This thesis explores the development process of services based on artificial intelligence (AI) technology within an industrial setting. There has been a renewed interest in the technology and leading technology companies as well as many start-ups has integrated it into their market offerings. The technology´s general application potential for enhancing products and services along with the task automation possibility for improved operational excellence makes it a valuable asset for companies. However, the implementation rate of AI services is still low for many industrial actors. The research in the area has been technically dominated with little contribution from other disciplines. Therefore, the purpose of this thesis is to identify development challenges of AI services and drawing on service development- and value-theory to propose a process framework promoting implementation. The work will have two main contributions. Firstly, to compare differences in theoretical and practical development challenges and secondly to combine AI with service development and value theory. The empirical research is done through a single case study based on a systematic combining research approach. It moves iteratively between the theory and empirical findings to direct and support the thesis throughout the work process. The data was collected through semi-structured interviews with a purposive sample. It consisted of two groups of interview participants, one AI expert group and one case internal group. This was supported by participant observation of the case environment. The data analysis was done through flexible pattern matching. The results were divided into two sections, practical challenges and development aspect of AI service development. These were combined with the selected theories and a process framework was generated. The study showed a current understudied area of business and organisational aspect regarding AI service development. Several such challenges were identified with limited theoretical research as support. For a wider industrial adoption of AI technology, more research is needed to understand the integration into the organisation. Further, sustainability and ethical aspect were found not to be a primary concern, only mention in one of the interviews. This, despite the plethora of theory and identified risks found in the literature. Lastly, the interdisciplinary research approach was found to be beneficial to the AI field to integrate the technology into an industrial setting. The developed framework could draw from existing service development models to help manage the identified challenges. / Denna uppsats utforskar utvecklingsprocessen av tjänster baserade på artificiell intelligens (AI) i en industriell miljö. Tekniken har fått ett förnyat intresse vilket har lett till att allt fler ledande teknik företag och start-up:s har integrerat AI i deras marknads erbjudande. Teknikens generella applikations möjlighet för att kunna förbättra produkter och tjänster tillsammans med dess automatiserings möjlighet för ökad operationell effektivitet gör den till en värdefull tillgång för företag. Dock så är implementations graden fortfarande låg för majoriteten av industrins aktörer. Forskningen inom AI området har varit mycket teknik dominerat med lite bidrag från andra forskningsdiscipliner. Därför syftar denna uppsats att identifiera utvecklingsutmaningar med AI tjänster och genom att hämta delar från tjänsteutveckling- och värde teori generera ett processramverk som premierar implementation. Uppsatsen har två huvudsakliga forskningsbidrag. Först genom att jämföra skillnader mellan teoretiska och praktiska utvecklingsutmaningar, sedan bidra genom att kombinera AI med tjänsteutveckling- och värdeteori. Den empiriska forskningen utfördes genom en fallstudie baserad på ett systematic combining tillvägagångsätt. På så sätt rör sig forskning iterativt mellan teori och empiri för att forma och stödja uppsatsen genom arbetet. Datat var insamlad genom semi strukturerade intervjuer med två separata, medvetet valda intervjugrupper där ena utgjorde en AI expert grupp och andra en intern grupp för fallstudien. Detta stöttades av deltagande observationer inom fallstudiens miljö. Dataanalysen utfördes med metoden flexible pattern matching. Resultatet var uppdelat i två olika sektioner, den första med praktiska utmaningar och den andra med utvecklingsaspekter av AI tjänsteutveckling. Dessa kombinerades med de utvalda teorierna för att skapa ett processramverk. Uppsatsen visar ett under studerat område angående affär och organisation i relation till AI tjänsteutveckling. Ett flertal av sådana utmaningar identifierades med begränsat stöd i existerande forskningslitteratur. För en mer utbredd adoption av AI tekniken behövs mer forskning för att förstå hur AI ska integreras med organisationer. Vidare, hållbarhet och etiska aspekter var inte en primär aspekt i resultatet, endast bemött i en av intervjuerna trots samlingen av artiklar och identifierade risker i litteraturen. Till sist, det tvärvetenskapliga angreppsättet var givande för AI området för att bättre integrera tekniken till en industriell miljö. Det utvecklade processramverket kunde bygga på existerande tjänsteutvecklings modeller för att hantera de identifierade utmaningarna.

