Abstract   Autobiographies by politicians are growing as a genre in Sweden and since 1991 female politicians have gradually become active writers in the genre. This thesis is concerned with the effect of gender on how autobiographies by politicians are being received in editorials and reviews in Swedish daily press. By using theories by Judith Butler, Paulina de los Reyes, Raewyn Connell and John Chr. Jørgensen both a quantitative and a qualitative study are carried out. Based on an analysis of editorials and reviews of all political autobiographies published 1991–2013, I find that male politicians get both a higher number of and longer editorials and reviews than female politicians. This difference is growing over time. In addition to the quantitative study, the thesis also provides an intensive study of editorials and reviews from six selected autobiographies. The specific focus in this part is how questions of gender and gender-equality are treated; how and to what extent the background and personal life of the writing politician are described and if the autobiography is valued based on literary values and/or the reviewers personal opinions. I find that gender does have an impact on all these subjects and that it intersects with mainly class concerning the background and personal life of the politician.

No description available.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som ökar och varje år insjuknar 220-250 personer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att nervceller dör vilket vanligtvis leder till försvagningar i flera kroppsfunktioner. Det finns idag inget botemedel mot ALS. Det är därför viktigt att fastställa diagnosen ALS i ett tidigt skede för att hinna bromsa sjukdomen som har en överlevnadsprognos på endast 3-5 år. Kunskapen om hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha fått sjukdomen är idag relativt begränsad och det är därmed betydande att belysa detta område. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos personer med sjukdomen ALS. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från fem självbiografier som genomgått en kvalitetsgranskning. En manifest innehållsanalys genomfördes på insamlad data. Resultat: Upplevelsen av livskvalitet skiljde sig åt hos personer med ALS och både välbefinnande och lidande var känslor som uppmärksammades. För en del personer blev sjukdomen en väckarklocka där livet blev allt mer värdefullt, medan en del upplevde sjukdomen som ett olycksöde där livskvalitén försvann. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och de är: Välbefinnande trots sjukdom, faktorer som stärker livskvalitén och negativa aspekter av sjukdomen. Slutsats: Studien visar att upplevelsen av livskvalitet är komplex och att det hade en betydelse i hur personer med ALS lät sjukdomen styra deras liv. Studiens resultat kan bidra med kunskap till sjuksköterskor om hur livskvalitén hos personer med ALS kan stärkas samt att öppenhet och följsamhet är betydelsefulla egenskaper i omvårdnaden.

<p>Background: To be a parent to a child dying of cancer affect not just the parents themselves, but the whole family. Experiences of fear, powerlessness and anxiety surrounds them. Nurses need knowledge about parents’ experiences to help and support these parents adequately. Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of losing a child to cancer, from diagnosis to the child’s death. Method: A qualitative approach was used to this literature study. Six autobiographic books was analysed with content analysis. Results: The results of this study are represented into three main categories, the medical service and staff. The importance of maintaining the same caregivers and receiving straight and honest information on their child´s condition. How the child´s sickness affects the family situation. Many parents preferred to care for their child at home, that way the siblings could be together which alleviates their anxiety from the parents. Finally how life just seem to stop. The parents wanted to buy presents, gifts and to travel with their child, as much quality time as possible because they never knew how long the child would be alive. Conclusion: The child’s cancer affects the whole family. In between all pain and sorrow, the parents appreciated life of small matters together with their child. If the staff in the medical service can offer the parents’ compliance and support threw the entire situation. It could help the parents to continue to carry on.</p>

Background: To be a parent to a child dying of cancer affect not just the parents themselves, but the whole family. Experiences of fear, powerlessness and anxiety surrounds them. Nurses need knowledge about parents’ experiences to help and support these parents adequately. Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of losing a child to cancer, from diagnosis to the child’s death. Method: A qualitative approach was used to this literature study. Six autobiographic books was analysed with content analysis. Results: The results of this study are represented into three main categories, the medical service and staff. The importance of maintaining the same caregivers and receiving straight and honest information on their child´s condition. How the child´s sickness affects the family situation. Many parents preferred to care for their child at home, that way the siblings could be together which alleviates their anxiety from the parents. Finally how life just seem to stop. The parents wanted to buy presents, gifts and to travel with their child, as much quality time as possible because they never knew how long the child would be alive. Conclusion: The child’s cancer affects the whole family. In between all pain and sorrow, the parents appreciated life of small matters together with their child. If the staff in the medical service can offer the parents’ compliance and support threw the entire situation. It could help the parents to continue to carry on.

