Hållbarhetsrapporter används av företag som ett verktyg för att kommunicera ut arbete kring socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbarhetsarbete till interna och externa intressenter (Tewari & Dave 2012). Enligt en enkätstudie gjord mellan 2019 och 2020 av KPMG (2020) använder 96 procent av de 250 största företagen i världen någon form av hållbarhetsrapportering. I denna studie upptäcks en konflikt då tidigare forskning förklarar vikten av att kommunicera hållbarhetsrapporter till intressenter, eftersom det genererar finansiell avkastning, förstärkt rykte och ökat börsvärde. Å andra sidan hävdar andra forskare att många företag kommunicerar rapporten utan att veta vad intressenter efterfrågar. Syftet med studien är således att undersöka hur stora svenska företag upprättar hållbarhetsrapporter samt hur hållbarhetsarbetet kommuniceras ut till intressenter. Detta för att ta reda på vilket arbetssätt samt kommunikation som är mest framgångsrik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en intervjustudie med tio företag. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i signalteorin. Fokuset ligger på att analysera vilka signaler företagets avsändare skickar till intressenter samt vilken feedback mottagarna återkopplar med. Resultaten visar att hållbarhetsrapportens innehåll, utöver lagkraven, framför allt styrs av företagets bransch samt dess intressenter. Vidare tyder resultatet på att hållbarhetsrapporter inte är effektiva att kommunicera sitt hållbarhetsarbete via. I stället ger sociala medier samt företags hemsidor upphov till en effektivare tvåvägskommunikation. / Sustainability reports are an important tool for corporations to communicate their efforts to improve ecological, social and economic sustainability to stakeholders (Tewari & Dave 2012). According to a survey done in 2020 by KPMG, 96 percent of the world's top 250 corporations publish some form of sustainability reporting. Previous studies emphasize on the importance of communicating sustainability to improve financial returns, reputation and market capitalization. However, other studies argue that big corporations are rarely familiar with their stakeholders' interests. The aim of this thesis, which is written in Swedish, is therefore to understand how Swedish companies create sustainability reports and how they communicate their sustainability work to their stakeholders. The reason being is to find out which means of communication is the most effective. The study is based on ten interviews from companies which are analyzed through signal theory. During the analysis, the main focus is to construe which signals are being sent to stakeholders and the feedback that they later create. The conclusion is that the content of the sustainability reports, aside from the legal requirements, is both affected by the companies’ industry and their stakeholders’ expectations. Furthermore, it shows that the reports are not an effective form of communication, hence companies using social media and their websites instead to achieve a two-way communication.

År 2010 infördes gränsvärden för revisionsplikt vilket gjorde revisionen frivillig för små företag. Sedan införandet av frivillig revision har allt fler svenska små företag valt bort revision, de huvudsakliga orsakerna är kostnaden, tiden det tar från företagsledningen och den upplevda bristen på nytta. Trots denna trend väljer vissa företag fortsatt revision. Syftet med studien är att förklara vilka svenska små aktiebolag som frivilligt väljer revision. Den huvudsakliga forskningsmetoden är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien har ett eklektiskt angreppssätt med utgångspunkt i agentteori, signalteori och institutionell teori. En tvärsnittsdesign och sekundärdata i form avårsredovisningar används. Även en kvalitativ forskningsmetod med induktiva inslag används. Analysen visar att de företag som väljer revision har en högre omsättning, större styrelse, högre skuldsättningsgrad, sämre ROA samt är äldre. Vidare väljer företag som är verksamma inom byggverksamhet och fastighetsverksamhet i större utsträckning revision jämfört med verksamhet inom ekonomi, vetenskap och teknik. Den kompletterande analysen skildrar att även ledningens syn på kostnad och nytta påverkar valet om revision. / In 2010 threshold levels came into force making auditing voluntary for small companies. An increasing number of companies have opted out of audit, since the abolition of the audit obligation for small companies. The main reasons are that it is costly, timeconsuming and the costs outweigh the benefits. Despite this trend some companies still choose to be audited. The purpose of this study is to explain which Swedish small limited companies that choose voluntary audit.  This study is mainly based on a quantitative and deductive approach. Based on an eclectic theoretical approach using agency theory, signaling theory and institutional theory. A cross-sectional design has been used for secondary data from financialstatements. This study is also based on a qualitative and inductive approach. The analysis indicates that companies with higher turnover, larger board, higher debt ratio, inferior ROA and are older choose auditing. Furthermore, companies that are within construction and real estate industry choose audit to a greater extent compared to companies within economics, science, and technology. The supplementary analysis depicts that management's view of cost in relation to benefit can influence the choice of audit.