The purpose of the present study was to assess the associations between academic commitment theory (operationalised as meaningful commitment) (Human-Vogel & Rabe, 2015), and self-determination theoretical constructs (operationalised through need support, need satisfaction, autonomous self-regulation and perceived competence) (Deci & Ryan, 2000) in predicting the academic achievement levels of South African Gr 11 and 12 learners. Data was collected on two occasions; participants initially completed a survey and I then obtained their average academic marks. Participants reported average to higher levels of measured constructs and responses on all measurements displayed a normal distribution. I used path analysis to test two hypothesised and several additional models. The results indicated that neither autonomous self-regulation nor meaningful commitment directly predicted academic achievement but that both constructs indirectly predicted academic achievement through basic psychological need satisfaction and perceived competence. Meaningful commitment, furthermore, predicted twice as much variance in need satisfaction as autonomous self-regulation, and was a significant predictor of autonomous motivation. The findings of this study provide some insight into the role of meaning in self-determination theory, as well the organising role of meaningful commitment in self-regulating behavioural choices. These findings may also help educators and policy makers to create learning environments in which learners’ need for meaning and self-determination is supported, so that they can achieve academic success. Methodologically, the present study contributes to the validation of the meaningfulness subscale and the application of self-determination theory instruments in a South African context. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2017. / Educational Psychology / PhD / Unrestricted

Syftet med undersökningen var att genom kvalitativ metod bidra till forskning inom området motivation. I undersökningen har eleverna fått arbeta med digitala verktyg i samband med skrivande av berättande texter. Undersökningen handlar om att öka kunskapen om hur digitala verktyg kan användas för att motivera eleverna i en årskurs 4 att producera berättande texter av god kvalitet. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med elever och lärare i en årskurs 4, samt text-och bildanalys av deras arbeten för att identifiera tecken på motivation, det vill säga om de blivit motiverade att skriva berättande texter när det fått använda dessa digitala verktyg. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är ”Self determination theory”, en motivationsteori som utgår ifrån tre grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Dessa tre behoven behöver bli tillgodosedda för att människor ska känna inre motivation. De flesta intervjuade eleverna anser att det varit roligt och motiverande att få förstärka deras berättande texter med hjälp av digitala verktyg. De berättande texter eleverna har skrivit kan betraktas som av god kvalitet och det resultat som framkommit kan användas som underlag för vidare forskning. / The purpose of this study was to contribute with a qualitative method contribute in the area of motivation. In this research the pupils got to work with digital tools when they were writing their narrative stories. The study is about raising awareness about how digital tools can motivate pupils in grade 4 to produce narrative stories of good quality. The results that this study produced could be used for further research. The results of this study is based on qualitative interviews with the pupils and the teacher in grade 4, while also doing a text-and picture analysis of their work to find out if they have gotten motivated to write narrative stories while using this digital tools. The study’s theoretical starting point is “Self determination theory”, a motivational theory that transcends from the three-basic needs competence, autonomy, and solidarity. These three needs to be met for us people to feel inner motivation. In a further analysis from previous research it appears that the pupils do not need to feel inner motivation, even if they are producing texts of good quality. The narrative stories could be considered to be of good quality and most of the interviewed pupils says it is motivating and fun to work with digital tools when they are producing narrative stories.

This dissertation investigated the effects of instructor's self-disclosure using the Facebook social networking online platform on students' motivation types, attitudes, and performance in the course. The participants were 104 beginning French students enrolled in an online French course at a research one university in the southeast U.S. The participants were divided into a Facebook group, where they could access the instructor's Facebook profile throughout the semester, and a control group. Demographic data about the participants were gathered through a background questionnaire. Two instruments were used for determining respectively the types of motivation exhibited by students and their attitudes toward the course and its instructor. An open-ended exit questionnaire provided qualitative data about the participants' experience in the study. The results indicated that participants in the Facebook group experienced a significant shift in motivation type that research has determined as being beneficial for language learning. No such shift occurred in students assigned to the control group. However, there was no significant difference in attitudes toward the course and its instructor between the two groups. Furthermore, there was no significant difference in performance between the two groups. Qualitative data suggests that participants in the Facebook group were more inclined to relate with the instructor whereas participants assigned to the control group were more hermetic to the idea of instructor's self-disclosure through Facebook.

Allt fler elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen på grund av olika anledningar. En av anledningarna är upplevelsen av låg grad av motivation. Om elever får en känsla av autonomi, det vill säga valfrihet och självbestämmande finns en större chans till att uppleva inre motivation, menar självbestämmande teorins skapare Edward L. Deci och Richard M. Ryan (2000a). Därför blir lärarnas sätt att arbeta en viktig faktor för att elever ska bli motiverade och ett arbetssätt kan vara att använda sig av ett autonomistödjande förhållningssätt (Jonsson, 2019) i sin undervisning. Syftet med studien har därför varit att undersöka lärares upplevelser av hur elevinflytande används i idrott- och hälsa undervisningen och hur lärare kan arbeta för att elever ska få en känsla av delaktighet och inflytande. I det autonomistödjande förhållningssättet finns sex instruktionsbeteenden som kan vara till hjälp i idrottslärarnas sätt att motivera sina elever. I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där sju idrottslärare i grundskolan intervjuades. Resultatet visar att lärarna i denna studie upplever elevinflytande som ett av de svåraste uppdragen i skolan samtidigt som de vet att elevinflytande påverkar elevernas motivation. Som grund till det autonomistödjande förhållningssättet används de sex instruktionsbeteendena till stor del av lärarna samtidigt som det finns delar att jobba vidare med.

