No description available.

Date:                                   2023-05-30   Level:                                  Bachelor's Thesis in Business Administration, 15 credits   Department:                        School of Business, Society and Technology, Mälardalen University   Author:                               Vilma Andersson        Lovisa Skagerlind                                                 99/05/10                 99/08/09 Title:                                  The relationship between sustainability signalling and profitability -   A quantitative study of environmental, social and economic signals in companies sustainability reports Supervisor:                         Aija Voitkane  Keywords:                          Profitability, Sustainability reporting, ROA, ROE, signal theory Research questions:            What is the relationship between signalling sustainability in environmental, social and economics and profitability of companies?                                      Aim:                                 The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between sustainability reporting and profitability. Method:                        The study applies a quantitative cross-sectional study with a deductive approach. The collection has been made through the database Business Retriever and separate sustainability reports.   Conclusion:                  The study found a negative relationship between ROE and         signalling of the economic and social dimension, based on a non-significant result. The study also found a significant negative relationship between ROA and signalling of the economic and social dimension.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan redovisning av intellektuellt kapital och hållbarhetsredovisning. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Sekundärdata har inhämtats i form av hållbarhetsrapporter och har sedan kodats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studien bidrar med förståelse för sambandet mellan intellektuellt kapital och hållbarhetsredovisning. Samband mellan signaler för samtliga kategorier av intellektuellt kapital och hållbarhet har hittats. Studien visar på att företag skickar ut signaler om att deras intellektuella kapital fungerar som en tillgång som förbättrar företagets hållbarhetsarbete.

The real estate conversion process is when the rental property is converted into a tenant-ownership where all tenants together create a housing cooperative which acquires the property. It is initially profitable for the tenant to proceed with the process but not always for the housing cooperative. The purpose of the study is to examine the information and calculations which lay the foundation of the financial rapport in the conversion process.   This study emanates from the question: How well do calculations in the financial plans actually match the outcome several years later? We have investigated how well the calculations are correct and how they reflect the actual result from the housing cooperative. The study is based on a selection of financial plans and annual reports from housing cooperatives which have undergone a real estate conversion between 2013 - 2015. The study shows that the conversion advisors have the tendency to beautify the numbers in the calculations. To lower this risk the process consists of several steps where approval from independent sources, which lowers the asymmetric information in the market and between parties. Further, the study showed that real estate conversions, where calculations have knowingly or not knowingly been altered and approved by Boverket, shows a knowledge gap in the market. We conclude that the calculations in the financial plans rarely match the real outcome.

Proformaredovisning är en typ av justerad redovisning som används för att visa hur ettföretags finansiella rapporter kan se ut efter en händelse som har stor påverkan påverksamheten. I en proformaredovisning kan företag välja att exkludera poster som annarsmåste ingå i övrig rapportering som följer de allmänna redovisningsprinciperna. De användsofta vid rörelseförvärv för att ge en prognos för hur framtiden ser ut efter att förvärvetgenomförts. Proformaredovisning har kritiserats för att visa ledningens optimistiska bild avföretaget och att den används för att försöka påverka investerare. Syftet med den här studienär att öka förståelsen för hur analytiker och professionella investerare uppfattar och resonerarkring proformaredovisning. Särskilt fokus läggs vid deras upplevelser avproformaredovisningens trovärdighet i samband med förvärv. Metoden som används ärkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data.Resultatet tyder på att analytiker anser proformaredovisning vara trovärdig och användbar vidförvärv om den upprättas på ett korrekt sätt. Resultatet bör tolkas med försiktighet då denvalda metoden medför vissa begränsningar och är öppet för revidering om ny data skulleindikera ett annat resultat.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

