innovation, collect affirming cues and add confirming cues, involve others to build a network, and use tools that are inspirational, not educational. I argue people are motivated to learn when that learning is on their terms, and this motivation manifests in the strategies and processes taken by individuals during learning.

Fritidshemmet är en bra plats för barn och unga att få möjlighet att ta del av olika fysiska aktiviteter och att få röra på sig. Flera forskningsstudier visar idag att barn och unga över hela världen inte rör sig tillräckligt mycket. I fritidshemmets kapitel i läroplanen, Lgr11 (Skolverket, 2018) står det skrivet att eleverna ska erbjudas att delta i lekar och fysiska aktiviteter och få uppleva rörelseglädje. Men hur resonerar verksamma lärare och pedagoger kring sitt arbete med fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmet?Syftet med vår studie är att undersöka några verksamma lärare och pedagogers perspektiv på fysisk aktivitet och motivation i fritidshemmet. Hur lärare och pedagoger resonerar kring sitt arbete med elevernas fysiska aktiviteter och elevernas motivation till att delta i de fysiska aktiviteterna.Studiens insamlade material grundar sig i en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Studien resultat analyseras med hjälp av ”Self determination theory” och begreppen, fysisk aktivitet, inre motivation, yttre motivation och amotivationResultatet av undersökningen visar att i de undersökta fritidshemmen anser de verksamma lärarna och pedagogerna att de strukturerar elevernas fysiska aktiviteter i olika miljöer så som ute och i idrottshallen. Lärarna/pedagogerna uppger att de motiverar eleverna till att delta genom att inspirera dem till att prova på olika fysiska aktiviteter men också genom att lärarna själva deltar i aktiviteterna. De intervjuade lärarna/pedagogerna uttalar sig även om att eleverna har möjlighet att påverka valet av fysiska aktiviteter i form av fritidsråd.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av amotivation på en högstadieskola i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en amotivationskola undersöka tillförlitligheten och tydliggöra den för att undersöka amotivation, därav i sin tur undersöka diverse arbetssätt för att motivera elever. Med hjälp av 111 elever som deltog i enkätundersökning kunde ett resultat tas fram. Den teoretiska utgångspunkten som genomsyrar hela arbetet är self-determination theory (SDT), dens.k. självbestämmande teorin. Min studie visar att instrumentet är tillförlitligt och att förekomsten av amotiverade elever är låg i totalt fem klasser. En stor anledning till att det förekommer så få amotiverade elever är lärares arbetssätt och deras sociala support till elever.

Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa ska undervisningen skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011). Samtidigt visar rapporter från Skolverket att frånvaron i ämnet idrott och hälsa är hög jämfört med andra ämnen. Detta arbete behandlar idrottslärares olika metoder i processen att stärka elevers motivation i idrottsämnet. Syftet med kunskapsöversikten är dels att belysa frånvaron i idrottsämnet men också redogöra för bakomliggande orsaker till varför amotiverade elever inte är närvarande på idrottsundervisningen. Huvudsakligen är vi intresserade av hur idrottslärare arbetar med att främjar elevernas motivation vilket vi kan ta med oss till vår framtida yrkesprofession. Genom att använda self-determination theory har vi en grund för vad motivation är samt vilka grundbehov som behöver tillfredsställas för att elever ska känna sig motiverade. Vi använde oss av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer där vi fick svar från sammanlagt 4 lärare och 78 elever i årskurs 9 och 8. Då vi endast utgår från fyra lärare och deras klasser i vår undersökning kan vi inte ge en generell bild över hur det ser ut runt om i Sverige. Däremot överensstämmer resultaten med de studier som gjorts inom self-determination theory vilka pekar mot att de lärare som använder sig av autonomistödjande undervisning tillfredsställer de grundläggande behoven som eleverna har. Dessa elever är mer motiverade till ämnet än de vars lärare är mer kontrollerande i undervisningen (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b). / According to the syllabus for the subject of sport and health, the teaching must create the conditions for all pupils to continuously participate in the school's physical activities throughout their school hours and contribute to the pupils developing a good body image and confidence in their own physical ability (the Swedish Agency for Education, 2011). At the same time, reports from the Swedish Agency for Education show that absence in the subject of sport and health is high compared to other subjects. This work deals with sports teachers 'different methods in the process of strengthening students' motivation in the sports subject. The purpose of the knowledge overview is partly to highlight the absence in the sports subject but also to account for the underlying reasons why amotivated students are not present at sports education. We are mainly interested in how sports teachers work to promote the students' motivation, which we can take with us to our future professional profession. By using self-determination theory, we have a basis for what motivation is and which basic needs need to be satisfied for students to feel motivated. We used quantitative surveys and qualitative interviews where we received answers from a total of 4 teachers and 78 pupils in grades 9 and 8. Since we only start from four teachers and their classes in our study, we cannot give a general picture of how it looks out around Sweden. However, the results are consistent with the studies done in self-determination theory, which indicate that the teachers who use autonomous support teaches the basic needs that the students have. These students are more motivated to the subject than those whose teachers are more controlling in the teaching (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b).

