Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen.   Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven. Analysen av resultatet kopplas till vårt teoretiska perspektiv som baseras på läroplansteori samt tidigare forskning.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11. Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar; - Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11? - Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut? - Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning? Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län. Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11. Samtliga lärare känner sig kompetenta att undervisa i simning. Lärarnas "simdidaktiska" överväganden var svåra att urskilja och analysera, då endast två av de intervjuade lärarna organiserade någon form av simundervisning. Slutsats: Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa upplever sig kompetenta nog att undervisa i simning. Detta speglar dock inte deras sätt att arbeta med simundervisning, då redan simkunniga elever inte erbjuds möjlighet att utveckla befintliga färdigheter. / <p>Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.</p>

Kunskapsöversikten undersöker forskning som riktar sig mot simundervisning i skolan och drunkningsstatistik. Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor. Följande frågeställning har varit utgångspunkten för översikten; Hur ser simkompetensen ut bland elever? Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor?

Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg. Dessutom uttrycker flickorna en osäkerhets- och otrygghetskänsla inför situationen att vistas i simhallen enbart iförda badkläder inför pojkarna i klassen. Tidigare forskning visar dessutom att under puberteten växer flickorna ifrån idealbilden av kvinnans kropp medan pojkarna växer emot idealbilden av en mans kropp, vilket kan resultera i ängslan hos framför allt flickorna. Eftersom simning är ett obligatoriskt moment i ämnet idrott och hälsa är det viktigt att kunna erbjuda en bra undervisning i momentet samtidigt som alla som jobbar inom skolan är ålagda att skapa en trygg arbetsmiljö för eleverna.

Denna studie undersöker hur fem idrottslärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med simundervisning. Vidare behandlar studien hur lärarna tolkar kunskapskravet för simning och vilka faktorer som påverkar idrottslärarens möjligheter till att bedriva simundervisning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalet av deltagare gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin analyserades med hjälp utav Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor formuleringsarena-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin analyserades också med hjälp utav ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns likheter och olikheter med hur idrottslärare arbetar med simundervisning i skolan. Resultatet visar på att idrottslärarna tolkar kunskapskravet olika. Studien visar även på att de organisatoriska- och ekonomiska resurserna påverkar idrottslärarens möjligheter till att bedriva simundervisning. Idrottslärarna i studien påpekar att kroppsideal är en påverkande faktor till elevernas deltagande. Slutsatsen är att de organisatoriska- och ekonomiska faktorerna påverkar idrottslärarens sätt att arbeta med simundervisning i skolan. Slutsatsen är också att idrottslärarna tolkar kunskapskravet olika trots den tydliga och mätbara benämningen.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga förutsättningar för simundervisning på hög- stadiet i Sverige och på Sekundarstufe I i delstaten Brandenburg i Tyskland. Dessutom ska undersökningen ge en överblick över simundervisningens gestaltning i både Sverige och Tyskland. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra idrottslärare, två ifrån re- spektive land, som sedan har jämförts kontrastivt. Resultatet visar att den svenska simundervisningen genom sin målstyrda läroplan, som även innehåller betygskriterier, är mer resultatstyrd än den tyska, som fokuserar mer på innehåll trots att läroplanen är kompetensstyrd. Den tyska läroplanen innehåller inga bedömningskrite- rier utan överlåter denna kompetens till läraren. Ländernas olika läroplaner utgör en av ram- faktorerna som spelar roll för undervisningens överväganden och gestaltning. I den svenska läroplanen finns ett konkret simkunnighetskrav, däremot har frågan om simkunnighet inte lyfts på samma sätt inom ramen för ämnet i Brandenburg. Undervisningens fokus hos de svenska lärarna är simkunnighet och livräddning medan undervisningen i Brandenburg präglas mer av prestation och att våga. En annan ramfaktor som påverkar undervisningen är tiden som finns till förfogande. Samtliga lärare uppger tidsbrist som begränsande för undervisningens utformning och de svenska lä- rarna uppfattar tidsbristen som ett större problem än de tyska lärarna. Vid bedömning av simkunnighet i Brandenburg ingår, till skillnad från Sverige, elevernas förmåga att prestera. Det innebär att eleverna i Brandenburg inte kan bli underkända i sim- ning. I Sverige däremot blir simkunnighetstestet avgörande för om en elev blir godkänd eller underkänd. För att analysera resultatet användes läroplansteori och ramfaktorteori. De ramfaktorer som påverkade undervisningen var skolans ekonomi, tid, tradition, läroplanen samt lärarnas per- sonliga bakgrund, värderingar och utbildning.

