Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars. Upplevelsen av att få bröstcancer är individuell. Ökad kunskap av erfarenheten av att få bröstcancer i ung ålder kan gynna vårdarbetet. För att vårdpersonalen ska kunna ha en bättre förståelse vad de unga bröstcancerdrabbade kvinnorna går igenom. Syftet är att beskriva unga kvinnor med bröstcancer, deras erfarenheter under perioden mellan diagnos och behandlingstid samt att belysa anpassad information. I denna studie har en kvalitativ ansats använts då författarna vill belysa erfarenheten av att få bröstcancer. I resultatet har författarna analyserat fyra självbiografier som handlar om bröstcancer. Resultatet består av fem kategorier och sex underkategorier, Att hantera den nya situationen, Att livet förändras, Att ta upp kampen, Att behålla identiteten och Att hämta kraft. I metoddiskussionen diskuterar författarna sina val av litteratur, den kvalitativa ansatsen och analysmetoden. I resultatdiskussionen kopplar författarna ihop de vårdvetenskapliga begreppen tillsammans med resultatet. Även författarnas egna reflektioner om resultatet lyfts fram, hur viktigt det är med rätt information som är anpassad till yngre kvinnor. Hur vården kan ta till sig av denna kunskap, och från denna kunskap ge bättre vård till de här kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros. Studien har en kvalitativ ansats och åtta självbiografier lästes och analyserades. Resultatet visar att personer hanterar sin sjukdom på många olika sätt. Utmärkande copingfaktorer sammanfattades i sex teman med underliggande subteman: Få närståendes kärlek, Kunskapstillväxt, Få tala ut, Drivkrafter, Ta emot hjälp och Acceptera det nya livet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal ökar sin kunskap om copingfaktorer för att få en ökad förståelse för personer med MS och därmed lättare kunna identifiera var extra kraft ska läggas. / To be diagnosed with a chronic disease like Multiple Sclerosis (MS) can be devastating both physically and psychologically. Much depends on how well the person with MS can handle the situation. Studies show that there are many different ways to handle the disease, this can be summarized as coping-factors. The aim of this study was describe salience coping-factors in persons with Multiple Sclerosis based on self-biographies. The study has a qualitative approach and eight self-biographies were read and analyzed. The result shows that people handle their disease in different ways. Salience coping-factors where summarized into themes. Six themes with subthemes were created; to get relatives love, to achieve knowledge, to talk out, driving forces, to accept help and to accept the new life. It is of great importance that medical staff increases their knowledge about coping-factors to achieve a greater understanding for persons with MS. Therefore it is easier to know what areas to prioritize.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier. Utifrån analysen uppstod fyra teman och tolv kategorier baserat på individernas viktigaste upplevelser av vad som bidrog till ökad känsla av sammanhang. Resultatet presenterades med hjälp av citat från självbiografierna. Det som bidrog till ökad känsla av sammanhang och som framkom i resultatet var Möjlighet till stöd, där stödet från närstående, vänner, sjukvårdspersonal och inte minst logoped var mycket betydelsefullt. Att komma framåt, vardagslivet och livet efter stroke, tar upp vikten av att finna mening och nya utmaningar och mål i livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att förstå att stroke är en individuell sjukdom och att alla individer finner olika sätt till att anpassa sig till sin nya livssituation. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till varje enskild individ. / Each year, about 30 000 people in Sweden suffer a stroke. It is the most common cause to neurological dysfunction and implicates much suffering for the individual. Few studies have been made about the factors that could conduce to the individuals’ sense of coherence. The aim of this study was to, based on autobiographies, find out which factors there are that contribute to the individuals sense of coherence. The study was based on a qualitative approach. The result was presented in four themes and twelve categories that arouse when reading the materials. Each team and category where described with the help of quotations from the autobiographies. The most important things for the individuals’ sense of coherence were; Possibility for support, the support from friends, relatives, healthcare stuff and speech therapist meant a lot for the individuals’ wellbeing. To head forward, everyday life, Life after stroke and finding new meaning where other factors that turned out to have a great value for the individuals. It’s important that the nurse understands the individuality of stroke and that each individual finds his or her own way to adapt the new life situation, this because the nurse has to adjust the care that is given.

Att få en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och är ett lidande. Tidigare forskning är till stor del fokuserad på patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att människors uppfattning om döden är olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjälp av självbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad på sex självbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med en livshotande sjukdom involverar ett behov av att leva ett så vardagligt liv som möjligt för att få ett större välbefinnande. Framtiden är oviss och personerna upplever en konstant oro och rädsla. Att ha någon att dela sina upplevelser med, ett bra stöd och förtroende från vårdpersonal är viktigt. I diskussionen diskuteras hur individens hela livssituation påverkas till följd av en livshotande sjukdom och hur viktigt det är att vårdpersonalen bekräftar patienternas känslor. / A life-threatening disease is a crisis and a suffering. Previous research are focused on terminally ill patients experiences and shows the importance of open communication, to live a active normal life and that peoples apprehension about death is different. The aim of this study was to describe how it is to live with a life-threatening disease in a every day life, based on autobiographies. The study is based on a qualitative approach and a analysis of six autobiographies. The results is presented in five themes. Each theme is described separately with help from quotation from the autobiographies. The results shows that the experiences of living with a life- threatening disease involves a need to live a every day life as it used to be, to get a increased well-being. It even includes a uncertainty future and a constant anxiety and fear. To have someone to share the experience with, a good support and to feel confidence from nursing staff is important. How peoples life situation are influenced by the life-threatening disease and how important it is that nursing staff confirm patients experience are discussed.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag. Analysen är uppdelad på två teman. Den första visar hur kvinnorna använder sig av olika anpassningsstrategier för att hantera våldet. Det andra temat ger förståelse för kvinnornas känslor och upplevelser. Resultatet visar att kvinnor i början bryts ned av psykiskt våld och efter kommer det en tid, då det förvandlas till fysiskt våld. För att ta itu med våldet anpassar sig till kvinnorna genom olika strategier som kännetecknasav känslor som skuld, skam och maktlöshet.