Syfte och frågeställningar  Fitspiration är en ny sociala medie trend som består av bilder, citat, text och råd som syftar till att uppmuntra följarna till fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. I den här studien undersöks eventuella samband mellan konsumering av fitspiration och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har (inom de senaste två åren) studerat idrott- och folkhälsovetenskap. I samma population undersöks om motivation till fysisk aktivitet skiljer sig mellan de som följer och inte följer fitspiration, samt skillnader beroende på hur ofta innehållet konsumeras. Även den subjektiva påverkan på motivation till fysisk aktivitet hos följare till fitspiration undersöks.  Metod  Deltagarna kontaktades via inlägg i elva facebookgrupper med totalt N=1822  medlemmar som studerar eller har studerat på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). I inlägget bifogades en webbaserad enkät. Enkäten är en sammanställning av frågor från enkäterna; AAI (Veale et al., 2014), EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994), MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) samt några egenkonstruerade frågor. Enkäten samlades in efter en tvåveckorsperiod och datan behandlades i programmet SPSS. Resultat  N=85 kvinnor deltog i studien. Inget signifikant samband mellan konsumeringen av fitspiration och utseendeångest/kroppsuppfattning hittades. Vidare hittades inga signifikanta skillnader i motiv till fysisk aktivitet vid jämförelse mellan de som följer och inte följer fitspiration, samt hur ofta fitspiration konsumeras. En majoritet av de som följer fitspiration uppgav att innehållet motiverar dem till fysisk aktivitet. Slutsats  De icke signifikanta sambanden mellan fitspiration och utseendeångest/kroppsuppfattning går emot slutsatser från tidigare forskning på området. Mer forskning behövs för att kunna klargöra om fitspiration motiverar till fysisk aktivitet samt om det finns skillnader i motiv bakom fysisk aktivitet hos dem som följer jämfört med dem som inte följer fitspiration. / Aim  Fitspiration is a new social media trend that consists of pictures, quotes, text and advice that aims to encourage followers to physical activity and healthy lifestyles. This study examines the possible correlations between consumption of fitspiration and body perception/ appearance anxiety in women who study or have studied sports and public health science. In the same population, we investigate whether motivation for physical activity differs between those who follow and do not follow fitspiration, as well as differences depending on how often you consume the content. The subjective influence on motivation for physical activity in followers of fitspiration is also examined. Method  The participants were contacted via posts in 11 Facebook groups with a total of N=1822 members who study or have studied at GIH. A web-based survey was attached to the post. The survey is a compilation of questions from the surveys; AAI (Veale et al., 2014), EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994), MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) and some self-constructed questions. The questionnaire was collected after a two-week period and the data was processed in the program SPSS. Results  N=85 women participated in the study. No significant associations between the consumption of fitspiration and appearance anxiety/ body perception was found. Furthermore, no significant differences were found in motives for physical activity when comparing those who follow and do not follow fitspiration, and how often fitspiration is consumed. A majority of those who follow fitspiration stated that the content motivates them to physical activity. Conclusions  The non significant association between fitspiration and appearance anxiety/body perception goes against conclusions from previous research in the field. More research is needed to be able to clarify whether fitspiration motivates physical activity and whether there are differences in motives behind physical activity whether or not you follow fitspiration.

Caregivers play an integral role in the cancer care system in Canada as they provide unpaid care and support for millions of adults living with and beyond cancer. Although caregiving can be a positive experience for some, assuming a caregiving role can be detrimental to caregivers’ own physical and mental health. Research over the past decade has highlighted the negative impacts of caregiving and called for more efforts focused on improving caregivers’ wellbeing. Most interventions targeting caregivers are largely designed to support them in providing care, with little emphasis placed on specifically promoting self-care behaviours. To address this gap, we designed a brief 4-week self-determination theory-based intervention to improve two self-care behaviours (i.e., physical activity and fruit and vegetable consumption) among cancer caregivers. The primary objective of the mixed-methods research presented in this thesis was to assess the feasibility and acceptability of the intervention. Exploratory objectives included understanding participants’ experiences within the intervention. The single-arm intervention was delivered via four weekly video calls to 13 caregivers (mean age=57.6 [15.4 years]) across Canada. The enrollment rate was 62% and the retention, adherence, and fidelity rates ranged from 90 to 99%. The intervention was generally deemed acceptable by participants; however, modifications such as adding psychological support were suggested. Participants’ experiences participating in the intervention were captured within three themes: (1) (Re)prioritizing self-care behaviours; (2) Finding support for self-care behaviours within the caregiving context; and, (3) Becoming a better caregiver through self-care behaviours. Although promising, modifications to the intervention methods are needed to improve enrolment and better meet caregivers’ needs. This study highlights the importance of self-care behaviours for caregivers and provides valuable information on how to foster these behaviours among this population.