Syftet med studien var att undersöka aktiva lärares tolkning och bedömning av följande kunskapskrav; ”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket 2018:51f). Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av en semistrukturerad karaktär där sex aktiva lärare i idrott och hälsa i grundskolans senare år, årskurserna 7–9, deltog i studien. Deras svar har analyserats utifrån de två teoretiska perspektiven läroplansteori och ramfaktorteori för att möjliggöra en konkretisering och verbalisering av insamlad empiri. Efter genomförd studie har nedanstående slutsatser tagits; de deltagande lärarna baserade och koncentrerade all sin simundervisning utifrån det nämnda kunskapskravet, där också kunskapskravet var lärarnas fokus vid betygsättning och bedömning av eleverna. Studien visade tillika att lärarna tenderade att tolka och värdera kunskapskravet, om än liknande, med stöd av kompletterande värdeord. Möjligheten att bedriva en kontinuerlig simundervisning var begränsad. Däremot erbjöds de elever som inte nådde upp till kunskapskravet möjligheten till extra simundervisning, vilket gjordes utan undantag.

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande. I kränkningsdiskursen gav eleverna uttryck för att bakomliggande orsaker att inte delta bottnar i en rädsla för att andra ska se deras ”rätta” jag och betrakta dem som avvikande. I simhallens avklädda miljö kan eleverna inte skydda jaget utan tvingas relatera sig till rådande normer och kroppsideal. För att inte riskera att bli kränkt och för att behålla en positiv självkänsla väljer elever därför att inte delta.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem. Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer. Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter. Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Detta arbete handlar om idrottslärare som undervisar nyanlända i simning. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka de problem som idrottslärare möter i simundervisningen med nyanlända och hur de hanterar dessa problem. Studien har två frågeställningar: Vilka utmaningar och problem möter idrottslärare i samband med simundervisning för nyanlända? På vilket sätt arbetar idrottslärarna för att stötta nyanlända elever i simundervisningen? Ansats och metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom en kvalitativ forskningsansats. Valet av metod i denna studie faller på semistrukturerad intervju. Resultat: Resultatet har tolkats med hjälp av olika begrepp inom sociokulturellt perspektiv och “self- efficacy”, som handlar om lärarens tro på sin egen förmåga. Resultatet är indelat i två delar, vilka svarar mot uppsatsens forskningsfrågor. Den första delen handlar om de utmaningar och problem som idrottslärarna upplever i samband med simundervisningen. Den andra delen behandlar strategier och arbetssätt som idrottslärarna använder för att hantera utmaningar och problem. De utmaningar och problem som idrottslärarna berättar om handlar om elevers rädslor och även om att elever utmanar normer samt att lärarna upplever skillnader mellan flickors och pojkars simkunnighet. Lärarna uttrycker en tveksamhet till sin egen kompetens att lära ut simning, vilket kan utgöra ett hinder för lärarnas förmåga att lära ut simning. En bristande ledning upplevs som ytterligare ett problem i samband med simundervisning för nyanlända. Idrottslärarna berättar om olika sätt att arbeta med elevernas simning. Först handlar det om att möta eleven där den befinner sig för att kunna stötta på rätt sätt, vilket exempelvis kan innebära att få eleverna att ta sig till simhallen, ta sig ner i vattnet eller vilken simteknik som används. När eleven är i vattnet börjar lärarna arbeta med att få eleven att slappna av, flyta och andas. Förutom motorikträning och tekniker i vattnet använder några lärare samundervisning som en strategi och arbetssätt, medan andra lärare använder särundervisning som sin strategi. Samarbete med andra lärare är viktigt för att lärarna ska ha möjlighet att både överblicka säkerheten  i  bassängen  och  för  elevernas  siminlärning.  Samtliga  idrottslärareefterfrågar mer samarbete med andra lärare, även på andra skolor.