Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är än så länge en obotlig sjukdom som årligen drabbar omkring 250 personer i Sverige. Sjukdomen innebär ett successivt försvagande och förtvining av kroppens muskler då nervcellerna som styr musklerna dör. Den som drabbas avlider oftast inom fem år.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med Amyotrofisk lateral skleros (ALS).  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på fem självbiografier, skrivna 2004–2019, av personer med ALS. Resultat: Tre kategorier med tillhörande sex underkategorier utkristalliserades. Kategorierna inkluderade Maktlöshet med tillhörande underkategorier Orättvisa och skuld och Beroende av omgivning.Mental påverkan med tillhörande underkategorierSvårt att acceptera och Rädslan att lämna. Hoppet är det sista som lämnar med tillhörande underkategorier Viljan att leva och Livskvalité trots sjukdom.  Slutsats: Studiens resultat visade att patienterna med ALS upplevde olika känslor kring deras sjukdom. De upplevde både sorg och frustration över att behöva vara beroende av omgivningen men samtidigt en tacksamhet och lycka i de små stunderna i vardagen. Stödet från familj var viktigt för att uppleva mening och livskvalité.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka och få kunskap om vilken roll sociala relationer spelar i tillfrisknandet från spelberoende. Forskningsmaterialet som användes i denna studie var fyra självbiografier skrivna av personer med erfarenheter av spelberoende. Genom att läsa materialet ett flertal gånger och kategorisera ämnen som författarna skrev om identifierades fyra vanligt förekommande teman i texterna. Resultaten av att analysera de fyra teman visade att författarna alla upplevde rädsla för att skada och förlora sina familjer och/eller partners på grund av deras beroende. Denna rädsla beskrevs också som motivationen till att bryta vanan och förbli spelfri. Ett annat resultat var att författarna upplevde intensiva känslor av lättnad och befrielse när spelproblemet uppdagades inför deras närstående. Denna upplevelse identifierades också som en första vändpunkt i berättelserna och ett steg mot författarnas tillfrisknande. Andra resultat som framkom var att författarna uttrycker tacksamhet gentemot de personer som hade hållit sig vid deras sidor genom tuffa tider, även om personerna i vissa fall hade utsatt författarna för påtryckningar för att få dem att sluta spela. / The purpose of this qualitative study was to examine and gain knowledge about the role social relationships play in recovery from gambling addiction. The research material consisted of four autobiographies written by former gambling addicts. By reading the material multiple times and categorising topics the authors wrote about, four common themes within the texts were identified. The results from analysing the four themes showed that the authors all experienced fear of hurting and losing their families and/or partners due to their addiction. This fear was also described as the motivation to quitting the habit and staying free from gambling. Another result was that the authors experienced intense feelings of relief and liberation when the gambling problem was revealed to their close ones. This experience was also identified as a first turning point toward recovery in the stories. Other results were that the authors expressed thankfulness towards those people who had stayed by their sides through tough times, even though in some cases people had put pressure on the authors to make them quit gambling.

Bakgrund: Ett oavsiktligt fysiskt trauma uppstår oväntat och kan påverka personens liv på olika sätt. För vissa fylls vardagen med utmaningar, och efterföljande reaktioner såväl fysiskt som psykiskt är vanligt. Ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas för att förstå personens upplevelse av förändringar i livet, med utgångspunkt att människan är en helhet.   Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av ett oavsiktligt fysiskt trauma. Metod: Litteraturstudien är baserad på självbiografier för att studera upplevelser. Fem självbiografier valdes ut för läsning och analyserades enligt Dahlborg-Lyckhages modell för analys av narrativer. Resultat: Analysen av litteraturen framställde sex teman som lyder: En förändrad kropp, Att uppleva begränsningar i vardagen, Ett nytt perspektiv på livet, Att känna sig sedd av omgivningen, Att påverkas i det psykiska måendet och Att leva med smärta.    Slutsats: Personerna som beskrivit hur livet förändras efter att ha drabbats av ett oavsiktligt fysiskt trauma upplevde kroppsliga förändringar och att leva smärtpåverkad efteråt. Det var svårt att acceptera förändringar och att bli begränsad i vardagliga aktiviteter. När de blev förbisedda av omgivningen kände de sig objektifierade. För att öka kunskapen inom området rekommenderas vidare studier om närståendes upplevelser, samt andra sorters trauman.

