Denna studie handlar om F-3 lärares perspektiv när det kommer till hur elever motiveras i matematikklassrummet. Syftet med studien är, dels att med motivationsteorin Selfdetermination Theory (SDT) som utgångspunkt, få kunskap om hur F-3 lärare arbetar för att motivera elever i matematikundervisningen. Studien syftade även till att utifrån teorins påståenden och tidigare forskning undersöka vilken potentiell påverkan som lärarnas beskrivna matematikundervisning kan få för elevers motivation.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex verksamma F-3 lärare intervjuades vid olika tillfällen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer erbjöds lärarna en stor frihet i att formulera egna svar om sina individuella uppfattningar. Det meningsbärande innehållet sorterades och analyserades med hjälp av en matris som skapats utifrån studiens teoretiska referensram, och på så vis synliggjordes mönster, likheter och skillnader i lärarnas intervjusvar.  Resultatet visade att lärarna framhåller sex betydelsefulla faktorer som i olika utsträckning eftersträvas och används för att motivera elever i matematikundervisningen: balansen mellan autonomi och struktur, individanpassning, ett kooperativt lärande, ett aktivt värdegrundsarbete, sitt eget engagemang för matematikämnet samt deras förhållningssätt vid tilldelning av feedback. När det kommer till studiens andra frågeställning visade resultatet även att samtliga sex faktorer potentiellt kan få en påverkan för elevers motivation i matematikundervisningen. Genom att sätta faktorerna i relation till SDT och tidigare forskning identifierades att fyra av faktorerna potentiellt kunde ha en påverkan på elevers inre motivation, medan två av faktorerna kunde ha en påverkan på elevers yttre motivation.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur ett projektteam agerar för att främja och upprätthålla kreativiteten inom en kreativ industri, där kreativitet är den drivande faktorn. För att kunna besvara syftet har frågeställningarna Vad upplever projektmedlemmarna influerar deras kreativitet? Och Hur arbetar de med för att främja och bibehålla kreativiteten? Använts. Uppsatsens empiriska material bygger på 8st kvalitativa intervjuer som sedan behandlats med en tematisk analys som resulterade i tre stycken teman, Kreativitet är ju ett samarbete, Svårt att uppfinna hjulet på tre dagar samt Den egna begränsningen för kreativitet  Resultatet av studien påvisar att gruppens trygghet är en avgörande faktor för att kunna främja och bibehålla kreativitet i en projektgrupp. Utöver den psykologiska tryggheten så går det att influera kreativiteten på grupp och individ nivå samt att projektet i sig sätter upp ramar för kreativiteten.  Nyckelord: Kreativitet, kreativa industrin, psykologisk trygghet, Self- determination theory .

Fysisk inaktivitet är ett välkänt globalt samhällsproblem då det är en av de största riskfaktorerna dödlighet. En stillasittande och fysiskt inaktiv livsstil ökar risken att drabbas av hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes (WHO, 2020). Genom att träna regelbundet kan man bland annat förstärka sin muskulära styrka, öka sin respiratoriska kapacitet och förbättra sin kardiovaskulära hälsa för att därmed bli fysiskt kapabel att leva ett fysiskt aktivt liv (U.S. department of human services, 1998). För att vi ska kunna träna regelbundet och ge oss själva de fysiska förutsättningarna som behövs för att leva fysiskt aktiva livsstilar behöver vi vara motiverade till att träna regelbundet. För att vi ska vara motiverade till att träna behöver vi träna under förutsättningar som skapar och bibehåller motivationen till att vara fysiskt aktiva (Weinberg & Gould, 2014). Syftet med den här undersökningen var att jämföra motivation till fysisk aktivitet inom föreningsidrott med träningsformer utanför föreningsidrotten. Undersökningen genomfördes genom två olika metoder för datainsamling. En kvantitativ enkätundersökning kring motivationsfaktorer med utgångspunkt i variabler från enkätinstrumentet Mpam-r och Self determination theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000). En kvalitativ intervjuundersökning kring motivationsfaktorer och målsättningsinriktning med utgångspunkt i både SDT och Achievement goal theory (AGT) (Duda & Hall, 2001). Resultatet från undersökningen visar att föreningsidrottarna motiveras mer av faktorer kopplat till SDT och en inre motivation jämfört med icke-föreningsidrottarna som motiveras mer utifrån utseende-faktorn och en yttre motivation. Föreningsidrotten är den träningsmiljö som skapar bäst förutsättningar för uppgiftsinriktade målsättningar medan träningsformer utanför föreningsidrotten tenderar att bidra till resultatinriktade målsättningar. Undersökningsgruppen som utifrån deltagarnas uppskattningar skapar och bidrar till att ha den mest långsiktigt hållbara motivationen till fysisk aktivitet är icke-föreningsidrottarna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.