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vad manliga elitfotbollsspelares värdesätter vid val av arbetsgivare inom svensk elitfotboll.Teori: Studien har använt sig av tre teorier för att besvara frågeställningarna. Teorierna var Self Determination Theory, Brand equity och varumärkeslojalitet.Metod: Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer kom sedan att transkriberas och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt.Resultat och slutsats: Deltagarnas värderingar kom att definieras i flertalet variabler. Inom Self Determination Theory kom det att speglas i att utvecklas för som fotbollsspelare och att finna nästa steg i karriären där spelarna kan få ut maximalt av sin utveckling. Glädje var ett tema som var viktigt för spelarna. Att kunna njuta av sin fotboll och känna en frihet att uttrycka vem man är som fotbollsspelare. Glädjen gick hand i hand med tränaren och att ha en god relation till sin tränare var av vikt för att behoven av glädjen och utvecklingen skulle tillfredsställas. Det sociala livet utanför fotbollen var av vikt för deltagarna och kunde i senare delar av karriären bli av än större vikt. Även lön kom att bli av större vikt desto längre karriären gick. Majoriteten av deltagarna diskuterade sitt varumärke men det var inte alla deltagare som visade intresse för att aktivt arbeta med sitt varumärke. Varumärkeslojalitet var tydlig hos vissa av våra deltagare. Det fanns klubbar som deltagarna vägrade att skriva kontrakt med av lojalitet för en gammal klubb. Slutsats för studien var att deltagarna valde klubbar för att ta steget vidare i karriären och få ut maximalt av sin potential. Att känna en frihet på planen och fortsättas utvecklas. Varumärket för spelarna var på deras tankar vid val men kom som en sekundär värdering framför de tidigare nämnda variablerna. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what male elite football players value when choosing employers in Swedish elite football.Theory: The study used three theories to answer the questions of the study. The theories were Self Determination Theory, Brand equity and brand loyalty.Method: The chosen method for the study was semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The study is based on a deductive approach.Results and conclusion: The participants' values were defined in different variables. Self Determination Theory was reflected in being developed as a football player and finding the next step in the career where the players can get the most out of their development. Joy was a theme that was important to the players. Being able to enjoy their football and feel a freedom to express who they are as a football player. The joy went hand in hand with the coach and having a good relationship with his trainer was of importance for the needs of joy and development to be satisfied. The social life outside football was of importance to the participants and in later part of the career could be of even greater importance. Even wages came to be of greater importance the longer their career went.The majority of the participants discussed their brand, but not all participants showed interest in actively working with their brand. Brand loyalty was evident in some of our participants. There were clubs that the participants refused to sign a contract with out of loyalty to an old club.The conclusion for the study was that the participants chose clubs to take the step further in their career and get the maximum out of their potential. To feel a freedom on the plan and continue to develop. The brand for the players was on their minds at choice but came as a secondary valuation over the previously mentioned variables.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. I inledningen presenteras forskning som påvisar att yrkeselever har bristande studiemotivation och svårt att uppnå en examen. I samband med detta synliggörs att vetskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i motivationsarbetet är bristfällig och att ytterligare studier fordras för att klargöra hur vägledare kan bidra i arbetet. Mot bakgrund av detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna har inverkan på elevers motivationsnivå och på vilket sätt talar studie- och yrkesvägledarna om sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer? Vi har använt oss av kvalitativ metod där sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån motivationsteorin Self-Determination Theory som beskriver de tre motivationsbehoven känsla av autonomi, kompetens och samhörighet. Vårt resultat visar att motivation tillskrivs stor betydelse av samtliga informanter och att det finns flera faktorer som inverkar på elevernas motivation, något som vägledarna anser att de i olika utsträckning kan arbeta med. En styrd gymnasieskola influerad av mål- och betygssättning utgör utmaningar i arbetet med att få elever motiverade för sin skolgång. Dock ger vägledarna flera exempel på hur de kan arbeta för att skapa en stödjande kontext där eleven står i fokus.

Den förändrade arbetsmarknaden har lett till att kravet på att ungdomar går ut gymnasiet har blivit större. För elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning ökar risken att hamna i ett utanförskap, vilket medför en stor samhällskostnad. Det är således centralt för skolan att arbeta förebyggande för att förhindra skolavhopp. Här spelar motivationen hos elever en avgörande roll i att undvika avbrott från skolan.Studiens syfte är att undersöka hur omotiverade gymnasieelevers kan finna motivation till att fullfölja sina studier. Utifrån detta har följande frågeställningar ställts; Hur kangymnasieelevernas utveckling beskrivas i termer av förändrad motivation? Vilka faktorer är avgörande för att elevers motivation att studera ska stärkas?För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och sex semistrukturerade intervjuer på gymnasieelever har genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av motivationsteorin Self-Determination theory. Resultatet visar att motivation är föränderligt och att tre komponenter är avgörande för elevers nivå av motivation; självbestämmande, kompetens och samhörighet. Vidare spelar personer i elevernas omgivning en roll i hur väl dessa faktorer uppnås.