<p>Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för de</p><p>patienter som väntar på nya organ, vilket leder till att</p><p>människor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt att</p><p>potentiella organdonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse. Många sjuksköterskor anser sig ha för lite kunskap i ämnet och</p><p>efterfrågar mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande på arbetsplatsen. Även sjuksköterskans</p><p>bemötande av den potentiella donatorn och dess närstående är betydelsefullt. Eftersom sjuksköterskans bemötande kan vara avgörande för närståendes beslut och välbefinnande ska bemötandet ske på ett respektfullt och medmänskligt sätt. Resultatet visar även att det är av betydelse när och hur sjuksköterskan informerar närstående om donationsprocessen. Information bör ges i ett tidigt skede och upprepas i små portioner. Det är viktigt att närstående inte känner tidspress på att få fram ett snabbt beslut samt att de förstår att donatorn är död. Då potentiella donatorer kan finnas på andra vårdavdelningar än intensivvården, efterfrågas mer forskning om allmänsjuksköterskans syn på donation.</p>

<p>Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.</p>

<p>Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssätt</p><p>och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera</p><p>positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patient</p><p>gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans</p><p>användande av humor i mötet med patienten för att</p><p>stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en</p><p>litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och</p><p>underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt</p><p>att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.</p><p>När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan</p><p>har i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa</p><p>och livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnet</p><p>bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för</p><p>humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patient</p><p>och även forskning på om humor kan användas mer</p><p>konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete med patienter med TBC (tuberkulos) och sjuksköterskors uppfattningar av risker som de utsätts för i vårdarbetet i kontakten med patienter med TBC. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Medline via Pubmed, Science Direct, Swedmed + samt Cinahl. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; Ssk bidrag till minskad smittspridning, omvårdnad vid TBC och Sjuksköterskans risker i arbetet. Ekonomisk levnadsstandard samt utbildningsnivå visade sig ha stor betydelse för utbredningen av TBC. Det sociala umgänget är en viktig del i sjukdomsförloppet eftersom patienterna känner att nära och kära undviker dem. Detta tas väldigt hårt och framkallar skuldkänslor gentemot familjen. Informationen från sjuksköterskan om den aktuella sjukdomsbilden och smittospridningen visade sig vara en mycket viktig del att prata om med patienten och dess anhöriga. Utbildning bland vårdpersonalen samt ett samarbete mellan de olika vårdavdelningarna är av hög prioritet för att begränsa smittspridning på arbetsplatsen. Vaccination, PPD test (Purified Protein derivate test) samt kunskaper om medicinering och dess uppföljning har även visat sig ha stora betydande framgångar.</p> / <p>The aim of this descriptive literature review was to describe the nurses' work with patients with TBC and nurse's perceptions of risks they face while taking care of patients with TBC. The research is based on the scientific articles available in the following 3 databases: Medline via Pubmed, Science Direct, Swedmed + and Cinahl. Study's main finding consisted of three main categories; the nurse's contribution to reducing the spread of infection, care at the TBC and the nurse's occupational risks. Economic standard of living and level of education proved to be of great importance for the spread of TBC. The social relationship is an important part of the disease since the patient feels that family and friends avoid them. This is hard for the patient to deal with and result in feelings of guilt against family. The information provided by the nurses' about the current disease and the spread of it showed to bee a very important part to talk about with the patient and the relatives.  Education among health professionals and cooperation between the different care units are of high priority to limiting the spread of infection in the workplace. Vaccination, PPD test and the knowledge of medication and its follow-up has also been shown to have large significant success.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv. Enklare vardagliga saker som de tidigare kunde genomföra har efter insjuknandet i fibromyalgi begränsats avsevärt. Förutom smärtan som påverkar deras fysiska aktivitet upplevs orkeslösheten och tröttheten som två stora orsaker till den fysiska nedsättningen. Patienterna upplevde även en försämrad psykisk förmåga samt instabilitet relaterad till sjukdomen. Dessa komponenter bidrar till att många patienter inte klarar av att arbeta på grund av både smärta och nedsatt kognitiv förmåga. De kände sig inte tillräckliga som mamma, hustru, vän och arbetskamrat vilket gav dem skam och skuldkänslor. De psykologiska besvären sätts ofta i ond cirkel som i många fall leder till depression. Patienternas livskvalitet påverkas också i hög grad. Författarna drar slutsatsen att ökad kunskap inom detta område hos sjukvårdspersonal, arbetsgivare och anhöriga kan underlätta situationen för patienter med fibromyalgi samt ge en ökad förståelse vilket kan skapa en trygghet hos patienten. <strong></strong></p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.