<p>Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att <em>designa</em> tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet.</p> / <p>Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to <em>designing </em>services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.</p>

Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att designa tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet. / Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to designing services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.

This thesis adds to a stream of research suggesting that healthcare can be more patient centered and efficient by redefining the role of the patient from a passive receiver to a more active and collaborative participant. This may relate to healthcare provision (Anderson and Funnell, 2005; Berry and Bendapudi, 2007; Bitner and Brown, 2008; McColl-Kennedy et al., 2012; Nordgren, 2008) and innovation (Bate and Robert, 2006; Groene et al., 2009; Longtin et al., 2010). Through research initiative containing four healthcare units and 68 patients, the present thesis combines healthcare research (e.g., Anderson and Funnell, 2005; Nelson et al., 2002) with service research (e.g., Grönroos, 2006; Vargo and Lusch, 2008, 2004) to explore three aspects of patient involvement and service innovation. Firstly, the concept of patient involvement itself is investigated through an extensive literature review of empirical research on patient involvement. A model describing the antecedents, forms and consequences of patient involvement is proposed. What value is, and how patients can co-create value is discussed from the perspectives of healthcare research and service management thought. Secondly, the thesis proposes a diary-based methodology for involving patients in service innovation. My colleagues and I developed the methodology in collaboration with the participating care providers and applied it in practice. We used the experiences we gained from the project and the contributions from the patients to examine the opportunities for user involvement in service innovation. The participants contributed with ideas and insights stemming from their experiences in their contact with healthcare and other resources. We suggest the following three ways of learning from the collected data: As ideas for improvements; through summary reports to illustrate other quantitative data; and as narratives to promote change. Thirdly, the thesis explores patients’ motivations to participate in service innovation, a hitherto unexplored field. Through an analysis of patients’ contributions and interviews with participants we found that there are a number of factors that motivate patients to participate and that participation is perceived as a social- and meaningladen event. Patients derive psychological well-being and support from participation, but disease was sometimes a barrier to participation. This thesis elaborates on how the most motivated users can be involved in service innovation, applying thinking from the lead-user methodology to a healthcare setting. Overall, the thesis explores patient involvement from new perspectives and, by doing so, adds to our collective efforts to improve healthcare. / Denna avhandling syftar till en mer patientcentrerad och effektiv sjukvård. Den bidrar till en strömning inom forskningen som menar att sjukvården kan förbättras genom en omdefiniering av patientrollen – från en roll som passiv mottagare till aktiv, samskapande aktör. Patienten kan ses som en resurs både i utförande av vården (Anderson and Funnell, 2005; Berry and Bendapudi, 2007; Bitner and Brown, 2008; McColl-Kennedy et al., 2012; Nordgren, 2008) och inom utveckling och innovation (Bate and Robert, 2006; Groene et al., 2009; Longtin et al., 2010). Avhandlingen kombinerar sjukvårdsforskning (Anderson and Funnell, 2005; Nelson et al., 2002) med tjänsteforskning (Grönroos, 2006; Vargo and Lusch, 2008, 2004) i en forskningsansats som innefattar fyra vårdenheter och 68 patienter. Den utforskar tre aspekter av patientinvolvering och tjänsteinnovation. För det första undersöks konceptet patientinvolvering genom en omfattande litteraturöversikt av den empiriska forskningen på området. Översikten leder till en konceptuell modell för att beskriva patientinvolvering: vad dess förutsättningar är, vilka former av patientinvolvering som finns och vad patientinvolvering leder till. Avhandlingen diskuterar även begreppet värde och hur patienter kan samskapa värde, utifrån perspektiv inom vårdforskning och tjänsteforskning. För det andra föreslår avhandlingen en dagboksbaserad metod för att involvera patienter i tjänsteinnovation. Deltagande patienter skriver i denna metod ner sina ner sina idéer och upplevelser varje dag under två veckors tid. Mina kollegor och jag utvecklade metoden i samarbete med personal från de deltagande vårdenheterna och applicerade den på praktiken. Erfarenheterna från projektet och de deltagande patienternas bidrag användes för att utforska möjligheterna med patientinvolvering i utvecklingen av vården. Vi föreslår tre sätt att lära sig från det insamlade materialet: som direkta idéer till förbättringar; summerat till rapporter för att ge kvalitativ förståelse av andra kvantitativa mätningar; och enskilda patienters berättelser kan användas för att förmedla patientperspektivet i organisationen och mana till förändring. För det tredje undersöker avhandlingen patienters motivation att bidra till tjänsteinnovation, ett hittills outforskat område. Genom en analys av patienters bidrag och genom intervjuer med deltagare finner vi att patienter motiveras att delta av en rad olika anledningar, från ett behov av upprättelse till en glädje av att utföra aktiviteten. Deltagandet uppfattas som en social och meningsfull händelse. Patienter upplever psykiskt välbefinnande och stöd genom att delta, även om sjukdom kan vara ett hinder i deltagandet. Avhandlingen undersöker även hur de allra mest motiverade patienterna kan identifieras och inkluderas i tjänsteinnovation, detta inspirerat av lead  user-metoden (von Hippel, 1986). Sammantaget utforskar avhandlingen patientinvolvering och tjänsteinnovation från nya perspektiv och bidrar därmed till våra gemensamma ansträngningar för att förbättra vården och patienters välbefinnande.

