In present-day situation many libraries use detectors so that they can be able to prevent attempts too take out books without registering them. The university library in Jonkoping is one of the libraries that have such a detector. But unfortunately it doesn’t always work correct and can also react on other things a part from books. This is a big problem since the library staff don’t have time to check all signals that comes from detector. This paper will focus to help the university library in Jonkoping to identify the causes of the false alarms. This paper have the purpose to help library staff to decrease the false alarms so they can be able to get more time over to examine the essential signals from the detector. To be able to identify the causes of the false alarms two experiments was implemented. 180 persons participated, they were divided into three subgroups. In the other experiment 400 persons participated, of whom 200 was female and 200 male. Astonishing to see was that the outcome of the experiments showed that the cause of the false alarms wasn’t the detector, instead the results showed that it was two other factors that affected the detector. One factor was the books that were send from other libraries in Sweden, they hadn’t been unimagnetised and the other reason was the self-service machine. In the conclusion and discussion two simple recommendations have been given to help the personnel: • To inform all other libraries that send books about the problems that the university library in Jonkoping has with books that aren’t unimagnetised. In this way they will be more careful before they send away the books. • To write a note with information about the self-service machine so that the students learn how to use this service. These simple recommendations will help the library to decrease the false alarm.

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

Den här är en översiktsstudie som syftar till att presentera en bild av forskningen relaterad till ungdomar som ansluter sig till gatugäng och utvecklingen av deras kriminella beteende. Relevanta studier har analyserats med hjälp av två teorier; signalteorin som ser till signaler mellan gäng och deras potentiella rekryter och teorin om differentiella associationer som argumenterar för att ett kriminellt beteende är inlärt genom kontakter med pro-kriminella influenser. Den här studien omfattar två frågeställningar: (1) Varför går ungdomen med i ett gatugäng? (2) Hur påverkar gängmedlemskapet ungdomens attityder och kriminella beteende? För att svara på dessa frågor har vi gjort en översiktsstudie där vi inkluderat en kvalitativ, åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar och en meta-studie. Från denna data har vi sedan applicerat en tematisk analys. Resultatet visar hur kumulativa riskfaktorer ökar oddsen för ett gängmedlemskap betydligt och medlemmarnas attityder och beteende anpassas efter gängets normer och sätt att agera. Det visar också på att gängmedlemskapet och adopterandet av gruppidentiteten tar över de normativa värderingarna, genomgående ökar brottsligheten och leder till ett ökat våldsamt beteende.

Denna studie avser besvara frågan hur den svenska aktiemarknaden reagerar till information om indragen utdelning under en pandemi. Detta undersöks i en eventstudie för 32 företag noterade på stockholmsbörsen. Deras kursutveckling mäts i samband med att dessa har kommunicerat att utdelning år 2020 uteblir motiverat av osäkerheter som orsakats av COVID-19. Teorier angående företags utdelningspolicy hävdar att en sänkning av utdelningsbeloppet under normala marknadsförhållanden förorsakar en negativ kursreaktion. Studiens analys intresserar sig av hur resultatet förhåller sig till tidigare studier som har undersökt signalvärdet av nytillkommen information under normala marknadsförhållanden. För att analysera hur marknaden justerar prissättningen av en aktie i relation till den nytillkomna informationen har två eventfönster omfattande 11 respektive 7 handelsdagar tillämpats. Dessa mäter företagets kursutveckling under dagarna som föregår samt efterföljer den dag då de kommunicerat om indragen utdelning. Genom framställandet av den abnormala avkastningen fastställs den del av en akties avkastning som ej förklaras av allmänna marknadsrörelser. Vidare har valet av beräkningsmetod för den abnormala avkastningen för avsikt att reflektera den marknadsvolatilitet som orsakats av COVID-19. Motiverat av detta har den abnormala avkastningen beräknats med både marknadsmodellen och den justerade marknadsmodellen. Dessa har beräknats för respektive eventfönster och omfattar samtliga företag från urvalet. Den abnormala avkastningen har sedan kumulerats för att representera den sammanlagda kursutvecklingen för aktien under eventdagarna.  Vi finner endast ett statistiskt signifikant värde på 3,69% under en 11-dagarsperiod för den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen mätt med den justerade marknadsmodellen för företagen i urvalet. Med detta resultat går det att konstatera att den svenska marknaden reagerade negativt på nyheten om företagens indragna utdelning under en pandemi. Jämfört med motsvarande studier som noterat en betydligt högre abnormal avkastning mätt under normala marknadsförhållanden konstateras vårt resultat vara lågt. Vidare finner vi inget statistiskt belägg för de övriga beräkningsmetoderna och eventfönster som styrker att marknaden reagerat negativt till företagens indragna utdelning.

