<p>Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.</p>

<p>Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska.</p><p><em>Uppfattning av omvårdnad äroch <em>Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos</em></em></p>

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.

Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska. Uppfattning av omvårdnad äroch Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården. Metod: Litteratursökningen genomfördes på Cinahl och PsychINFO med lämpliga sökord. 28 artiklars kvalitet granskades, 12 valdes ut att ingå i litteraturöversikten. Analysen genomfördes förutsättningslöst för att finna likheter och skillnader. Slutligen framkom två teman. Resultat: Patienterna väckte olika attityder hos sjuksköterskor, däribland ogynnsamma och tillmötesgående. Ålder, erfarenhet, utbildning och religion påverkade attityder och det uttryckdes även ett behov av utbildning för att förbättra dessa. Diskussion: Det var betydelsefullt att sjuksköterskor tror på patienten för att en människa till människa relation skulle kunna skapas. Kultur och samhälle upplevdes influera sjuksköterskors attityder. Attityder kunde påverkas av erfarenhet, ålder, utbildning och andra livshändelser. Sjuksköterskor borde hålla tillbaka sina egna värderingar och tro då det är patienten som skall stå i centrum. Slutsats: Sjuksköterskor behövde mer utbildning kring suicidala patienter för att förbättra sina attityder och sin kommunikationsförmåga.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan inte utföra sina arbetsuppgifter utan att kommunicera med patienten. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att säkerställa patientsäkerheten och uppfylla målet med omvårdnaden, som är att stödja patienten till att utveckla god hälsa.  Syfte: Att beskriva vilka aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie bestående av 10 kvalitativa och 4 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: I resultatet identifierades 4 aspekter som påverkade kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten: betydelsen av ett gemensamt språk, användning av kommunikationsverktyg, tid och hög arbetsbelastning samt relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Slutsats: Sjuksköterskan bör se kommunikationen som ett verktyg i sitt arbete genom att lära känna sin patient och därmed kunna utföra adekvat vård. Kommunikationen påverkade förtroendet för vården och möjligheten att skapa en människa-till-människa relation. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för att patienten ville dela sina upplevelser av sin hälsosituation till sjuksköterskan.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk diagnos som påverkar patientens vardag ochförutsättningar att skapa sociala relationer. Patienter med schizofreni utsätts för stigma bådefrån allmänheten och från sjuksköterskor. Detta påverkar den vård som patientgruppenerhåller. Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att sjuksköterskan skakunna ge en god omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna skapa ett terapeutiskt mötemellan sig själva och patienten behöver sjuksköterskor behärska ett antal färdigheter. Attsjuksköterskan har kunskap, ger trygghet och har ett personcentrerat förhållningssätt ärbidragande faktorer till ett framgångsrikt möte och omvårdnad av patienten. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter medschizofreni inom psykiatrin. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på elvavetenskapliga artiklar vars resultat analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom det tre olika kategorier som handlar om sjuksköterskorsupplevelse av att möta patienter med schizofreni: Betydelsen av det terapeutiska mötet, Huroro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det terapeutiska mötet är grundläggande för en godomvårdnad. Hinder för att skapa en god relation med patienten kan vara rädslor och brist påkunskap och färdigheter. Sjuksköterskor upplevde att utbildningstiden har en påverkan på denindividuella sjuksköterskans syn på patienter med schizofreni.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av närståendes betydelse för tillfrisknandet hos svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas kritiskt sjuka patienter med olika typer av svåra sjukdomstillstånd. Att vårdas som patient på en intensivvårdsavdelning är ansträngande och innebär många påfrestningar och som patient är man i stort behov av närståendes närvaro. Metod: En kvalitativ metod valdes. Intervjuer med nio sjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två domäner- Att gynna sin närstående i tillfrisknandet och Att inte gynna sin närstående i tillfrisknandet.   Slutsats: Närstående är viktiga för kritiskt sjuka patienter. De är de som känner patienten bäst och kan föra dennes talan. Som sjuksköterska måste man vara lyhörd för vem som är patientens närstående. Det finns även patienter som inte har någon närstående och i de fallen så påverkas inte patienten negativt. De patienter som har en dålig relation med närstående kan tillfrisknandet påverkas negativt. Detta eftersom det ger en känsla av ensamhet och övergivenhet.

Bakgrund: Narkotikamissbruk medför hälsoproblem och sjuksköterskan möter människor med missbruksproblematik inom alla vårdinrättningar. Bristande kunskap, fördomar och negativa attityder är något som förekommer mot dessa människor ute i samhället och kan påverka sjuksköterskans professionella förhållningssätt i vården av personer med missbruksproblematik. Rätten till en god omvårdnad skall inte tas bort på grund av ett missbruk. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter till att vårda personer med missbruksproblematik inom slutenvården samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie där databaserna Cinahl och PsycINFO användes för att hitta vetenskapliga artiklar. 14 kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien och granskades och sammanställdes av författarna. Resultat: Resultatet i studien visade att sjuksköterskan i vården av personer med missbruksproblematik kan ha negativa attityder till denna patientgrupp. De negativa attityderna kan orsakas av samhällets stigmatisering mot missbruk, det oförutsägbara beteendet samt hotfulla situationer som kan uppstå i arbetssituationen. Attityderna sågs vara bättre hos de sjuksköterskor som hade längre erfarenhet och mer kunskap inom missbruksproblematik. Vid granskning av metodologiska aspekten framkom att alla de inkluderade artiklarna hade beskrivit datainsamlingsmetoden, dock med varierande noggrannhet. Majoriteten av de granskade artiklarna använde frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Vården av personer med missbruksproblematik skall ske på samma villkor som till andra patientgrupper. För att förbättra attityder och fördomar mot dessa personer krävs utbildning och kunskap.

Background: The primary health care nurse´s mission is to promote health throughout life. Right now, 60 million people are displaced in the world. Sweden and our entire society are now facing a major challenge. Sweden can now be called a multicultural society as immigration has increased so dramatically in Sweden during the 2000s. All who seek asylum in Sweden shall be offered a medical examination which includes a health conversation. Design: Qualitative approach with narrative design. Findings: Throughout the analysis process three categories emerged: Feeling of inadequacy, Need for better worksupport and Joyful work. The categories were created from eight subcategories. Representative quotes are presented from the analysis unit in the result. Method: The study has been carried out with qualitative design. Nine nurses who have worked between three months and 22 years with health conversation and new arrivals in primary care were selected and interviewed. Result: The result showed that the primary health nurses wish to develop the health conversation. They were concerned that they had a lack of time and resourses for the meeting with the new arrival. The informants wanted more time, education and cooperation between primary care nurses. They were positive and said that this was the best work they have ever had. Conclusion: The primary health nurses experienced that they missed important facts about the new arrival´s mental illness during the meeting. This made the nurses feel stressed.  The nurses saw opportunities and tried to work health promoting. Hopefully their strong will to develop the health conversation will be true. Keywords: Refugees, new arrivals, Primary health care nurses, primary care, health-conversation, Community Health Nurses experience