Thesis (PhD) -- Macquarie University, Macquarie Graduate School of Management, 2008. / Bibliography: p. 301-327. / Introduction -- Literature review -- Methodology and phase 1 research design -- Phase 1 findings -- Phase 2 research design -- Phase 2 findings -- Conclusions and implications. / This research examines the relationship between innovation project portfolio management (IPPM) capabilities and competitive advantage. Innovation projects - or projects for the development of new products - are of escalating importance in an increasingly competitive, globalised and deregulated environment characterised by shortening product lifecycles and dynamic markets. IPPM capabilities aim to improve the success rates for product innovation activities by providing a holistic and responsive decision-making environment to maximise the long-term value of innovation investments across the portfolio of innovation projects. This research takes a wide view and investigates the overall rganisational capability for the management of the innovation project portfolio. -- Successful product innovation is no longer primarily a concern of manufacturing-based industries - product development in service industries is a growing endeavour in an increasingly important industry. Therefore this research includes service product development environments and is the first to extend beyond the traditional manufacturing industry base for IPPM research. This is also the first study to investigate IPPM capabilities in Australia. -- A pragmatic perspective guides a two-phase study encompassing a quantitative survey and a qualitative multiple-case study, the combination of methods providing a deeper level of understanding than could be achieved by either method alone. Findings support prior IPPM studies and suggest a positive relationship between structured IPPM capabilities and improved new product outcomes. The research highlights similarities and differences between service and manufacturing environments, and suggests future challenges will result from the increasing blurring of the boundaries between service and manufacturing industries. This research adopts a 'dynamic capabilities' perspective and draws on organisational learning theory to investigate the path-dependent nature of IPPM capability development. It adds to the understanding of how IPPM capabilities work with the resource base and contribute to competitive advantage. The findings of the research are presented in a maturity model and several conceptual models, and areas for future research are identified. / Mode of access: World Wide Web. / xxvii, 436 p. ill. (some col.)