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Varje år går tusentals företag i konkurs, vilket innebär förluster för samhället i stort och för de intressenter som på något sätt kan förknippas till företaget. För banken som lånar ut krediter till företag som går i konkurs innebär det kreditförluster om det inte finns säkerheter som täcker lånet. Därför är behovet av tidiga varningssignaler av stor betydelse för intressenter. Syftet med detta arbete är att teoretiskt analysera och empiriskt pröva varningssignaler för konkurser samt förklara signaler om förestående konkurs i kreditbedömning. Studiens resultat visar att risker för konkurser kan upptäckas med hjälp av finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Resultatet i denna studie visar att återbetalningsförmåga, vilket består av soliditet och likviditet är den viktigaste varningssignaler bland de finansiella nyckeltalen. Revisionsanmärkningar, bankens egna mätinstrument, erfarenhet och VD:ns ålder är de viktigaste varningssignalerna bland de icke-finansiella nyckeltalen. Resultatet visar även att dessa varningssignaler blir starkare desto närmare konkurs företaget är. / Every year thousands of firms file for bankruptcy, creating considerable loses for the society and stakeholders associated with the firm. A bankruptcy by a firm, that a bank have loaned money to, can also affect the bank considerably if there are not assets enough to cover the outstanding debt. Considering the negative consequences of a bankruptcy it is of paramount interest to be able to spot early warning signals. The study shows that bankruptcy risks can be detected with the help of the firm´s financial and non-financial key assessment indicators.  The purpose of this paper is to theoretically and empirically study warning signals of bankruptcies, in order to identify and explain the signals in the credit assessments before occurrence of the bankruptcy.  The result of this study shows that the refund assessment consisting of solidity and liquidity are the most important warning signals among the financial key assessment indicators. Remarks, the bank´s own measuring instrument, experience, and the CEO´s age are the most important warning signals among non-financial key assessment indicators. Additionally, results show that the warning signals become stronger the closer the company proceeds towards bankruptcy.

Background: Sustainability is a commonly discussed topic that continues to grow and has become more important in investment decisions. The opinions regarding the relationship between sustainability and financial performance are divided, and research in the field indicates different results. ESG has gained greater focus because of the Covid-19 pandemic, and widespread claims that companies and funds with higher ESG score would have greater resilience have emerged. Purpose: The main purpose of this study is to investigate and analyse a possible relationship between ESG score and financial performance for Swedish listed companies during the Covid-19 pandemic. The sub-purpose of the study is to investigate whether sector divisions affect the ESG's significance for financial performance. Method: In this study, a quantitative method with a deductive approach was used. The data material was obtained from Refinitiv Eikon and comprised data from 306 companies. The examined period of the study refers to the year 2020. The statistical models applied were univariate analysis, bivariate analysis, and multiple regression analysis.  Conclusion: The results indicate a negative relationship between ESG and financial performance during the Covid-19 pandemic. There is a spread regarding financial performance between the sectors, but it is not possible to draw concrete conclusions about the sectors' impact. This study contributes to the literature in the field of sustainability and financial performance by analyzing empirical data during the Covid-19 pandemic. / Bakgrund: Hållbarhet är ett aktuellt ämne som fortsätter att växa och får allt mer betydelse vid investeringsbeslut. Det råder delade meningar kring sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation och forskning inom ämnet visar på olika resultat. ESG har fått större fokus till följd av covid-19-pandemin, och utbredda påståenden om att bolag och fonder med högre ESG-betyg skulle ha större motståndskraft har växt fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera eventuella samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation för svenska noterade bolag under covid-19-pandemin. Studiens delsyfte är att undersöka om sektorindelning påverkar ESG:s betydelse för finansiell prestation. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet inhämtades från Refinitiv Eikon och omfattade data från 306 bolag. Studiens undersökningsperiod avser år 2020. De statistiska modellerna som tillämpats är univariat analys, bivariat analys och multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat tyder på ett negativt samband mellan ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin. Det förekommer spridning avseende finansiell prestation mellan sektorerna, men det går däremot inte att dra konkreta slutsatser kring sektorernas påverkan. Denna studie bidrar till litteraturen inom området för hållbarhet och finansiell prestation genom analys av empiriska data under covid-19-pandemin.

