Fysisk aktivitet ökar bland seniorer och forskning visar på goda hälsoeffekter som en effekt av densamma. Trots vetenskaplig forskning om detta anas ett glapp i svensk forskning kring vad som motiverar seniorer till att ägnar sig åt fysisk aktivitet, i det här fallet i form av gruppträning, samt vilka effekter det innebär. Syftet med studien är att förstå varför människor över 65 års ålder ägnar sig åt fysisk aktivitet i form av gruppträning samt att undersöka om det finns någon påverkan på seniorernas upplevda livskvalitet och i så fall hur denna tar sig uttryck. Empirin hämtades genom sex kvalitativa intervjuer och tolkades med hjälp av Självbestämmandeteorin och dess tre grundbehov: autonomi/ självbestämmande, kompetens och samhörighet. De identifierade motivationsfaktorerna är: 1. Identitet, 2. Fysisk hälsa, 3. Psykisk hälsa, 4. Respons, 5. Bestämma över egna kroppen, 6. Gemenskap och relationer, 7. Sammanhang och rutiner samt 8. Glädje. Resultatet visar att alla grundbehov går att koppla till både motivation och upplevd livskvalitet, Autonomi- och självständighetsbehovet samt samhörighetsbehovet är viktigast för motivationen medan livskvalitén för seniorer visar sig ha tydliga kopplingar till alla tre. Behovet av kompetens spelar en markant större roll för livskvalitén än för graden av motivation. Välbefinnande och hälsopromotion, mod och frihet i vardagen samt sociala relationer och gemenskap identifieras som där viktiga värden och faktorer som höjer den upplevda livskvalitén. / Exercise among seniors increases, and recent studies indicates a gap of Swedish research in this area. Therefore, the aim of this study is to understand why seniors engage in physical activity, in this case in form of different group fitness-classes, and what the perceived effect of this consists in. Data were collected from six interviews and then analyzed in relation to the Self-Determination Theory and three important parts of it; autonomy, competence and social involvement. The result indicated several motives/factors for motivation among the participants: 1. Identity, 2. Physical Health, 3. Mental Health, 4. Response, 5. Possibilities to control your body, 6. Connections and Relationships, 7. Context and Routines and 8. Happiness. All three proved to be important but Autonomy and social involvement seemed to be most important among the participants when asked about motivation. In relation to quality of life, all three parts seemed crucial.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur motivation kan utgöra underlag för lärares undervisningspraktik och att identifiera framgångsfaktorer i lärarnas arbetssätt med att motivera elever. Detta görs genom att utgå från motivationsteorier som är centrala för en lärares undervisningspraktik och därefter identifiera vilka framgångsfaktorer som går att urskilja i lärares arbete med att motivera elever.Arbetet tar inledningsvis upp de val av metoder som ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Litteratur och olika vetenskapliga artiklar har sammanställts genom läsning av kurslitteratur och sökningar i vetenskapliga databaser. Informationssökandet ledde sedan in på de två motivationsteorier varpå uppsatsen vilar på, ”Self-determination theory” (SDT) och ”Achievement goal theory” (AGT). Med hjälp av att avgränsa uppsatsen kan en djupare förståelse skapas för de valda motivationsteorierna.Bakgrunden inleds med att läsaren ges en förståelse för motivation som begrepp och den komplexitet som ligger bakom detta begrepp med hjälp av vetenskaplig förankring. Vidare ges en redogörelse för de båda motivationsteorierna och dess mest centrala innehåll.Resultatet utgörs av fyra rubriker som var och en redogör för hur elevers motivation kan påverkas på olika sätt. Rubriken kompetens tar upp vikten av att elever får uppleva kompetens och då med inriktning på bedömning och återkoppling. Vidare förklaras varför autonomi gynnar elevers motivation samt hur ledarskapet kan styra den upplevda autonomin. Sociala relationer och socialt stöd har varit återkommande i den litteratur som berör motivation. Under rubriken förklaras hur sociala relationer kan kopplas ihop med motivation. Slutligen lyfts ”flow” som begrepp i resultat där det även ges en förklaring för hur flow kan utgöra grunden för inre motivation.Avslutningsvis förs en diskussion kring uppsatsens frågeställningar kopplat till det resultat som framkommit. Diskussionen förs kring elevers uppfattning av kompetens med speciellt fokus på bedömning och återkoppling. Därefter tas autonomistödjande ledarskap upp med en problematisering kring ledarskap och kontroll. Sist lyfts vikten av att skapa förtroendefulla relationer i syfte att motivera elever.

