Felaktig läkemedelshantering är vanligt förekommande och orsakar lidande hos patienter samt stora kostnader för samhället. Trots att problemet är känt ses ingen minskning av prevalensen samtidigt som läkemedelsanvändningen ökar. Sjuksköterskan är till stor del inblandad i läkemedelshanteringen på sjukhusen och ansvarar för att den är patientsäker. Syftet med studien var att belysa de risker och förbättringsområden som finns i sjuksköterskans läkemedelshantering samt hur felaktig läkemedelshantering kan förebyggas. Litteraturstudiens ansats var induktiv och 18 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes. Resultatet som framkom var att arbetsmiljön med stress och många avbrott i läkemedelshanteringen ökade risken för felaktig läkemedelhantering. Kommunikationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra vårdgivare kan förbättras och har betydelse för patientsäkerheten, antalet sjuksköterskor och nivån på deras utbildning är också av stor betydelse. Framtida forskning kan inrikta sig på att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö som att göra studier där sjuksköterskan som sköter medicinutdelningen har på sig en speciell klädsel för att inte bli störd, samt delegation av telefonsamtal och andra arbetsuppgifter. Det skulle även vara bra med mer utbildning i farmakologi både i grundutbildningen för sjuksköterskor samt som endagsutbildningar på arbetsplatserna.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress. Huvudkategorierna var; Brister i organisationen och arbetsledningen, Vård till varje pris samt Svårigheter i kommunikation. Att moralisk stress kommer av brister i organisationen blev tydligt i resultatet. Sjuksköterskorna kände en avsaknad av stöd från organisationen, att arbetsbelastningen var orimligt hög och en brist på resurser. Vård till varje pris inbegrep tveksamhet i beslut gällande fortsatt behandling eller avslutande av vård, som i slutändan innebar förlängt lidande för patienten. Svårigheter i kommunikationen omfattades av kontakten mellan läkare, sjuksköterskor och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att de inte fick vara delaktiga i beslut, inte fick den information som krävdes och som kunde leda till svåra samtal med anhöriga. Att belysa de faktorer som påverkar upplevelsen av moralisk stress hos sjuksköterskan, ger en möjlighet till bearbetning av dem och en möjlighet att förutse samt förhindra att de uppkommer. Det leder i sin tur till att en diskussion kan ske gällande problemområden inom organisationen som försvårar sjuksköterskans arbete och att en ökad förståelse för varandra uppstår inom teamet.

Var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Cancer är ofta förknippat med döden vilket orsakar mycket oro och lidande hos denna patientgrupp. För att undvika ytterligare lidande i vården är bemötandet i omvårdnaden av cancerpatienter högst väsentligt. Ett bemötande av en patient är en del i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och anses vara en viktig aspekt i sjuksköterskors arbete. Trots det brister ofta kommunikationen med cancerpatienter eftersom många sjuksköterskor upplever svårigheter i att samtala med sina patienter då samtalen tenderar till att bli ingående och känslomässiga. Om sådana svårigheter inte uppmärksammas finns risk för ökad oro och ett vårdlidande hos denna patientgrupp. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som inverkar på kommunikationen mellan sjuksköterska och cancerpatient. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi fann tio artiklar. Fem teman bildades och identifierades som faktorer. Vårt resultat visar att de faktorer som inverkar på kommunikationen är; Sjuksköterskans rädsla för döden, sjuksköterskans grad av genomgången kommunikationsträning och utbildning, avdelningsrelaterade faktorer, sjuksköterskans person samt hennes kommunikationsbeteende. En ökad kunskap och förståelse för vilka faktorer som inverkar på kommunikationen kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att kommunicera med sina patienter.

Sjukvård måste bedrivas dygnet runt, vilket leder till att skiftarbete inom vården är en nödvändighet. Sjuksköterskan bär ansvaret för att omvårdnadsarbetet utförs med god kvalitet samt patientsäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie. Artikelsökningar har skett i CINAHL samt PubMed vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa. Dessa utgjorde litteraturstudiens resultat. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier; Handlingsberedskap, Försämrat omvårdnadsarbete, Tid förbättrar omvårdnadsarbetet samt Utvecklingsmöjligheter för omvårdnadsarbetet. Nattskift, roterande skift samt 12-timmarsskift har en inverkan på sjuksköterskans handlingsberedskap, sjuksköterskans grundläggande samt specifika omvårdnadsarbete och sjuksköterskans möjlighet att utveckla omvårdnadsarbetet.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.

Patientsäkerhet är ett underprioriterat område i hälso- och sjukvården, vilket bör förändras omgående eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlängs. För ökad patientsäkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmärksammas och förbättras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsäker vård. Litteraturstudien innehåller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vårdteamets påverkan på arbetsmiljön och emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten . Arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka sjuksköterskan var: personalneddragningar, stödet från ledningen, vårdteamet, ökad arbetsbelastning, ökade arbetskrav, samt övertidsarbete. Nämnda faktorer påverkade patientsäkerheten genom att utlösa stress, trötthet, fatigue och utbrändhet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskeutbildningen, men även hälso- och sjukvården bör införa kurser om enbart patientsäkerhet, vilket skulle resultera i att samtliga sjuksköterskor skulle få ökad kunskap inom området. Vidare bör ledningen uppmärksamma sjuksköterskans arbetsmiljö och dess påverkan på patientsäkerheten. I Sverige är arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskans patientsäkra arbete ett relativt outforskat område, därmed behövs vidare forskning och utveckling.

No description available.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang. Sjuksköterskan var tvungen att se patienten ur ett helhetsperspektiv för att kunna stötta patienten och främja egenvården. Forskningen visade att bättre kunskap om tillståndet ledde till ett bättre välbefinnande och ökad egenvård hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna och patienterna behövde bättre kunskap om venösa bensår. Sjuksköterskan måste se patienten ur ett holistiskt synsätt för att kunna vara ett stöd.

Syftet med studien var att undersöka vilka evidensbaserade omvårdnadsåtgärder det finns för att förebygga trycksår. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder som sjuksköterskan tillämpar samt i vilken utsträckning detta sker. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Cinahl och Medline samt via sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna skulle vara publicerade år 2003 eller senare, skrivna på svenska eller engelska samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visar att de omvårdnadsåtgärder, vilka signifikant reducerade incidensen av trycksår var: riskbedömning med hjälp av validerat instrument, planerad lägesändring samt tryckavlastande hjälpmedel. Det framkom att de preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan tillämpade för att förebygga tryckskada var användning av riskbedömningsinstrument, hudinspektion, planerad lägesändring, tryckavlastande hjälpmedel, massage och smörjning med fuktkräm på utsatta hudområden samt nutritionsbedömning. Det visade sig emellertid att patienter med risk för att utveckla trycksår inte erhöll prevention enligt respektive lands riktlinjer, dessutom visade det sig att det förekom att patienter med risk för tryckskada inte erhöll någon prevention alls.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Patienten vill vara delaktig i sin vård och ha rätt till valmöjligheter för att en god vårdrelation ska kunna etableras med sjuksköterskan. Patienten önskar att en sjuksköterska ska upprätthålla dennes värdighet, vara kompetent, sträva efter kontinuitet och visa respekt i kommunikationen mellan dem. Enligt patienten har sjuksköterskans handlingssätt betydelse för hur en god vårdrelation ska utformas mellan parterna. Slutsats: Litteraturöversiktens subkategorier speglar de aspekter som bidra till en god vårdrelation enligt patienten. Genom att sjuksköterkor tar del av dessa aspekter gör det att de får en överblick över hur sjuksköterskor bör förhålla sig i relation till patienten, för att en vårdrelation ska bli god.