In the midst of climate change and growing concern about social aspects, investors want to make informed sustainable choices regarding their consumption and investments. Many companies are trying to stay ahead of the curve by engaging in Corporate Social Responsibility. Mutual funds have noticed this trend and subsequently have started to offer ethical mutual funds as a result. These ethical claims are difficult to scrutinize for investors creating a problem of asymmetric information. This study analyses how ethical claims and how eco-labels, in this case, the Nordic Swan Ecolabel relate to demand for equity mutual funds. In a world where more investors are seeking ethical investments, how is ethical commitment communicated in a trustworthy way? Data on daily Net Asset Value (NAV) and monthly Total Net Assets (TNA) between 2016-01-01 and 2019-12-31, for 217 equity mutual funds sold on the Swedish market were collected from Thomson & Reuters database Eikon. These mutual funds were categorized into three groups, conventional, non-labelled ethical, and eco-labelled mutual funds. The data was structured as panel data and both random effect and fixed effect models were used to estimate the factor loadings. The study shows that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds tend to experience higher demand than both non-labelled ethical mutual funds and conventional mutual funds. In other words, the Nordic Swan Ecolabelled group distinguishes itself from the other mutual fund groups. Hence, the results of the study suggest that the Nordic Swan Ecolabel sends a signal that relates positively to the demand for mutual funds. Further, the results implicate that mutual fund companies that aim to introduce mutual funds that are truly ethical or sustainable should consider acquiring the Nordic Swan Ecolabel to signal their sustainability commitment since the results suggest that Nordic Swan Ecolabelled mutual funds have a positive relation to demand, both compared to conventional mutual funds and non-labelled ethical mutual funds. / I en tid präglad av klimatförändring och ökande medvetenhet om sociala aspekter vill investerare ta informerade beslut angående sin konsumtion och angående sina investeringar. Många företag försöker ligga i framkant för en hållbar utveckling genom att ägna sig åt Corporate Social Responsibility. Fondföretag har märkt av denna trend och har därför börjat erbjuda etiska fonder till sina kunder. Huruvida dessa fonder faktiskt är etiska kan vara svårt för investerare att undersöka vilket skapar asymmetrisk information mellan fondföretag och investerare. Denna studie analyserar hur aktiefonders påståenden om att investera etiskt relaterar till efterfrågan på dessa aktiefonder och hur eko-märkningar, i detta fall Svanen-märkningen relaterar till aktiefonders efterfrågan. Hur ska fonders etiska åtaganden kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en värld där mer och mer investerare söker sig till etiska investeringar? Dagligt nettoandelsvärde (NAV-kurs) och månatlig fondförmögenhet (TNA) för 217 aktiefonder sålda på den svenska marknaden under tidsperioden 2016-01-01 och 2019-12-31 samlades in från Thomson & Reuters databas Eikon. Dessa fonder delades in i tre grupper, dessa var konventionella, icke-märkta etiska fonder samt eko-märkta fonder. Datan strukturerades som paneldata och både random effects och fixed effects modeller användes för att estimera faktorerna i regressionen. Studien visar att Svanenmärkta fonder tenderar att ha högre efterfrågan än både icke-märkta etiska fonder och konventionella fonder. Med andra ord så utmärker sig de Svanen-märkta fonderna jämfört med de andra grupperna. Resultatet av studien tyder därför på att Svanen-märkningen sänder en signal som relaterar till efterfrågan för en fond. Resultatet av studien implicerar även att fondföretag som ämnar att introducera fonder som faktiskt uppfyller de etiska och hållbara krav de påstår sig göra, bör överväga att förvärva Svanen-märkningen för att signalera sina etiska och hållbara åtaganden, då resultatet föreslår att Svanenmärkta fonder har en positiv relation till efterfrågan, både jämfört med konventionella fonder och icke-märkta etiska fonder.