Den 1 januari 2017 förbjöd det svenska fotbollsförbundet möjligheten att utse seriesegrare för barn under 13 år som spelar fotboll. Detta efter att man bland annat upplevt och uppmärksammat en rådande föräldrarpress och hets vid sidlinje kopplat till barnens prestationer och idrottsliga resultat. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med fotbollsspelande pojkar och deras föräldrar i södra Skåne, jämföra deras upplevelser kring toppning, motivation och föräldrars involvering och därmed förklara hur unga fotbollspojkar påverkas av dessa faktorer i sitt fotbollsspelande. Detta genom att förhålla sig till begreppen toppning och motivation och med stöd från självbestämmandeteorin som innefattar de psykologiska grundbehoven för inre motivation: Autonomi, kompetens samt samhörighet. För att få så tydliga och ingående åsikter och upplevelser som möjligt från spelarna och föräldrarna så gjordes empiriinsamligen med hjälp utav intervjuer. Dessa intervjuer gjorde med tre manliga fotbollsspelare mellan 11–13 år samt respektive tre föräldrar, en förälder tillhörande en av varje spelare. Spelarna tillhörde olika fotbollsföreningar, alla föreningarna är lokaliserade i södra Skåne. Därefter jämfördes intervjusvaren med varandra och sex stycken motivationsfaktorer eller teman kunde identifieras i svaren: 1. Intresse för fotbollen, 2. Självständighet och egen påverkan, 3. Lagindelning och individuell utveckling, 4. Feedback från föräldrarna, 5. Gemenskap samt nummer 6. Geografisk plats. De mest centrala och viktigaste motivationsfaktorerna i studien är intresset för fotbollen samt gemenskapen, som båda grundar sig föräldrarnas inverkan på barnens idrottsval och fortsättning. Vikten av att ha ett egenintresse för fotbollen i samband med att inneha en känsla av delaktighet, med såväl lagkamrater som familj (föräldrar) är fokuserad i studiens resultat. Mindre skillnader kunde identifieras i spelarnas kontra föräldrarnas upplevelser men majoriteten är likasinnade i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Slutsatsen av studien inger att det finns en del olika motivationsfaktorer som gör att 11–13 åriga pojkar spelar fotboll men en gemensam nämnare för dessa faktorer är föräldrarnas inverkan på de alla. / On the 1st of January 2017 the Swedish football association enforced a rule that prohibited the crowning of a league winner for children under the age of 13. The reasoning behind this was to counter the growing issue of parent aggression and pressure in relation to the progression and result of their children. With that in mind, this study will compare the experience of parents and their children aged between 11-13, in regard to the topics motivation and skill segregation within the sport of football in combination with the self-determination theory and its three basic psychological needs: Autonomy, competence and relatedness. Six interviews were held with three parents and three male football players aged between 11-13 to gather information. The three boys who participated in the interviews were from different football clubs from the south of Skåne. After comparing the answers from the interviews, six factors of motivation were found: 1. The interest in football, 2. Independence and own influence, 3. Team selection and individual development, 4. Feedback from the parents, 5. Relatedness and 6. Geographical location. These factors were all important as to why the boys started, continued and kept playing football. The conclusion of the study shows the parents play a big role regarding their children’s football career, both in a negative but mostly in a positive manor.

The purpose of this study is to investigate which motivational factors cause teenagers to remain in competitive taekwondo. Some teenagers, especially during high school seem to experience serious difficulties maintaining motivation towards sport. The reason for this may be caused by inhibitory factors such as such as burnout, degenerated motivation, counteracting hobbies associated with adolescence and lack of support from peers, coaches and parents as well as early specialization. Using a qualitative thematic analysis and semi-structured interviews, this study analyzed the motivation factors and its relation to the coach within three Swedish taekwondo organizations located in southern and northern part of the country within the framework of Self-determination theory. The current findings indicate motives such as interest/enjoyment, individual development, positive feedback, challenge/competition and a sense of competence as well as autonomy support as highest motivators for sports participation within taekwondo. In contrast, lack of psychological needs such as sense of competence and autonomy were determining reasons for dropout. In parallel, motives such as encouragement, “break from reality”, group cohesion, security and a sense of relatedness also seem to play a critical role, although not essential for the actual participation. Nonetheless, according to the participants, highly important in order to thrive. In that regard, the coach has great influence upon the well-being and satisfaction of the psychological needs associated with Self-determination theory. Which is based upon the environment and specific coach behavior which directly or indirectly facilitates the participants’ sense of autonomy, competence and relatedness. According to the participants, an environment and coach behavior such as democracy, discipline, high social interaction, equity, and person-oriented verbal reinforcement, encouragement, competence, and empathy as well as strong coach-athlete relationship facilitates and regulates how they perceive the psychological needs autonomy, competence and relatedness.

Denna studie undersöker gymnasieelevers erfarenheter av och tankar om att skriva vetenskapliga texter, främst gymnasiearbetet. Syftet med undersökningen är att utreda vilken betydelse personlig förankring till skrivämne har för elevers motivation och för deras identitetsskapande. För att genomföra undersökningen genomfördes tre olika gruppintervjuer med sammanlagt åtta gymnasieelever som läser samhällsvetenskapligt program. Studien utgår från teorier om begreppen identitet, litteracitet och motivationsteorin Self-Determination Theory. Resultatet visar att en kombination av personlig förankring till skrivämnet och genomförande av empiriska undersökningar underlättar för elevernas motivation inför skrivandet av sina texter. En av slutsatserna i studien är att empiriska studier hjälper elever att ”äga” sitt eget material genom att de blir aktörer i sina egna undersökningar.