海運承攬運送業在進入跨境電商蓬勃發展的年代，貨物才積越來越小，單票貨量逐漸萎縮，貨物價值越來越高，並且在船公司與空運公司分食國際運輸的大餅後，海運承攬運送業的生存空間已經被極度壓縮到了難以生存的處境。 民國102年推出了「海運快遞貨物通關辦法」，讓海運承攬運送業看見了一線生機，這個辦法在推出時是以台北港與福建平潭之間的快速貨輪為運具所立的辦法，這條專有航線原本的用意在於將台灣的產品利用海運快遞的方式，經過福建平潭進入大陸地區，但是在2016年新政府上台後，因為兩岸關係急凍，福建平潭單方面以各種理由延遲了所有海運快遞的通關時間，讓這項原本稱做為海運快遞的專線，變的一點都不快。 但是通關辦法已經存在，本研究將以A公司的專長「廣東省-基隆」這條航線為例，建立在台灣法源基礎的範圍內，利用海運快遞這個通關模式，將原本不合法的假海運快遞(雜貨櫃)，用符合法令規範的方式來運輸與通關，建立新服務發展(NSD)為研究架構，再以品質機能展開(QFD)的品質屋來做為研究方法，建立新服務發展模型，A公司能在既有的基礎上開創出一條全新的服務與道路。 / Freight forwarders in the vigorous development of the cross-border electricity supplier's goods to accumulate more and more small, single ticket volume shrinking, the value of the goods is more and more high, and the ship company and the Airborne Inc eating pie international transport, shipping industry living space has been compressed to the difficult survival situation. In 2013, launched the "customs clearance to express cargo shipping, freight forwarders to see this approach in the launch of a slim chance of survival, is a fast ship between Taipei port and Fujian Pingtan for transportation have made this way, originally designed for exclusive route, the Gulf of products using maritime express way after Fujian, Pingtan into the mainland, but in 2016 after the new government came to power, because of cross-strait relations frozen, Fujian Pingtan unilaterally for various reasons to delay all shipping Express customs clearance, make this originally called for the sea transport express line, a little change is not fast. But the clearance measures already exist, this study will use the A company's expertise "in Guangdong Province - Keelung" this route as an example, based on the scope of legal basis in Taiwan, using the express shipping and customs, originally illegal fake courier shipping (grocery cabinet), by coincidence to standard way to transport with the establishment of customs clearance, new service development (NSD) as the research framework with quality function deployment (QFD) of the house of quality as the research methods, the establishment of new service development model, A company can create a new service and road in the existing infrastructure.

This research aims to shed insights and produce supportive tools to help stimulate the design of education programs. First a characterization of opportunities and challenges for education programs is given from a global sustainability standpoint. Second a characterization of what education programs may contain and take into account from a full sustainability standpoint, as an outline of education programs in a desired future at a principle level, is provided to help inspire purpose-led education services organizations. Third an outline of possible tools and strategies to help strategically close the gap between the current unsustainable state and the desired sustainable future is provided. A special focus is put on the Template for Sustainable Product Development (TSPD) process tool, originally used to help industries in their production chain, but here adapted as the “Sustainability Potential” Express Strategic Assessment for Education Programs to benefit education programs stakeholders. The authors also propose a set of three abilities acting in synergy: Creativity, “Knowledge Making” &amp; “Open Values” (CKMOV) that are at the heart of Strategic Sustainable Development and thus may help form three equally vital pillars, which education programs may strategically take support from while helping society transition to a sustainable equilibrium. / <p>+86 13637758331</p>