Bakgrund: På dagens arbetsmarknad råder det en hård konkurrens om kompetent personal. Organisationer har sett potentialen i att utvidga marknadsföringens användningsområde och skapa ett arbetsgivarvarumärke, ett så kallat employer brand(EB). Corporate social responsibility (CSR)-innehåll i en platsannons har visats ha enpositiv inverkan på organisationsattraktivitet, vilket är en dimension av EB. En särskiljning mellan olika aspekter av CSR i en platsannons har dock inte gjorts. Denna uppsats tar således upp denna stafettpinne och undersöker dessutom hur CSR kananvändas i syfte att organisationer ska kunna stärka sitt EB i syfte att attrahera kompetentpersonal. Att finna implikationer gällande generation Y:s preferenser kring CSR i förhållande till val av arbetsgivare anses som ett steg närmare målet att attrahera ung kompetent personal och således även ett steg närmare hållbar human resourcemanagement (HRM). Syfte: Att bidra med en vidare förståelse kring CSR:s betydelse i organisationers arbetemed att stärka sitt EB och på så sätt kunna attrahera kompetent personal i förhållande till individer inom en specifik kohort; generation Y. Metod: Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod med mindre inslag av kvantitativ forskningsmetod. Fyra manipulerade platsannonser togs fram som undersökningsverktyg; en platsannons innehållande en lägre grad av CSR, en platsannons innehållande intern CSR, en platsannons innehållande extern CSR samt en platsannons innehållande en högre grad av CSR. Studien genomfördes med hjälp av tre experimentella fokusgrupper där respondenterna individuellt fick besvara tvåsvarsformulär. Vidare genomfördes en fokusgruppintervju med respektive experimentellfokusgrupp. Slutsats: Attraktiviteten gentemot en organisation ökar när CSR-innehållet ökar. Indikationer på att individer tillhörande generation Y finner intern CSR, i förhållande tillextern CSR, mer attraktivt vid val av arbetsgivare. Vidare indikeras att organisationer kan använda CSR i kampen om kompetent personal, särskilt intern CSR för att differentiera sig som arbetsgivare gentemot konkurrenter och således stärka sitt EB. / Background: In todays labor market, there is hard competition for competent staff. Organizations have seen the potential of expanding the scope of marketing and creatingan employer brand, a so-called employer brand (EB). Corporate Social Responsibility(CSR) content in a job advertisement has been shown to have a positive impact onorganizational attractiveness, which is a dimension of EB. However, a distinctionbetween different aspects of CSR in a job advertisement has not been made. This essayaddresses this lack of research and also examines how CSR can be used in order fororganizations to strengthen their EB, in order to attract competent staff. Findingimplications regarding Generation Ys preferences around CSR in relation to choice ofemployer is considered as a step closer to the goal of attracting young competent staff andthus also one step closer to sustainable human resource management (HRM). Purpose: To contribute to a wider understanding of the importance of CSR in organizations' efforts to strengthen their EB, and thus attract competent staff in relation to individuals of a specific cohort; Generation Y. Methods: In coherence with the purpose of the study, a qualitative research method was chosen with a hint of emphasis on quantitative research methodology. Four manipulatedjob advertisements were presented as a research tool; a job advertisement containing alower degree of CSR, a job advertisement containing internal CSR, a job advertisement containing external CSR, and a job advertisement containing a higher degree of CSR. The study was conducted using three experimental focus groups where respondents individually responded to two response forms. Furthermore, a focus group interview was conducted with each experimental focus group. Conclusion: The attractiveness towards an organization increases as CSR contentincreases. There are indications that individuals of generation Y find internal CSRrelative to external CSR more attractive when choosing an employer. Furthermore, it isindicated that organizations can use CSR in the struggle for competent personnel, especially internal CSR, to differentiate themselves as employers against competitors, thus strengthening their EB.