To find out how adolescents' individual and environmental factors impact adulthood education and employment outcomes, this longitudinal study examined 10th graders' individual (such as math scores, intrinsic motivation, and school engagement) and environmental (i.e. parental involvement) factors through their education and employment outcomes in emerging adulthood. The current study examined the differentiated effect of parental involvement being autonomy-supportive or control on adolescents' academic achievement in high school and also young adulthood educational and occupational outcomes 10 years later. This research is based on an analysis of data drawn from the Educational Longitudinal Study of 2002 (ELS:2002), which is a nationally representative longitudinal study that follows adolescents at four main timelines: the base year of students in 10th grade (Time 1), the first follow up at 12th grade(Time 2), the second follow up two years after the expected high school of high-school, and the third follow up when students who may have gone on to post-secondary education would complete their postsecondary education (Time 3). 5,439 students and their parent(s) were included in the study. Overall, the final model supported the majority of the hypotheses and revealed how differentiated parental involvements and students' previous academic performance influence their math scores at Time 2 (r = .80), and both educational (r = .32) and career (r = .27) outcomes at emerging adulthood.

Syftet med studien var att med en kvantitativ enkätundersökning studera graden av arbetsmotivation och hur den påverkas av distansarbete, samt att undersöka om arbetsmotivation och distansarbete korrelerade med faktorerna; inställning till förändring, balans mellan arbets- och privatliv, interaktion med kollegor samt samhörighet till kollegor. Studien baserades på Self Determination Theory som utifrån människans tre psykologiska behov, autonomi, kompetens och samhörighet, redogör för arbetsmotivation. Totalt besvarade 247 respondenter (N=247) enkäten vilken till stor del utgjordes av mätinstrumentet BNS-W (Deci et al., 2001; Ilardi et al., 1993; Kasser et al., 1992). Respondenterna påvisade en hög grad arbetsmotivation. Samband mellan arbetsmotivation och distansarbete undersöktes i en linjär regressionsanalys, vilken påvisade ett icke-signifikant samband. Ett resultat som visade indikation på att respondenternas arbetsmotivation inte påverkats av omfattning distansarbete. Arbetsmotivation, omfattning distansarbete och de faktorer som studien undersökte testades med Spearmans rangkorrelationskoefficient (rs). Där ett flertal signifikanta korrelationer identifierades, dessa korrelationer tyder på att faktorerna kan ha en inverkan på arbetsmotivationen vid distansarbete.

The still ongoing COVID-19 pandemic has thrown a wrench into the works of conventional classroom teaching. Efforts taken to limit the spread of the virus have consequently led to school closures, moving lessons from a physical environment to an online equivalent. The present study investigates how and to what extent three English teachers in the Swedish upper secondary school perceive the effect of emergency remote teaching (ERT) has had on their pupils, with the aim to gain insight as to which motivational factors may have been impacted as a result of teaching moving online. Further, the study also aims to explore how the teachers’ approaches to motivating students had changed with the introduction of a sudden online learning environment, as well as how the teachers’ own motivation was impacted by teaching ERT. The topic was explored through qualitative interviews with participants using the three central aspects of Self-Determination Theory (SDT) as the main analytical tool. The results demonstrated that teachers perceived that their learners’ motivation had been impacted during ERT due to lack of autonomy that had possibly been reinforced over time due to development and use of digital tools. In addition, competence may have been affected due to teachers implementing a high degree of structure in their lessons, and relatedness had been negatively impacted due to a lack of social interaction between students. Moreover, the approach for motivating students had changed for two of the three teachers, and that teachers’ own motivation has also been impacted in different ways by teaching remotely. In summary, this study concludes that schools and governing bodies alike need to review and implement new strategies for digital education in the future and must utilise previous experiences to evaluate and subsequently determine how to work with approaches that more productively considers student motivation and wellbeing. As such, this study could be useful to schools, teachers and educators when developing digital strategies in the future.