Bakgrund: Denna studie är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka om huruvida elever anser sig ha nytta av ämnet idrott och hälsa med fokus att utveckla rörelseförmågan, i sin tävlingsidrott. Tidigare forskning tyder på att inre motivation har betydelse för eleverna i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa.  Syfte: Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Vidare undersöks också om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Metod: Fjorton deltagare i årskurs sju till nio deltog i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrån Self-determination-theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat: Resultatet visade att deltagarna drevs av både inre och yttre motivationsfaktorer men också att det fanns ett tänkbart samband mellan de inre motivationsfaktorerna autonomi och kompetens. Autonomi och kompetens bidrog till deltagarnas medvetenhet om undervisningens påverkan på den egna idrotten utanför skolan.  Slutsats: Studiens resultat kan användas som exempel för yrkessamma lärare om vilka olika motivationsfaktorer som kan finnas hos elever. Elevers kunskap och förståelse om vad utvecklingen av den egna rörelseförmågan har för syfte, vilket kan vara individuellt för varje elev, kan vara en väg att gå för att motivera fler elever till att vilja nå målen i undervisningen i idrott och hälsa.

Hur väl distansarbete fungerar och hur det påverkar anställdas motivation har diskuterats i tidigare studier. I samband med smittspridningen av Covid-19 behövde verksamheter anpassa sig efter Folkhälsomyndighetens restriktioner och därmed införa distansarbete. Syftet med denna undersökning var att analysera hur den inre motivationen påverkas av distansarbetet i samband med Coronapandemin. Undersökningen har sin utgångspunkt i Self-Determination Theory och de tre variablerna samhörighet, kompetens och autonomi som tillsammans bildar inre motivation. Studien genomfördes kvalitativt där urvalsgruppen var revisorer. Resultatet visade sig ge en positiv effekt på autonomi och flexibilitet men en negativ effekt på samhörighet och kommunikation. Effekten på upplevd kompetens och utveckling var till störst del negativ, men kunde upprätthållas till viss del för mer seniora roller. Individuella preferenser hade en avgörande roll för resultatet men sammantaget minskade inre motivation vid distansarbete.

Detta är en studie med syfte att öka kunskapen om vad som motiverar människor att arbeta i den ideellt avlönade kultursektorn. Uppsatsen fokuserar på ideella organisationer inom kulturområdet som bedrivs med stöd av statliga, kommunala och regionala bidrag och som har avlönad anställd personal. Studien utgår ifrån intervjupersonernas upplevelse av vad som motiverar dem i sin arbetssituation. Studiens empiri bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar främst med att administrera och leda verksamheten inom sin kulturorganisation. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vartefter materialet analyserades utifrån vald tematisering: kontroll, självförverkligande, styrelsens betydelse, sammanhang och ekonomi. Resultatet gav en samstämmig bild av att motivation styrs av kontrollen över sin arbetstid, arbetsuppgifter och sitt uppdrag.    Nyckelord: Ideella organisationer, kultursektorn, motivation, Self-Determination Theory, kultur, civilsamhället, styrelse

Some human actions are linked to the decline of the environment on a planetary scale. In order to motivate individuals to adopt pro-environmental behaviors (PEBs), it is important to understand how individuals react when exposed to persuasive messages. The goal of this program of research was to examine the influence of images of climate change causes, consequences, and solutions on the relationships between environmental motivation, psychological discomfort, discomfort compensation strategies, as well as changes in pro-environmental attitude and PEBs. In Study 1 (N = 199), I identified visual stimuli (pictures) depicting causes, consequences or solutions to global warming to be used in Study 2. Also, I examined the relationship between environmental motivation and competency on the perception of these pictures. The results indicated that the pictures depicting causes or consequences were perceived more negatively than pictures depicting solutions. In addition, findings showed that regardless of the individual’s perceived level of environmental competence and their type of motivation towards PEBs, individuals had a negative perception of pictures depicting causes and consequences to global warming as well as a positive perception of pictures related to solutions to global warming. In Study 2 (N = 312), I examined the relationships between environmental motivation, psychological discomfort, discomfort compensation strategies, as well as changes in pro-environmental attitude and PEBs following the exposition to images identified in Study 1. Three models based on Self-Determination Theory (SDT), Action-Based Model, and the Hierarchical Action-Based model of Inconsistency Compensation in the Environment (HABICE) domain were examined. The results indicated that exposure to pictures alone is not enough to generate a significant change in pro-environmental attitude or PEBs. The findings showed that the SDT model was best suited to explain the process leading to PEBs changes when exposed to pictures depicting causes of global warming. Finally, the results indicated that the HABICE model was best suited to explain changes in pro-environmental attitude when individuals are exposed to pictures depicting consequences. The HABICE was also a good model to explain the relationships among the different variables when individuals are exposed to pictures depicting solutions to global warming. Overall, this program of research contributed to both SDT and the HABICE models by supporting their conceptual framework.