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

Tidigare forskning har visat att kundinvolvering kan ske på olika nivåer, där dehögsta nivåerna bidragit till bland annat ökad kundnöjdhet, konkurrenskraftigafördelar och förbättrat införande av nya tjänster hos organisationerna. Syftet medstudien har varit att bidra med kunskapsutveckling kring Radikal Kundinvolveringinom tjänstesektorn. Begreppet var nytt för forskningsområdet och få tidigarestudier visade effekterna av djupgående kundinvolvering. Den teoretiskareferensramen inleddes med kundfokus inom Offensiv kvalitetsutveckling,kundengagemang och kundinvolvering för att slutligen mynna ut i begreppetRadikal Kundinvolvering. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten i studien harvarit hermeneutisk med abduktiv ansats. Kvalitativa djupintervjuer har använts sommetod för datainsamling. Till intervjuerna valdes fyra organisationer sombedömdes ha arbetat med Radikal Kundinvolvering och frågor rörandeerfarenheter, effekter och framtidsutsikter ställdes utifrån en semistruktureradintervjumall. Intervjumaterialet analyserades med utgångspunkt frånforskningsfrågorna. Förutom att stärka resultaten från tidigare forskning, visadeförfattarnas slutsats på att organisationerna kombinerade olika metoder förkundinvolvering och att effekterna av Radikal Kundinvolvering blev stärktorganisationskultur, ökad kommunikation och delaktighet. Arbetet ledde också tillatt kundgrupper vars åsikter vanligtvis inte fångades genom traditionella metoderblev hörda. / Previous research shows that customer involvement can occur on different levels,where the highest ones have had effects like increased customer satisfaction,competitive advantages and improved introduction of new services for theorganisations. The purpose of the study was to develop a deeper knowledge ofRadical Customer Involvement within service development. The term was new tothe field of research the and few studies had mentioned the effects of deepercustomer involvement. The theoretical framework leads the reader from customerorientation within Total Quality Management, customer engagement and customerinvolvement to Radical Customer Involvement. The research method washermeneutic with an abductive approach. Qualitative in-depth interviews wereused to collect data. Four organisations that were considered working with RadicalCustomer Involvement were chosen for the study and questions involvingexperiences, effects and the future of the field were asked with the help of a semi-structured interview guide. The analysis was based on the questions of the study.Besides strengthening previous research, the authors conclusion showed that theorganisations combined different methods of customer involvement and thatRadical Customer involvement had positive effects on the organisations culture,communication and participation. It also helped raise the voice of customers thattraditional methods were unable to reach. / <p>2019-06-27</p>

The purpose of this case study is to understand how children participation cancontribute to the organizations development through the Västermodel. TheVästermodel is a tool which four municipalities use to involve children in purpose toachieve a development. The method of use in this study has been semi structuredqualitative interviews and document analysis. The data has been collected from oneorganization that used the Västermodel during two years. The result shows that theVästermodel is orientated towards evaluation and that the children have a low degreeof participation. Despite this, the result show that the Västermodel has contributed toimprovements of the service and a higher degree of customer orientation. Theorganizations ability to work with continuous improvements also seems to havematured between the two years. The conclusion in this study is that the studiedapplication of the Västermodel can contribute to an organizational and a servicedevelopment, primarily through evaluation of existing services and how theorganization delivers that service. It could therefore be a first step towards a higherdegree of children involvement. The organizations need to take actions to analyze theimprovements that have been made to be able to show the value of childreninvolvement. / Denna fallstudie har syftat till att förstå hur barns delaktighet kan bidra tillsocialtjänstens verksamhetsutveckling genom Västermodellen. Västermodellen är ettarbetssätt som fyra kommuner använt för att involvera barn i syfte att åstadkomma enverksamhetsutveckling. Datainhämtningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samtinhämtande av skriftliga dokument vilka har kvantifierats, datainhämtningen har ägtrum inom en organisation som använt sig utav Västermodellen under två års tid.Resultatet visar på att Västermodellen är utvärderingsorienterad där barnen utifrånbeskriven teori har en låg grad av involvering. Trots detta visar resultatet på attorganisationen med stöd av Västermodellen bidragit med förbättringsåtgärder och enökad kundorientering. Även organisationens förmåga att arbeta med ständigaförbättringar verkar ha mognat mellan de två åren. Slutsatserna i denna studie är blandannat att Västermodellen i den studerade tillämpningen visar på en förmåga att bidratill en verksamhetsutveckling, främst gällande befintliga tjänster och hur den tjänstenges. Västermodellen kan därmed utgöra ett första steg mot ökad barninvolvering,organisationen behöver dock vidta åtgärder för att analysera de förbättringsåtgärdersom genomförs för att visa på värdet av att involvera barnen.