No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Sjukvård måste bedrivas dygnet runt, vilket leder till att skiftarbete inom vården är en nödvändighet. Sjuksköterskan bär ansvaret för att omvårdnadsarbetet utförs med god kvalitet samt patientsäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie. Artikelsökningar har skett i CINAHL samt PubMed vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa. Dessa utgjorde litteraturstudiens resultat. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier; Handlingsberedskap, Försämrat omvårdnadsarbete, Tid förbättrar omvårdnadsarbetet samt Utvecklingsmöjligheter för omvårdnadsarbetet. Nattskift, roterande skift samt 12-timmarsskift har en inverkan på sjuksköterskans handlingsberedskap, sjuksköterskans grundläggande samt specifika omvårdnadsarbete och sjuksköterskans möjlighet att utveckla omvårdnadsarbetet.</p>

<p>Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.</p>

<p>Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.</p>

Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap. Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. Slutsats: MI-metoden är ett användbart verktyg för att främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed. Elva artiklar valdes ut som granskades och analyserades i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier socialt stöd med fyra underkategorier och mental inställning med sju underkategorier. Huvudsakligt resultat: Socialt stöd från kollegor bland sjuksköterskor användes för att hantera stress vilket gav positiv effekt. Självkontroll och undvikande gav mindre positiva effekten på den psykiska hälsan. Slutsats: studien har gett kunskap om att kunna identifiera olika sätt att hantera stress, vilket kan vara ett sätt att underlätta förståelsen och hanteringen av stressrelaterade problem.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.