<p>Att få en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och är ett lidande. Tidigare forskning är till stor del fokuserad på patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att människors uppfattning om döden är olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjälp av självbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad på sex självbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med en livshotande sjukdom involverar ett behov av att leva ett så vardagligt liv som möjligt för att få ett större välbefinnande. Framtiden är oviss och personerna upplever en konstant oro och rädsla. Att ha någon att dela sina upplevelser med, ett bra stöd och förtroende från vårdpersonal är viktigt. I diskussionen diskuteras hur individens hela livssituation påverkas till följd av en livshotande sjukdom och hur viktigt det är att vårdpersonalen bekräftar patienternas känslor.</p> / <p>A life-threatening disease is a crisis and a suffering. Previous research are focused on terminally ill patients experiences and shows the importance of open communication, to live a active normal life and that peoples apprehension about death is different. The aim of this study was to describe how it is to live with a life-threatening disease in a every day life, based on autobiographies. The study is based on a qualitative approach and a analysis of six autobiographies. The results is presented in five themes. Each theme is described separately with help from quotation from the autobiographies. The results shows that the experiences of living with a life- threatening disease involves a need to live a every day life as it used to be, to get a increased well-being. It even includes a uncertainty future and a constant anxiety and fear. To have someone to share the experience with, a good support and to feel confidence from nursing staff is important. How peoples life situation are influenced by the life-threatening disease and how important it is that nursing staff confirm patients experience are discussed.</p>

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

No description available.

<p>Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros. Studien har en kvalitativ ansats och åtta självbiografier lästes och analyserades. Resultatet visar att personer hanterar sin sjukdom på många olika sätt. Utmärkande copingfaktorer sammanfattades i sex teman med underliggande subteman: Få närståendes kärlek, Kunskapstillväxt, Få tala ut, Drivkrafter, Ta emot hjälp och Acceptera det nya livet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal ökar sin kunskap om copingfaktorer för att få en ökad förståelse för personer med MS och därmed lättare kunna identifiera var extra kraft ska läggas.</p> / <p>To be diagnosed with a chronic disease like Multiple Sclerosis (MS) can be devastating both physically and psychologically. Much depends on how well the person with MS can handle the situation. Studies show that there are many different ways to handle the disease, this can be summarized as coping-factors. The aim of this study was describe salience coping-factors in persons with Multiple Sclerosis based on self-biographies. The study has a qualitative approach and eight self-biographies were read and analyzed. The result shows that people handle their disease in different ways. Salience coping-factors where summarized into themes. Six themes with subthemes were created; to get relatives love, to achieve knowledge, to talk out, driving forces, to accept help and to accept the new life. It is of great importance that medical staff increases their knowledge about coping-factors to achieve a greater understanding for persons with MS. Therefore it is easier to know what areas to prioritize.</p>

<p>I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar <em>känslan av sammanhang </em>hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier. Utifrån analysen uppstod fyra teman och tolv kategorier baserat på individernas viktigaste upplevelser av vad som bidrog till ökad <em>känsla av sammanhang</em>. Resultatet presenterades med hjälp av citat från självbiografierna. Det som bidrog till ökad känsla av sammanhang och som framkom i resultatet var <em>Möjlighet till stöd</em>, där stödet från närstående, vänner, sjukvårdspersonal och inte minst logoped var mycket betydelsefullt. Att <em>komma framåt, vardagslivet</em> och <em>livet efter stroke</em>, tar upp vikten av att finna mening och nya utmaningar och mål i livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att förstå att stroke är en individuell sjukdom och att alla individer finner olika sätt till att anpassa sig till sin nya livssituation. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till varje enskild individ.</p> / <p> </p><p>Each year, about 30 000 people in Sweden suffer a stroke. It is the most common cause to neurological dysfunction and implicates much suffering for the individual. Few studies have been made about the factors that could conduce to the individuals’ sense of coherence. The aim of this study was to, based on autobiographies, find out which factors there are that contribute to the individuals sense of coherence. The study was based on a qualitative approach. The result was presented in four themes and twelve categories that arouse when reading the materials. Each team and category where described with the help of quotations from the autobiographies. The most important things for the individuals’ sense of coherence were; Possibility for <em>support</em>, the support from friends, relatives, healthcare stuff and speech therapist meant a lot for the individuals’ wellbeing. To <em>head forward</em>, <em>everyday life, Life after stroke</em> and finding new meaning where other factors that turned out to have a great value for the individuals. It’s important that the nurse understands the individuality of stroke and that each individual finds his or her own way to adapt the new life situation, this because the nurse has to adjust the care that is given.</p>