Syftet: Syftet med denna studie var att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation hos elever på två specialidrottsgymnasium.  Frågeställningar: – Finns det något samband mellan motivation (inre, yttre &amp; amotivation) och närvaro? – I hur stor grad skiljer sig motivationen bland specialidrottseleverna utifrån kön och årskurs? – Finns det något samband mellan specialidrottselevernas inre motivation och prestation? Metod: Urvalet för studien bestod av gymnasieelever mellan 15 och 19 år från två olika idrottsgymnasium (NIU) i Stockholms län. Deltagarna kom från blandade klasser mellan årskurs 1-3. Gymnasieeleverna tillhörde specialidrottsklasser med olika idrotter som inriktning. För att mäta elevernas motivationsnivå användes självskattningsskalan Sport motivation scale II (SMS II), självskattningskala för närvaro och för att mäta upplevd prestation, The Attainment of Sport Achievement Goals Scale (A-SAGS). För att se om det fanns ett statistiskt samband mellan inre motivation, närvaro och prestation användes Pearsons korrelation. Gruppjämförelser gjordes med två olika tester oberoende T-test och oberoende Anova. Resultat: Det fanns inget statistiskt samband mellan motivation och närvaro. Dock fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan inre motivation och prestation. Elever som hade en större inre motivation presterade bättre. Det fanns även ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och motivationsnivån (RAI). Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan årskurser i motivation. Slutsats: Studien visar att motivation är en viktig faktor. Det innebär för att en idrottare ska utvecklas över hela skoltiden, behöver skolor arbeta för att främja elevernas/idrottarens motivation. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.

Abstract Human trafficking is a worldwide crisis, and agencies rely on volunteers to help serve its victims. Past researchers have suggested that motivation to volunteer is multifaceted and that volunteer turnover hinders accomplishing mission objectives. The research question was to examine if there were any differentiating motivations of antitrafficking volunteers from the current literature. This study was a qualitative case study of an antitrafficking religion-sponsored agency in the United States. Self-determination theory guided the research consisting of 7 agency volunteers. Candidates met the established criteria of minimum age and duration of service. The interpretive phenomenological analysis process helped to assess individual data separately and then collectively with participants adding clarification and member checking through follow-up e-mails. The analysis process produced themes about relating to others, work competency, autonomy, sense of obligation, religious motivations, personal satisfaction, recognition, and agency leadership styles as motivators. Their religious affiliation with the agency produced a strong emphasis on spiritual motivations. An element of egocentric motivations emerged as differences from the current volunteering literature. The egocentric motivations emerged from the participant's view that God was watching and their actions brought God's favor to them. Agency leaders need to focus on helping potential and current volunteers feel important as contributors to the spiritual wellbeing of themselves and others. This finding was a key aspect of recruitment and retention of volunteers, who could help this underserved population and thus promote positive social change.

Numerous researchers have addressed the impact of individual religiosity or spirituality on psychological well-being. However, studies addressing the possible relationship between religiosity and sexuality, specifically in the form of deterrence of certain sexual thoughts or behaviors based upon religious dictates, remain sparse. Individual religiosity may be related to individual sexual self-expression. Built on the framework of cognitive-dissonance theory and self-determination theory, this quantitative, correlational study was designed to examine the relationships between religiosity and sexual attitudes and behaviors of both theist and nontheist population samples comprised of approximately 400 subjects throughout the United States. Study participants completed the Derogatis Sexual Functioning Inventory in addition to a demographic questionnaire designed specifically for the research. A 2-step hierarchical binary logistic regression was performed to address the research questions for this study. Significance was found in the regression model for 3 selected variables--age, drive, and fantasy; research questions 1 and 2 were supported with the model findings. The results also offered support for the 2 aforementioned theoretical frameworks selected for this study. The implications for positive social change include a clearer understanding of the possible relationship between religiosity and sexuality and any differences in sexual behaviors between theists and nontheists. These implications are important in that the findings may result in healthier sex lives for individuals, increased communication among couples, enhanced acceptance of different sexual orientations, and decreased cognitive dissonance among those individuals contemplating or struggling with sexual behaviors that negate the teachings of their religious tenets.

The homeless population in Anchorage, Alaska faces many unique challenges. Over the past several winters, a number of homeless individuals have succumbed to the effects of exposure despite available cold weather services. This study investigated individual experiences within the homeless population of Anchorage, Alaska during times of inclement winter weather. Self-determination theory was used to explore motivations of behaviors of the population and to uncover the reasons why this population does not use cold weather services offered by the Municipality of Anchorage. The research questions addressed participant awareness of available cold weather services, survival strategies during inclement winter weather, and barriers to cold weather service use. This phenomenological study examined those lived experiences. Purposeful sampling was used to recruit eligible individuals (n = 14) at a local soup kitchen, and participants engaged in semistructured interviews. Data analysis procedures used McCormack's lenses and horizontalization to reveal emerging themes. Key findings included a lack of knowledge of emergency services, various survival strategies, and self-imposed barriers to services. The implications of these emerging revelations may positively influence public health providers to modify education delivery methods and interventions used to reach the homeless population in Anchorage, Alaska, with the ultimate goal of preventing wintertime mortalities.