Studien med titeln Aspergers Syndrom – En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har. Analysen är gjord utifrån symbolisk interaktionism och Goffmans stigmateori. Uppmärksamheten för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, som till exempel AS, ADHD, ADD med flera, har under de senaste femton åren ökat i såväl forskningssyfte som i media (Sandberg, 2011; Sandberg, Älfvåg &amp; Burman, 2011). Vi har genom media sett en trend i att söka besvara avvikanden och då även allvarliga brott genom olika NPF-diagnoser. Studien där vi undersöker AS genom ett mer subjektivt perspektiv är viktig av flera orsaker. Vi tror att det finns en risk att människor som inte är invigda i hur livet för de som fått diagnosen AS ser ut, eller som bara ser AS genom exempelvis tidningsrubriker, enbart ser diagnosen och inte människan bakom. På så vis riskerar människor med AS att ses som negativt avvikande och inte som de unika och kompetenta personer de är. Vår studie visar på en väldigt heterogen grupp med såväl olikheter som likheter. Känslan av att vara avvikande från de "normala" är påtaglig liksom känslan att stå utanför den sociala gemenskapen.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa. Resultat: I resultatet kunde olika upplevelser av att vårdas för Anorexia Nervosa plockas ut. Upplevelserna delades upp i olika teman och förtydligades med citat. De teman som uppkom var Att tävla, Att släppa kontrollen, Att bli kränkt, Att förlora sin integritet, Att bli sedd, Att få insikt och Att känna en rädsla för att bli frisk. Dessa teman avspeglade kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Slutsats: Denna studie kan bidra till att vårdpersonal kan erhålla en ökad förståelse om kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Det kan innebära att vårdpersonalen kan främja kvinnornas behov av omvårdnad, för ett ökad hälsa och välbefinnande. / Background: Amongst young female adults in the western society, eating disorder is the third most common disease after asthma and obesity. About 10 % of the people who suffers from anorexia nervosa die due to the disease. Aim: This studies aim is to describe women’s experiences of being cared for Anorexia Nervosa. Method: This study was completed with a qualitative method and a narrative analysis. The gathering of data was founded on four autobiographies, written by women who has suffered from, and been cared for Anorexia Nervosa. Result: In the results, different experiences from the treatment for anorexia nervosa could be pointed out. The experience was divided into different themes and was clarified with quotations. The themes were To compete, To let go of the control, To be offended, To be seen, To get insight and To feel fear of being healthy. These themes reflected the women’s experiences from being cared for anorexia nervosa. Conclusion: This study can contribute so that health professionals receive a greater understanding about women’s experiences from being cared for Anorexia Nervosa. It could help the health professionals to promote these women’s need of care, it can also increase the women’s experience of health and well-being.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som förorsakar dödsfall hos kvinnor i världen. Behandlingen mot bröstcancer innebär att kvinnorna drabbas av olika konsekvenser, såsom smärta, hårförlust och illamående och kan även orsaka starka känsloreaktioner såsom rädsla, ångest och hopp. Detta innebär en påverkan i kvinnornars livsvärld och kan också leda till ett enormt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Lundman och Hällgren-Graneheims manifesta innehållsanalys. Resultat: Det framkom att bröstcancern hade en stor inverkan i kvinnornas livsvärld och att behandlingarna medförde lidande i samband med biverkningarna. Livskvaliteten påverkades och kvinnorna upplevde även en rädsla för återfall och hade svårigheter att återgå till det normala efter avslutad behandling. Genom att acceptera sjukdomen kunde kvinnor hitta olika sätt att hantera sin situation. Slutsats: Bröstcancer är en sjukdom som bidrar till både positiva upplevelser samt negativa. Stöd från närstående och sjukvården ökar välbefinnandet och är mycket betydelsefullt. Det finns ett behov av eftervård hos kvinnor som har behandlats för bröstcancer. Sjuksköterskor har en viktigt roll efter avslutad behandling för att hjälpa dessa kvinnor till fullt tillfrisknande.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan. I Sverige inträffade 28 600 strokeanfall 2016, där ca 6 900 personer dog av sjukdomen. Det är vanligt att patienterna lämnar sjukhuset med någon form av funktionsnedsättning vilket påverkar deras vardag. Åter i hemmet har sjuksköterskan en viktig roll i att stötta och finnas där för patienten. Syfte: Syftet var att belysa strokepatienters upplevelser av sin vardag det första året efter att ha återgått till hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem självbiografier och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Författarnas upplevelse av att leva med stroke presenteras genom tre huvudkategorier. De främsta upplevelserna efter sjukdomen var svårigheter att kommunicera med andra, minskad självständighet och påverkad självkänsla.  Slutsats: Uppsatsen belyser att stöd från närstående och sjukvården kan hjälpa strokepatienter att minska lidande och öka välbefinnande åter i hemmet efter sjukdom.

Bakgrund: Omkring 10% av Sveriges befolkning har någon gång upplevt en panikattack. Attacken medför såväl fysiska som psykiska besvär för den drabbade, något som skapar ett ångestpåslag och en känsla av att man är döende. Har individen återkommande attacker, katastroftankar och förväntansångest emellan dessa kan hen ha drabbats av paniksyndrom, en sjukdom som har stor påverkan på vardagslivet. Syfte:  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer hanterar sitt paniksyndrom i vardagen. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie grundad på fem självbiografier där personerna beskrivit hur de hanterar sitt paniksyndrom i vardagen. Urval gjordes enligt beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. Självbiografierna har granskats enligt en mall för källkritik av tryckt text. En manifest innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Personer med paniksyndrom behövde förändras inifrån för att kunna hantera sin sjukdom i vardagen. Det handlade om att kunna se sjukdomen för vad den var, ifrågasätta sina tidigare sanningar och påverka sitt beteende. Kunskap om de fysiska och psykiska reaktionerna visade sig vara av stor vikt, precis som stödet av närstående. Slutsats: Paniksyndromet kräver mycket av individen eftersom hen måste ifrågasätta och ändra invanda beteenden och reaktioner. Sjukdomen måste erkännas för att individen ska kunna förändra sin självbild och minska det lidande en icke fungerande vardag medför. De närstående är av stor betydelse för den drabbade, något som bör undersökas mer genom framtida forskning.