The past few year statistics show that more and more small companies are going bankrupt. Only in the year 2013 the figure increased by five percent over the prior year. Therefore, this study intends to highlight the problem of why failures occur and what underlying signals firms receive about a looming bankruptcy. It is not uncommon for firms for various reasons aside from the signals they receive about the company's financial position. The aim of this study is to increase the understanding of the signals at corporate failures.To answer this purpose, the study used a qualitative approach with quantitative elements. The qualitative method has been implemented in the form of personal interviews with the bankruptcy trustee and the quantitative method based on statistics from the district court in Lulea and data based on repertory grid. The quantitative data from the analysis program, Repertory grid, contributes a principal component analysis and factor analysis.With the help of the principal component analysis there could be four different typologies of insolvent companies identified. The dimensions that were found to have the highest variance were corporate structure and degree of external expertise. Based on these dimensions could every business be categorized. The factor analysis presents factor loadings which had the greatest explanation arising from or related construction.Key words: Repertory grid, institutional theory, signal theory, bankruptcy, small businesses, small enterprises. / <p>Validerat; 20140813 (global_studentproject_submitter)</p>

När ett bolag tar in kapital genom en emission kan de antingen använda sig av en riktademissionen eller av en företrädesemission. Tidigare forskning har visat att bolag har ennegativ aktieutveckling efter en nyemission. Senare forskning har visat att både valet avvilken typ av emission som bolaget använder sig av, och det annonserade motivet tillemissionen, påverkar avkastningen. Syftet med denna studie är att undersöka abnormavkastning på kort och lång sikt, samt skillnader i avkastning, för de två olikaemissionstyperna. Kort sikt defineras i studien som två dagar, annonseringsdagen samtnästföljande handelsdag, medan lång sikt defineras som 12 månader. Vi mäter även om detannonserade motivet påverkar den kortsiktiga avkastningen. Urvalet består av 187observationer från bolag noterade på Stockholmsbörsen mellan 2012-2016. Bolag somannonserar om att de behöver ta in kapital genom en företrädesemission, har en abnormnegativ avkastning vid annonsering, men ingen abnorm avkastning på lång sikt. För bolagsom valde att ta in kapital genom en riktad emission har ingen annonseringseffekt kunnaturskiljas, men den långsiktiga avkastningen är positiv. Om motivet till en nyemission ärförenat med en investering, förvärv eller expansion, har företagets aktiekurs i genomsnitt haften positv utveckling.

Datum:                    9 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09)        Titel:                        Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare:            Esbjörn Segelod Nyckelord:              Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter,  Legitimitet Frågeställning:       Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte:                       Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin.                  Metod:                     En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats:                   Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet. / Date:                        9th of June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09) Title:                        Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports.         Tutor:                      Esbjörn Segelod Keywords:               Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question:                 How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose:                  The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method:                  A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion:              The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

Purpose: The purpose of the study was to analyze whether initial public offerings had an impact on rival firms. Theory: The efficient market hypothesis model, Information asymmetry and the signal theory. Method: A quantitative approach in the methodology has been undertaken where an event study was constructed in order to measure cumulative average abnormal return. The empirical data used in the study consists of 243 rival firms that had an initial public offering occurring in their industry. Two hypotheses have been tested using the simple t-test. Results: A compilation of the abnormal return of rival firms was made which showed no clear patterns of an impact taking place. When testing the two hypotheses both were rejected which showed that no significant impact took place. Analysis: According to previous research and theories an impact on the rival firms should have shown but the different sample might be the reason of our results being different. Conclusion: Due to the two hypotheses being rejected the event study finds no significant evidence of an abnormal return occurring in connection to the initial public offering of a rival firm. / Syfte: Studiens syfte var att kartlägga om börsintroduktioner hade någon påverkan på konkurrerande företag. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, Signalteori och asymmetrisk information. Metod: Studien använde en kvantitativ typ som övergripande forskningsdesign. En deduktiv ansats användes där teorier låg som grund till skapandet av hypoteser. Tillvägagångssättet var med en eventstudie som lämpar sig bra för stora mängder data. Studien använde aktiekurser från 243 konkurrerande företag. Resultat: En sammanställning gjordes av konkurrerande företags abnormala avkastning vilket inte visade något tydligt mönster för att påverkan finns. Vid test av hypoteser förkastades både hypoteserna vilket gav resultatet att ingen påverkan fanns. Analys: Enligt tidigare forskning och teorier borde en påverkan kunna utläsas. Skillnaden på urval kan vara en anledning att tidigare studier fått andra resultat. Slutsats: Den kumulativa genomsnittliga abnormala avkastningen gjorde rörelser vid de olika mätdagarna något mönster går inte att urskilja och den insamlade data som användes visade inget signifikant resultat vid hypotestest.