Självbiografier har mången gång kommit ut för att förklara någonting omdebatterat,otrohetsaffärer, korrupt politik, ekonomisk brottslighet eller andra typer av incidenter som går emot den allmänna normen för gott och moraliskt uppförande. Sådana självbiografier tycks uppstå ur ett behov hos författaren att förklara, försvara, förneka, rentvå, rättfärdiga eller legitimera handlingar som kommit till allmän kännedom och som hotar att skada dennes rykte, karriär, personliga förhållanden etc. I dessa fall tycks en retorisk aspekt finnas med i form aven retorisk situation som kräver retorisk diskurs, och en persona som plockas fram för att skapa trovärdighet och för att höja ethos i en eventuell svacka. I filmskaparen Leni Riefenstahls fall kom viljan att skriva från en vilja att ge sin egen versionav sitt liv efter att det om och om igen berättats av andra. Anklagelser om att hon varit ansvarig för att ha producerat propaganda besvarade hon med att påtala sin konstsyn. Hon menade att hon skiljde på konst och politik. I samband med sådana anklagelser refererade hon ofta till att hon aldrig var medlem i partiet eftersom hon inte kunde förlika sig med Nationalsocialisternas antisemitism. Denna hållning i fråga om hennes eget ansvar i propagandaproduktionen stod hon fast vid under hela sitt liv. De filmer som hon gjorde i Tredje rikets tjänst ursäktade hon sig aldrig för. Hon ansåg inte att det fanns någonting att ursäkta.

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om hur migranter som kommer till Sverige från länder utanför EU upplever och beskriver sina identitetsprocesser. Vi har använt tre självbiografiska berättelser skrivna av personer med utländsk bakgrund: Sverigevänner (2019), Den udda fågeln (2022) och Min väg från flykting till hela Sveriges polis (2022). Vi har använt en hermenutisk utgångspunkt, en narrativ analysmetod, Jenkins sociala identitetsteori, Goffmans stigmateori, Baumans teori om "Vi" och "De andra", samt Hammarén och Johanssons hybrida identitetsbegrepp. Vi kom fram till att identitet ändras i individens interaktion med omgivningen. Studien visar också att faktorer, som kan tolkas ha betydele i identitetsprocesser, är individens sociala positioner, respekt och erkännande, språksvårigheter, relationen med arbetsmarknaden och behärskande av sociala koder, individens annanhet och upplevelsen av grupptillhörighet. Utifrån detta har vi observerat att migranter strävar efter att bli en del av majoritetssamhället, men även upplever att de skulle vilja kunna behålla sin integritet.  Studien fokuserar på migranters upplevelser av sina identitetsprocesser. Vi har observerat att för att bli en del av det svenska samhället, krävs det mycket arbete och ansträngning från migrantens sida att utveckla en identitet som passar in i det nya samhället. Vi har likställt detta arbete med ett projekt. Med inspiration från boken Sverigevänner (2019) skriven av Arash Sanari, har vi valt att benämna denna studie till Projekt Svensk.

The aim of this study was to examine how the experiences of having one or more parents with substance abuse issues is presented in autobiographies written by children to individuals with substance abuse issues. Furthermore, the aim was to examine which coping strategies could be identified. The study was conducted through a thematic analysis of five autobiographies written by children to one or more parents with substance abuse issues. The depiction of the authors experiences as presented in the autobiographies was analyzed with the use of three theories, which were Scheff’s theory regarding shame and pride, Goffman’s theory of stigma and Lazarus and Folkman’s theory of coping strategies. Our study finds that five themes could be identified in the autobiographies. These are: self esteem, violence, protection, betrayal and silence. Moreover different coping strategies used by the authors could be identified. The most common category of coping strategies being emotional focused strategies, including avoidance and using fantasy as a form of coping. Our study also finds that feelings regarding shame and stigma were prevalent in the autobiographies, which were expressed in an array of different ways.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 1–3% av befolkningen i Sverige. Sjukdomens symtom och behandling leder till utmaningar hos personen och det förekommer även brist på samhällelig förståelse, vilket kan försvåra personens hantering av sjukdomen. Sjuksköterskans stöd är essentiellt för att möjliggöra lindrat lidande och främjad hälsa hos personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som lever med bipolär sjukdom. Analysprocessen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod för manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnade i tre huvudkategorier 1) Leva under lidandets skugga, 2) Sociala utmaningar och 3) Hitta tillfredsställelse trots sjukdomens utmaningar, vilka gemensamt resulterade i elva underkategorier. Slutsats: Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom kännetecknades av en förekomst av lidande där skam, svårigheter att acceptera sjukdomen, upplevelser av vanmakt och oro samt tankar om döden förekom. Nyckeln till välbefinnande och hälsa fanns i att acceptera sjukdomen, förstå sjukdomens begränsningar, att vara ärlig om sin sjukdom, få stöd från omgivningen och finna rutiner som hjälper till att upprätthålla den vardagliga balansen. Resultaten är relevanta att ta del av för sjuksköterskan då en inblick i personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom hjälper sjuksköterskan att utveckla sitt stöd gällande att lindra lidande och främja hälsa.

Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar cirka två procent av befolkningen i Sverige. Sjukdomen består av maniska och depressiva episoder, som ofta behandlas med stämningsstabiliserande läkemedel. Sjuksköterskan utgör ofta en betydande del av vården för personer med bipolär sjukdom, vilket förutsätter en kunskap om sjukdomen för att skapa följsamhet till patienten. Den vårdvetenskapliga teorin tidvattenmodellen kan tillämpas för att ytterligare förstå upplevelser av mötet med vården utifrån personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer, i form avsjälvbiografier. Datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhages (2017) metod att analysera narrativer. Resultat: din analys av litteraturen framkommer fem teman; Att förstå sin vård, att vistas i en svår vårdmiljö, att bli skuldbelagd, att bli sedd och att behandlas mot sin sjukdom. Slutsats: Studien visar hur vården i framtiden kan fortsätta utvecklas för att ge så bra vård som möjligt till personer med bipolär sjukdom, exempelvis genom att öka kunskapen kring sjukdomen bland vårdpersonal. Personerna i självbiografierna vittnar om vad som utmärker ett bra möte med vården, men redogör även för sämre upplevelser.

Bakgrund: Var tionde par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet. När en kvinna inte lyckats bli gravid under 12 månader med oskyddat samlag kan en fertilitetsutredning påbörjas. Att som kvinna leva med ofrivillig barnlöshet kan påverka hälsan både psykiskt men även fysiskt vilket kan resultera i ett lidande hos kvinnorna. Allmänsjuksköterskan behöver ha kunskap om kvinnornas situation och se dessa kvinnors individuella livsvärld för att kunna främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Analysprocessen av de fem självbiografierna ledde till två huvudkategorier: Ett lidande your flera perspektiv med tre underkategorier som handlar om kvinnors upplevelse av ett lidande på olika plan exempelvis sorg, utanförskap samt sjukvårdens bemötande. Meningen med livet med två underkategorier som handlar om hoppet att bli mamma och förlikning, livet kan vara bra ändå. Slutsats: Resultatet i studien visade att kvinnor som lever med ofrivillig barnlöshet ofta drabbas av någon slags ohälsa vilket gör att dessa kvinnor behöver emotionellt stöd för att hantera exempelvis sorgeprocessen och att det är stor vikt att sjuksköterskor ska ha kunskap och ha en förståelse för kvinnor med ofrivillig barnlöshet för att ge den bästa personcentrerade vården kvinnorna har rätt till.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig motorneuronsjukdom som drabbar 220-250 människor i Sverige varje år och överlevnadsprognosen är 2-3 år efter att diagnosen är satt. Sjukdomen påverkar den viljestyrda skelettmuskulaturen och symtomen börjar ofta som muskelsvaghet i extremiteter och resulterar sedan i en förlamning av hela kroppen. Syftet med studien var att undersöka människors upplevelser av att leva med ALS.Metod Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Narrativ analys har använts för att analysera självbiografier. I studiens resultat framkom sex stycken teman, vilka var följande: Att vara här och nu, Att förlora sin autonomi, Fysiska förmågor försvinner, Närståendes betydelse, Att gå miste om framtiden, Rädslan över att förlora sin integritet. Studien visar att ALS innebär en förändring i människans liv då sjukdomen bland annat påverkar både ens psykiska och fysiska förmågor samt sociala relationer. Dessutom bidrar studien med kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta för att upprätthålla en god kommunikation samt hur viktigt det är att bevara autonomin hos människor drabbade av ALS.