Självledarskap har kommit att ta allt större plats på ledarskapsarenan i takt med den rådande samhällsutvecklingen och skiftet mot att låta anställda ta större ansvar i sitt arbete. Behovet av forskning inom självledarskap stärker anledningen till att undersöka hur användandet av självledarskapsteorierna; naturliga belöningar, beteendefokuserade strategier och konstruktiva tankemönster, kan förhålla sig till chefers ledarskap. Följande studie har syftat till att undersöka hur självledarskapet tas i uttryck inom den offentliga sektorn samt hur de anställda upplever att självledarskapet främjas av deras chef. Baserat på sex djupgående intervjuer med anställda inom den offentliga sektorn och sekundär datainsamling har information kunnat samlats in och analyserats för att öka förståelsen för hur självledarskapet tas i uttryck. Resultatet i studien visar att självledarskapet tas i uttryck genom att arbeta med meningsfulla arbetsuppgifter, uppmuntran och tydliga målsättningar. De anställda upplever att självledarskapet gynnas av en chef som är coachande och bidrar med konstruktiv feedback. Därtill upplevs självledarskapet främjas av en utstuderad arbetsroll, ömsesidigt förtroende för sin chef och att hitta en balans mellan att bli kontrollerad och att ha ansvar. Studien har också visat att vidareutveckling och främjandet av vidareutveckling gynnar självledarskapet.

Information Technology has taken a larger focus in today’s society and become a more centralized part of IT-organizations and other businesses. The traditional management models for manufacturing and production has become harder to apply in the software lifecycle. This is since the software no longer is produced and launched with no follow-up. Today’s IT- organization needs to continuously handle, operate and maintain their software. In recent years a new philosophy has emerged within the IT community, DevOps. DevOps aims to erase the silos built-in to the business to become a more efficient and optimized organization regarding their software delivery. This exploratory case study has been conducted at the Swedish Governmental Employment Services IT-department. It aims to expand the existing knowledge base regarding DevOps and the aspects of the organizational culture the philosophy claims. This study aims to investigate how organizations work while trying to introduce a DevOps culture. The potential difficulties an organization could face in relation the organizational culture described for DevOps, seen as a management model, will also be a focus of this study. In-depth interviews and observations have been conducted with the employees at the named IT-department in order to analyze and create an overview of the current culture in the department. The study has shown new angles regarding financial and resource management, dependencies between teams and the importance of an existing leadership. New perspectives have also been provided towards organizational change. Key Words: DevOps, Organizational Culture, Organizational Change, Leadership, Dependencies, IT-organizations, Communication, Information, Team, Silos, Self-Leadership

Artistyrket tycks ha genomgått en förändring på grund av digitaliseringen. Förändrade förutsättningar tycks ha gett artistyrket en mer entreprenörspräglad sida där ansvaret över sin karriär har ökat hos artister. Studien har en utgångspunkt i fenomenet självledarskap samt vilken roll självledarskapet spelar för artister, och vi besvarar frågan: På vilka sätt kan självledarskap vara en fördel i artisters karriärer? Syftet med studien är således att undersöka vilken positivt bidragande roll självledarskap har i artisters karriärer. Studien har en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i teorier kring självledarskap och motivation. Data är insamlad med hjälp av strukturerade intervjuer med etablerade artister med frågor baserade på teorierna. Genom dessa intervjuer kunde vi se att en rad egenskaper hos artisterna som tyder på att olika typer av självledarskap är till fördel i en artists karriär. Slutsatsen landar i en modell över vad vi såg vara de viktigaste rollerna som självledarskap har till fördel för artister. / The artist profession seems to have undergone a change due to the digitization. Changed conditions seem to have given the artist profession a more entrepreneurial side where the responsibility for their career has increased. The study has a starting point in the phenomenon of self-leadership and what role self-leadership plays for artists, and we answer the question: In which ways can self-leadership be an advantage in an artist’s career? The purpose with this study is therefore to examine what positive contributing roles self-leadership has on artist’s careers. The study has a qualitative deductive approach based on theories of self- leadership and motivation. Data is collected using structured interviews with established artists with questions based on the theories. Through these interviews we found some characteristics among the artists that suggests that some specific kinds of self-leadership are an advantage for an artist’s career. The conclusion in the study lands in a model of what we saw were the most important roles that self-leadership has for artists.

Det är många som är aktiva i diskussionen om work life balance och gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv, allt från forskare till filosofer och sociologer. Även politiker och lagstiftare är med och bidrar till samtalet och alla dessa aktörer påverkar säkerligen hur vi, som individer, uppfattar skillnaden mellan arbetsliv och privatliv och hur gränsen däremellan bör konstrueras.  Till skillnad från tidigare studier går vi i vår studie till botten med hur samtalet utvecklats historiskt och till slut nått den uppfattning vi idag har av ”arbetsliv/ privatliv”. På så sätt hoppas vi kunna öka förståelsen för hur och varför vi uppfattar gränsdragningen som vi gör och vad vi kan göra för att bemästra just vår situation, för att nå en ökad balans mellan arbetsliv och privatliv. För att ta reda på detta reser vi i historien och får chans att uppleva och tolka olika tiders uppfattning av tankefiguren “arbetsliv/privatliv”, genom Asplunds (1979) tankefigurmodell.  Genom vår historiska tidsresa har vi ökat vår, och förhoppningsvis din, förståelse för vad som kan påverka den enskilda individen i den gränsdragande processen och varifrån uppfattningen om att arbetsliv och privatliv skiljer sig ifrån varandra, kommer. Slutligen är du nu välkommen att följa med på en historisk resa, med slutdestination ‘gränsdragning’.