Risk kan beskrivas som ”sannolikheten att drabbas av skada eller förlust” eller som ”sannolikheten att en händelse ska inträffa”. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att informera om risker. Den finansiella rapporten är ett sätt för intressenterna att få tillgång till värdefull information om företaget för att de sedan ska kunna fatta välgrundade beslut. Genom ett globalt intresse för de finansiella rapporterna har behovet av ett gemensamt regelverk ökat. Från och med 2005 ska alla börsnoterade företag i EU tillämpa IFRS i sin koncernredovisning för att det ska bli lättare för intressenterna att kunna jämföra olika alternativ. Det här innebär bland annat att företagen måste tillämpa de regler som finns i IAS 34 och IFRS 7 om risker och riskhantering.Studiens syfte är att undersöka hur företag som är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholm informerar om risker och riskhantering i årsredovisningar i jämförelse med halvårsrapporter. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det finns något samband mellan hur företagen lämnar riskupplysningar och företagens storlek, branschtillhörighet och skuldsättningsgrad. Studien baseras på 90 årsredovisningar och 90 halvårsrapporter från 2012. Urvalet bestod från början av 203 företag listade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien omfattar inte finansiella företag samt företag med brutet räkenskapsår.Studien visar att företagen informerar om betydligt fler strategiska, operativa och finansiella risker i årsredovisningarna än i halvårsrapporterna. Det kan bero på att IAS 34 ställer låga krav på hur mycket risker företagen måste upplysa om i halvårsrapporterna. Även riskhanteringen är lägre i halvårsrapporter än i årsredovisningar. Skillnaderna kan förklaras genom att företagen prioriterar relevans framför tillförlitlighet i halvårsrapporterna. Dessutom kan det grunda sig i att företagen anser att nyttan inte överstiger kostnaden att ge ut informationen till intressenterna. För övrigt kan det bero på att riskupplysningarna i halvårsrapporterna helt enkelt speglar intressenternas efterfrågan av information. Det skulle kunna betyda att intressenterna enbart använder halvårsrapporter för att få aktuell information och därmed nöjer sig med att gå tillbaka till årsredovisningarna för att få mer informationen om företagets risker.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och antalet riskupplysningar för 17 av 31 risker i årsredovisningarna och för 14 av 31 risker i halvårsrapporterna. När företagens branschtillhörighet utreddes som förklaring till varför företag informerar olika mycket om risker kunde undersökningen visa att det finns skillnader mellan företagens riskrapportering i olika branscher. Det varierade hur stora dessa skillnader var. Studien kunde inte visa att företagens skuldsättningsgrad skulle ha någon betydelse för hur företag informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter. / Program: Civilekonomprogrammet

Sammanfattning Titel: Har ett företags utdelningspolicy någon betydelse?   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Pontus Kindlund och Andreas Wallgren   Handledare: Catherine Lions   Datum: 2018–01   Syfte: Tidigare forskning undersöker oftast utdelningspolicyns betydelse för investerarna. Därför har vi valt att se det från företagens perspektiv genom att undersöka hur ett företags utdelningspolicy påverkar företagets genomsnittliga kapitalkostnad.   Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotesprövningar och en deduktiv ansats där datan är inhämtad från Thompson Reuters Datastream. Regressionsanalyser har sedan utförts för att studera sambandet mellan företagens utdelningspolicy och företagens genomsnittliga kapitalkostnader.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns några omfattande samband mellan företagens utdelningspolicy och företagens genomsnittliga kapitalkostnader. Vår studie är därför i linje med studien från Modigliani och Miller (1961) angående utdelningspolicyns irrelevans.   Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar med kunskap som kan vara till nytta för företagsledningar som utarbetar företagens utdelningspolicy, eftersom oavsett val av utdelningspolicy kan det inte förväntas ha en signifikant påverkan på företagens genomsnittliga kapitalkostnad.   Förslag till fortsatt forskning: Då vår studie inte har tagit hänsyn till företagens investeringsmöjligheter så kvarstår det att även ta hänsyn till detta för att undersöka utdelningspolicyns påverkan på den genomsnittliga kapitalkostnaden.   Nyckelord: Utdelningspolicy, Genomsnittlig kapitalkostnad, Signalteori, Utdelningspolicyns irrelevans, Trade-off-teori / Abstract Title: Does a company’s dividend policy matter?   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Pontus Kindlund and Andreas Wallgren   Supervisor: Catherine Lions   Date: 2018–01   Aim: Previous research usually explores the importance of the dividend policy for investors. Therefore, we have chosen to see it from the corporate perspective by investigating how a company's dividend policy affects the company's weighted average cost of capital.   Method: The study has a deductive approach and a quantitative method of hypothesis testing and where the data is obtained from Thompson Reuters Datastream. Regression analysis has then been conducted to study the relationship between the dividend policy and the companies’ weighted average cost of capital.   Result &amp; Conclusions: The study's results show that there is no general correlation between the company's dividend policy and the company's weighted average cost of capital. Our study is in line with the study by Modigliani and Miller (1961) regarding the irrelevance of the dividend policy.   Contribution of the thesis: The results of the study contribute to creating knowledge that may be useful to business executives who prepare the company's dividend policy, since any choice of dividend policy should not be expected to have a significant impact on the weighted average cost of capital.   Suggestions for future research: As our study has not taken into account the companies' investment opportunities, it remains to take this into consideration to investigate the impact of the dividend policy on the weighted average cost of capital.   Key words: Dividend policy, Weighted average cost of capital, Signaling theory, The irrelevance of a dividend policy, Trade-off theory