Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärare i idrott och hälsa använder sig av sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Hur resonerar lärarna kring sin sim- och vattenundervisning på gymnasiet?  Hur motiverar lärarna valet att antingen inkludera eller exkludera sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Metod Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet utifrån halvstrukturerade intervjuer. Utifrån ett strategiskt urval bestämdes deltagare där alla arbetar på gymnasieskolor inom Stockholms län. Det teoretiska perspektivet för studien bygger på Basil Bernsteins teori kring inramning och koder. Resultat Lärarna i studien resonerar kring att sim- och vattenundervisning i idrott och hälsa på gymnasiet är viktigt. De menar på att simkunnighet är en livsviktig egenskap. Lärarna beskriver de positiva effekterna som simundervisningen bidrar till och de motiverar detta utifrån ett säkerhetsperspektiv. En del av lärarna resonerar också kring negativa aspekter av simundervisning där de lyfter avsaknaden av simning i gymnasiets kursplan för idrott och hälsa 1. Lärarna tycker att det blå friluftslivet bör inkluderas i undervisningen med anledning av den svenska naturen. Fem av sex lärare inkluderar simning i sin undervisning och motiverar detta utifrån en säkerhetsaspekt. De menar på att livräddning är en förmåga som är viktig här och nu men även i framtiden. En av lärarna exkluderar sim- och vattenundervisning på gymnasiet. Detta på grund av ramfaktorer såsom ekonomi och tillgång. Slutsats Studien visar att fem lärare ser ämnet som svagt inramat då de väljer att tolka kursplanen på så vis att de inkluderar sim- och vattenundervisning. Däremot visade det sig att en lärare ser ämnet som starkt inramat, där kursplanen tydliggör innehållet och det leder till att sim- och vattenundervisning exkluderas. Majoriteten utav de intervjuade lärarna har en blandad kod över sin undervisning där det skiftar mellan kompetenskod och prestationskod beroende på undervisningssituation, metod och inramning. / Aim The purpose of this study is to examine in witch way teachers in physical education practice swim- and water education in physical education in upper secondary school. How do physical education teachers reason when it comes to swim- and water education in upper secondary school? How do the teachers motivate the choices to either include or exclude swim- and water education in physical education? Method The study builds on a qualitative research design where we have interviewed six teachers in physical education in upper secondary school with semi-structured interviews. A strategic choise decided that the participants works in schools in the Stockholm County. The theoretical perspective of this study originates from the works of Basil Bernstein's theory of framing and coding. Result Teachers in the study reason that swim- and water education is important. They argue that knowledge of swimming in physical education are essential knowledge. The teachers continues to argue of the positives effects, beyond safety, which swimming education contributes to. Some of the teachers also shed some thoughts on the negative aspects of swim education where the teachers in question points to the lack of swimming in the upper secondary school's curriculum of physical education 1. The teachers think that the blue outdoor living should be included in the teaching, due to how the Swedish nature looks like. Five of six teachers includes swimming in their curriculum and motivates this out of a securitization aspect. They argue that life guarding are a skill that is essential here and now but also for the students future life. One of the teachers excludes swim and water education in upper secondary school, due to frame factors as lack of economic resources and access. Conclusion The study shows that five teachers see the topic weakly framed when they choose to interpret the curriculum so that they include swim- and water education. However, the study shows that one teacher sees the topic as strongly framed, where the curriculum clarifies the contents and that leads to the excluding of swim- and water education. The majority of the interviewed teachers have a mixed code over their teaching. It switches between competencescode and performancescode depending on the teaching situation, method and framing.

<p>Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa. Studien berör även en del livräddning då det är en del av simundervisningen. När vi utförde vår undersökning kom vi fram till att elevernas uppfattningar inte stämmer överens med lärarnas eller kommuntjänstemännens definition av simkunnighet. Lärarna tolkar statens uppsatta mål för simning med hjälp av den frivilliga organisationens, Svenska Livräddningssällskapet, definition av simkunnighet. Att lärarna inte tolkar simkunnighet enligt Läroplanen kan ses som ett glapp i styrkedjan.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.</p>

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa. Studien berör även en del livräddning då det är en del av simundervisningen. När vi utförde vår undersökning kom vi fram till att elevernas uppfattningar inte stämmer överens med lärarnas eller kommuntjänstemännens definition av simkunnighet. Lärarna tolkar statens uppsatta mål för simning med hjälp av den frivilliga organisationens, Svenska Livräddningssällskapet, definition av simkunnighet. Att lärarna inte tolkar simkunnighet enligt Läroplanen kan ses som ett glapp i styrkedjan.

Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna? Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi. Resultat: Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell). Slutsats: Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige.   I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification.   Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande:•Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år?•Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år?•Hur bedrivs simundervisningen i skolan?•Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten?Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma. / Aims and objectivesOur aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils’ ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions:•What are the teachers’ criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School? •How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School?•How is swimming education carried out in Primary School?•How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water? Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils’ ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils’ swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the ”water test” (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils’ swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils’ swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils’ swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils’ possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils’ that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don’t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the ”water test” (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example ”Rosengård” in Malmoe. Statistics show that pupils’ in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils’ possibilities to learn how to swim.

<p>Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.</p>

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.