Aim: The purpose of this study is to generate a comprehensive understanding of young women in order to identify primary factors of motivation. The focal point is on how employers in the IT industry can face the work-related needs.Three question formulations are framed to be able to cope a comprehensive understanding.  Method: The empirical evidence of this study is based on eight semi-structured interviews with women within generation Z operating in the IT industry.   Result & Conclusions: The results of the study indicate that career path, responsibility and accomplishment are considered important inner motivation for women (Gen Z) working in a male-dominated IT industry. Confirmation and good communication with the employer manifest as the most important external motivation. Equality in the workforce promote stronger motivation for women, which indicate that employers can revise work environment with pronounced masculine indications to retain women in the IT industry.  Contribution of the thesis: The study contributes with a better understanding of young female working in a male-dominated environment.  Suggestions for future research: Since Generation Z initiate enter the labor market the quantity of Generation Z in the workforce will increase in a matter of time, future research can resemble internal and external motivation factors.

The digitalization that has come through technological development has been the starting point of the change with how and where we work. With Covid-19 many organizations have had to embrace the change earlier than anyone would have thought, and many workplaces have been forced to place the employees' work to their own homes. It also forces many organizations to overthink how to keep productivity high while the work and leadership is being managed remotely. The employee's motivation is a critical factor when it comes to productivity, and how do you make sure that the motivation stays high when individuals who are not accustomed to remote work now are forced to do it? The purpose of this essay is to study how individuals' motivation, who earlier have only been working from an office, now are affected by forced remote work. This will be done through a qualitative study where we examine how changed circumstances connected to three factors - perceived autonomy, fellowship and competence have affected the individuals. The factors are part of Deci and Ryan’s (2000) Self-Determination Theory and are important ingredients for internal motivation. The result shows that the perceived internal motivation, for most, has not changed, a lot because of technological tools which have worked as a good substitute for physical meetings and relations. However, the result shows that age seems to be a crucial factor for how the internal motivation is affected by forced remote work, where the younger study objects experienced a declining internal motivation. For that reason, age is an interesting factor to look into for further research.  The essay starts off with a background description of remote work and motivation as a phenomenon. This is followed by a theoretical review from the framework that is underlying for the essay and the analysis model. Further a method section will be displayed which is followed by a presentation of the empirical data and the analysis of the data. The essay ends with a discussion about the results, a conclusion and suggestions for further research.

Date: 2021-06-03 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:    Nabil Abdullah   Linnéa Rossander    Damilola Samuel                     (98/09/02)          (98/08/14)           (98/01/10) Title: Telecommuting and Motivation during the pandemic Tutor: Ali FarashahKeywords: Telecommuting, motivation, COVID-19, Self-Determination Theory, work-life balance. Research questions: 1. To what extent has the rapid increase in telecommuting due to the COVID-19 pandemic affected the motivation of employees and managers? 2. What aspects affect employee motivation in a telecommuting environment? Purpose: The research aims to understand how motivation amongst employees and managers has been affected while telecommuting, compared to when they previously worked at the office before the wake of the COVID-19 pandemic.' Method: The research has a deductive approach, building on existing theories and studies as a premise for secondary data. The authors utilize primary data through a quantitative survey, collected from employees and managers across several industries. Conclusion: The study found that the overall motivation in the telecommuting context was equally neutral and positively affected. Competence was the predominant predictor variable for employee motivation.