Through the narratives from young adults not in employment, education or training the study attempts to find connections to psychological factors for making positive changes. The main purpose is to answer how young adult perceive progress and what causes it. This is a qualitative interview study with deductive methodology. The result gives example of perceived social exclusion, somatic and psychiatric illness, the view on social establishments and the value of coaches and trainer. Connections to psychological factors is evident. Primary in the field of motivation and mainly Self-determination theory

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation var beroende av hur många timmar de reste i tjänsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjälp av två grupper anställda inom det statliga bolaget Vattenfall. Mätinstrumentet som användes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mäter arbetsmotivation i tre grundläggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de två grupperna, där de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre än i gruppen som reser lite. Vidare visade resultatet att det inte förelåg någon signifikant skillnad mellan gruppernas skattning av autonomi. / The purpose of the study was to exam if employee’s work motivation depended on how many hours they travel during an ordinary work week. The investigation contained two different groups of employee’s in a Swedish public company. A total of 123 respondents participated in the study. The instruments used in this study were Basic Need Satisfaction at work scale, which measures work motivation based on three basic factors; autonomy, competence and relatedness. The results showed that there were significant differences between the two groups, where the group of employee’s that travelled more experienced more satisfactions with competence and relatedness, than the group that travelled less. Further the results showed no significant differences between the two groups relating to autonomy.

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.