In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds. / I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.

Bakgrund: På dagens arbetsmarknad råder det en hård konkurrens om kompetent personal. Organisationer har sett potentialen i att utvidga marknadsföringens användningsområde och skapa ett arbetsgivarvarumärke, ett så kallat employer brand(EB). Corporate social responsibility (CSR)-innehåll i en platsannons har visats ha enpositiv inverkan på organisationsattraktivitet, vilket är en dimension av EB. En särskiljning mellan olika aspekter av CSR i en platsannons har dock inte gjorts. Denna uppsats tar således upp denna stafettpinne och undersöker dessutom hur CSR kananvändas i syfte att organisationer ska kunna stärka sitt EB i syfte att attrahera kompetentpersonal. Att finna implikationer gällande generation Y:s preferenser kring CSR i förhållande till val av arbetsgivare anses som ett steg närmare målet att attrahera ung kompetent personal och således även ett steg närmare hållbar human resourcemanagement (HRM). Syfte: Att bidra med en vidare förståelse kring CSR:s betydelse i organisationers arbetemed att stärka sitt EB och på så sätt kunna attrahera kompetent personal i förhållande till individer inom en specifik kohort; generation Y. Metod: Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod med mindre inslag av kvantitativ forskningsmetod. Fyra manipulerade platsannonser togs fram som undersökningsverktyg; en platsannons innehållande en lägre grad av CSR, en platsannons innehållande intern CSR, en platsannons innehållande extern CSR samt en platsannons innehållande en högre grad av CSR. Studien genomfördes med hjälp av tre experimentella fokusgrupper där respondenterna individuellt fick besvara tvåsvarsformulär. Vidare genomfördes en fokusgruppintervju med respektive experimentellfokusgrupp. Slutsats: Attraktiviteten gentemot en organisation ökar när CSR-innehållet ökar. Indikationer på att individer tillhörande generation Y finner intern CSR, i förhållande tillextern CSR, mer attraktivt vid val av arbetsgivare. Vidare indikeras att organisationer kan använda CSR i kampen om kompetent personal, särskilt intern CSR för att differentiera sig som arbetsgivare gentemot konkurrenter och således stärka sitt EB. / Background: In todays labor market, there is hard competition for competent staff. Organizations have seen the potential of expanding the scope of marketing and creatingan employer brand, a so-called employer brand (EB). Corporate Social Responsibility(CSR) content in a job advertisement has been shown to have a positive impact onorganizational attractiveness, which is a dimension of EB. However, a distinctionbetween different aspects of CSR in a job advertisement has not been made. This essayaddresses this lack of research and also examines how CSR can be used in order fororganizations to strengthen their EB, in order to attract competent staff. Findingimplications regarding Generation Ys preferences around CSR in relation to choice ofemployer is considered as a step closer to the goal of attracting young competent staff andthus also one step closer to sustainable human resource management (HRM). Purpose: To contribute to a wider understanding of the importance of CSR in organizations' efforts to strengthen their EB, and thus attract competent staff in relation to individuals of a specific cohort; Generation Y. Methods: In coherence with the purpose of the study, a qualitative research method was chosen with a hint of emphasis on quantitative research methodology. Four manipulatedjob advertisements were presented as a research tool; a job advertisement containing alower degree of CSR, a job advertisement containing internal CSR, a job advertisement containing external CSR, and a job advertisement containing a higher degree of CSR. The study was conducted using three experimental focus groups where respondents individually responded to two response forms. Furthermore, a focus group interview was conducted with each experimental focus group. Conclusion: The attractiveness towards an organization increases as CSR contentincreases. There are indications that individuals of generation Y find internal CSRrelative to external CSR more attractive when choosing an employer. Furthermore, it isindicated that organizations can use CSR in the struggle for competent personnel, especially internal CSR, to differentiate themselves as employers against competitors, thus strengthening their EB.

Bakgrund: Under 2020 drabbades hela världen av Covid-19, vilket påverkade världsekonomin negativt och satte företag i ekonomiska svårigheter. För att få bukt på dessa ekonomiska problem beslutades det i Sverige att företag skulle få möjlighet att söka korttidsstöd. Kortidsstödet skulle användas till att betala lönekostnader för anställdas minskade arbetstider. Korttidsstödet kom dock med vissa krav och om dessa inte uppfylldes behövde stödet betalas tillbaka, vilket benämns som återkrav. Eftersom Covid-19 innebar ekonomiska svårigheter för många företag, borde detta enligt tidigare forskning möjligen gett dem incitament att använda sig av Earnings Management (EM). EM är ett sätt att dölja sin sanna ekonomiska situation och innebär att chefer medvetet manipulerar företagets finansiella rapporter för att påverka resultat eller för att vilseleda intressenter. Accrual-Based Earnings Management (AEM), en typ av EM, innebär att resultatet manipuleras genom användandet av diskretionära periodiseringar (DP). Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur faktorer relaterade till Covid-19 påverkar användningen av Accrual-Based Earnings Management inom svenska aktiebolag efter Covid-19. Metod: Studien har en deduktiv ansats där hypoteser har härletts och processen för datainsamlingen har styrts utifrån den existerande teorin. Ett elektiskt angreppsätt med flera teorier har valts då studien har ett empiriskt fokus. För att förklara användningen av AEM vid en tidpunkt valdes en tvärsnittsdesign, där det empiriska materialet består av sekundärdata.  Resultat: Det finns inget signifikant samband mellan korttidsstöd och resultathöjande alternativt resultatsänkande AEM. Det finns inte heller något signifikant samband mellan återkrav och resultathöjande AEM.  Bidrag: Studien bidrar till komplettande forskning inom ett redan väletablerat ämne men under en annan tidsperiod och med andra faktorer. / Background: During 2020 the world was affected by Covid-19, which negatively impacted the world economy and put companies in financial difficulties. In order to overcome these financial problems, it was decided in Sweden that companies would be given the opportunity to apply for short-term support. The short-term support would be used to pay salary costs for employees' reduced working hours. However, the short-term support came with certain requirements and had to be paid back if these requirements were not fulfilled, which is referred to as “repayment”. Since Covid-19 meant financial difficulties for many companies, according to previous research, this should possibly incentivize them to use Earnings Management (EM). EM is a way to hide one's true financial situation and involves managers deliberately manipulating the company's financial reports to influence results or to mislead stakeholders. Accrual-Based Earnings Management (AEM), a type of EM, implies that the result is manipulated through the use of discretionary accruals. Purpose: The purpose of this study is to explain how factors related to Covid-19 affect the use of Accrual-Based Earnings Management within Swedish joint-stock companies after Covid-19.  Method: The study has a deductive approach where hypotheses have been derived and the process of data collection has been controlled based on the already existing theory. An eclectic approach with several theories has been chosen as the study has an empirical focus. To explain the use of AEM at one point, a cross-sectional design was chosen, where the empirical material consists of secondary data. Result: There is no significant relationship between short-term support and earnings-increasing or earnings-decreasing AEM. There is also no significant relationship between repayment and earnings-increasing AEM. Contribution: The study contributes to complementary research in an already well-established topic, but in a different time period and with different factors.