Solvalla School & Preschool In the beginning of the project, we worked for a week with the concepts of security and challenge in relation to the school environment. We were asked to do a sketch model of our thoughts and I chose to continue working with it. One way to look upon the word safety is the possibility to get a view of the surroundings and to create an understanding of the situation you are in. In my school building there is a visual contact through window openings between the common rooms with both the grade above and the one below. This way the children can get a better understanding of their education, where you have been and where to go. Also you can develop some kind of contact with children in other grades. By working with terracing in the opposite direction of the terrain, displacements are created between the floors that make the window contact between the grades a little bit less intrusive. The terracing also provides space for a sports hall, staff and a canteen below the highest annual grades. The displacement of floors also enables windows with daylight to the common rooms, even though they are located in the center of the building. The preschool building works as a reflection of the primary school building, but in a smaller scale. The program is distributed in the exact same way with the oldest children at the top of the terracing and the youngest in the lowest parts. Canteen, staff areas and other common spaces are placed under the highest part of the preschool. The highest parts of my school buildings relates to its surroundings by meeting the highest parts of the new housing in Solvalla with its multi-storey houses. The lowest part connects with the forest and nature. Johanna Lundqvist / Solvalla Skola & Förskola I början av projektet arbetade vi en vecka med begreppen trygghet och utmaning i relation till skolmiljön. Vi fick i uppgift att göra skissmodell på våra funderingar och jag valde att arbeta vidare med den. Ett sätt att se på trygghet är möjligheten till överblick och att få ”koll på läget”. I min skolbyggnad har man via allrummen genom fönsteröppningar kontakt med både årskursen över och den under . På så sätt kan man också få överblick över sin utbildning, vart man är på väg och var man kommer ifrån, samt utveckla någon form av kontakt med de personer som går i andra årskurser. Genom terrassering som går emot terrängen skapas förskjutningar mellan planen som gör fönsterkontakten mellan årskurserna lite mindre påträngande. Terrasseringen ger också utrymme för sporthall, personalutrymmen och matsal under de högst belägna årskurserna. I och med förskjutningen i höjdled så möjliggörs fönster med dagsljus även till allrummen som är placerade i mitten av byggnaden. Förskolan fungerar som en spegling av lågstadiebyggnaden, fast i mindre skala. Den byggs upp på samma sätt som lågstadiet, med äldsta barnen längst upp i terrasseringen och matsal och personalutrymmen under den högsta delen av förskolan. Mitt tillägg förhåller sig till sin omgivning med att den högsta delen av byggnaden möter nya Solvalla med sina flervåningshus och den lägsta delen möter skogen och naturen. Johanna Lundqvist

The main purpose has been to create a welcoming, open and living municipal house next to Nynäshamn's main square. The building combines the two parallel uses - workplace and public space and allows these two to enrich each other. Visual connections between the floors in the building merge the public and private space together. / Målet har varit att skapa ett varmt, öppet och levande kommunhus invid Nynäshamns stora torg. Byggnaden förenar de två parallella användningsområdena - arbetsplats och offentligt rum och låter dessa två berika varandra. Genom att synliggöra parallella aktiviteter skapas en känsla av myller som befolkar platsen.Visuella kopplingar mellan våningsplanen i byggnaden flätar samman det offentliga och privata rummet. Förhoppningen är att byggnaden både ska fungera som en kvalitativ arbetsplats och en hub för sociala möten. Att byggnaden ska ge plats för kulturoch politik - ett forum för demokratisk dialog och en kontaktyta mellan kommunen och dess medborgare.

I Jönköping finns idag tre synliga bronsåldersgravar fortfarande stående. I början av1900-talet var detta numret 10. Vissa fynd från bronsåldern i området som Sagaholmshögenhar fått mycket uppmärksamhet av forskare, men få landskapsanalyser har utförts över dettaområdet. På andra håll har landskapsanalyser av gravhögar ofta utförts över betydligt störreområden, och dessa har fått tolkningar som bland annat territoriemarkörer baserat påmonumentens visuella aspekt. Uppsatsen analyserar bronsålderslandskapet i Jönköping utifrånsiktlinjer med hjälp av GIS, och med syftet att undersöka relationen mellan de monumentalagravarna och andra synliga aspekter av landskapet för att försöka nå varför dessa uppfördesdär de står. Resultaten av analysen visar att synlighet troligen inte var en särskilt betydandefaktor för uppförandet av gravarna, men att ett samband i intervisibiliteten mellan dessa kananas, samt belyser uppsatsen några källkritiska problem med tillgängliga strandlinjemodelleroch digital fornminnesdata. / In Jönköping there exists today three visible and still standing barrows from the bronze age.In the beginning of the 20th century these numbered 10. Some findings från the bronze age inthis area like the Sagaholm-barrow have garnered a lot of attention by researchers, but fewlandscape analyses havebeen performed over the area. In other parts of the country landscapeanalyses have been performed across much larger areas, and these have gotten interpretationssuch as markers of territory based on the visual aspects of these monuments. This thesisanalyses the bronze age landscape in Jönköping based on sightlines with the aid of GIS, andwith the goal to explore the relationship between the monumental graves and other visibleaspects of the landscape in order to try and reach an understanding as to why these arestanding where they are. The results of the analysis show that visibility likely wasn’t anespecially important factor in raising the graves, but that a correlation regarding intervisibilitycan be suspected. Furthermore the thesis shines light on a few sources of critique with theavailible shoreline models, as well as the digital data on ancient remains.

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.