Företagsskandaler tenderar att få stor uppmärksamhet i massmedia. Denna negativa publicitet är skadlig för företagens legitimitet och i förlängningen företagets överlevnad. För att säkra denna resurs behöver företagets handlingar stämma överens med samhällets förväntningar på verksamheten. Vid en skandal har ett gap uppstått mellan dessa förväntningar och företagens handlingar. Detta gap präglas av informationsassymetri då företagets intressenter blir osäkra på vad som kan förväntas av företaget. För att minska informationsassymetrin kan företagen kommunicera information till intressenterna genom olika kommunikationskanaler. En viktig kommunikationskanal för många företag är dess årsredovisning som redogör för resultat och aktiviteter under det gångna året.   Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för hur verbala taktiker används för att minska informationsassymetri samt reparera legitimitet mellan en organisation och dess intressenter efter en skandalSyftet med denna studie är att försöka skapa förståelse för hur verbala taktiker används av organisationer i årsredovisningen vid eftersträvandet av legitimitet efter en skandal. Den teoretiska referensramen grundar sig i agent-, signal- och legitimitetsteori. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallstudie av femton företag som orsakat en skandal under 2000-talet där ett aktörssynsätt antogs. Resultatet genererades med en omfattande innehålls- och diskursanalys av årsredovisningar från skandalåret. Analysen bestod av två kodningsomgångar där den första kodningen identifierade användningen av verbala taktiker i årsredovisningarna (medgivande, fokusskifte, rättfärdigande, ursäkter, fördunkla och vägran) för att skapa en nyanserad bild av hur dessa taktiker används i årsredovisningar. Kodning två syftade till att identifiera bakomliggande strategier med vilka företag strävar efter att återupprätta deras legitimitet efter skandalen.   Resultatet från den här studien indikerar att företag främst använder defensiva taktiker (medgivanden och fokusskiften) som accepterar kritiken som riktas mot företaget efter skandalen i årsredovisningen. Studien visar även att offensiva taktiker (ursäkter, rättfärdiganden och fördunkling) används men i samtliga fall tillsammans med defensiva taktiker. Taktikerna karaktäriseras främst av den övergripande strategin “ändra intressenternas uppfattning av företaget”. De teorier studien bygger på stöds i resultatet genom att företagen skickar ut signaler till dess intressenter för att minska informationsassymetri och eftersträva legitimitet.

Forskning inom corporate social responsibility (CSR) har lyft fram de ekonomiska fördelarna med socialt ansvarstagande och hur investerare reagerar på positiva och negativa nyheter gällande olika aspekter av bolags CSR-arbete. Tredjepartsaktörer har även visat sig kunna överbrygga informationsasymmetri mellan bolag och investerare gällande CSR-arbetet och därmed påverka börsvärdet för berörda bolag. Denna studie undersöker hur tredjepartssignaler i form av ranking inom CSR-området jämställdhet påverkar berörda bolag på Stockholmsbörsen. Detta görs genom en eventstudie där abnormal avkastning beräknas för bolag på dagen för offentliggörandet av stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsrapport där svenska börsbolag kategoriseras och rankas efter graden av jämställdhet. Eventstudien omfattar åren 2012-2018. Studiens resultat visar att negativ kategorisering leder till negativ abnormal avkastning som är koncentrerad till rapportdagen. Vidare indikerar studiens resultat att Allbrights ranking fått ökad kurspåverkan över tid.

<p>In present-day situation many libraries use detectors so that they can be able to prevent attempts too take out books without registering them. The university library in Jonkoping is one of the libraries that have such a detector. But unfortunately it doesn’t always work correct and can also react on other things a part from books. This is a big problem since the library staff don’t have time to check all signals that comes from detector. This paper will focus to help the university library in Jonkoping to identify the causes of the false alarms.</p><p>This paper have the purpose to help library staff to decrease the false alarms so they can be able to get more time over to examine the essential signals from the detector. To be able to identify the causes of the false alarms two experiments was implemented. 180 persons participated, they were divided into three subgroups. In the other experiment 400 persons participated, of whom 200 was female and 200 male. Astonishing to see was that the outcome of the experiments showed that the cause of the false alarms wasn’t the detector, instead the results showed that it was two other factors that affected the detector. One factor was the books that were send from other libraries in Sweden, they hadn’t been unimagnetised and the other reason was the self-service machine.</p><p>In the conclusion and discussion two simple recommendations have been given to help the personnel:</p><p>• To inform all other libraries that send books about the problems that the university library in Jonkoping has with books that aren’t unimagnetised. In this way they will be more careful before they send away the books.</p><p>• To write a note with information about the self-service machine so that the students learn how to use this service.</p><p>These simple recommendations will help the library to decrease the false alarm.</p>

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att återköpa egna aktier. Då ettföretag tar beslutet att ett återköpsprogram ska inledas publiceras det för allmänheten.Tidigare studier har funnit att marknaden reagerar positivt på denna information. Enligtsvensk lag måste offentliggörandet innehålla information om motivet tillåterköpsprogrammet. Detta öppnar upp för en studie om hur olika motiv påverkarmarknadens reaktion när återköpsprogram annonseras. Syftet med studien är att undersökaom det förekommer en positiv avvikelseavkastning vid annonsering av återköpsprogram, ochom det finns skillnader i denna avvikelseavkastning beroende på det motiv som anges liggatill grund för återköpet. Undersökningen utförs genom en eventstudie, däravvikelseavkastning studeras under den period som återköpet annonseras. Resultat frånundersökningen visar att det förekommer en avvikelseavkastning på 1,39 procent då ettåterköpsprogram annonseras. Vidare visas att avvikelseavkastningen är beroende på vilketmotiv som anges och då olika motiv jämförs observeras en signifikant skillnad mellan vissaav dem.