I Sverige har 1,8 miljoner människor diagnosen hypertoni. Hypertoni kräver livsstilsförändringar tillsammans med eventuell farmakologisk behandling. Riktlinjer för hur vårdpersonal skall mäta blodtryck finns i vårdhandböcker, men där nämns ingenting om själva omvårdnaden. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med hypertoni och blodtrycksmätning inom primärvården. Litteratursökningen resulterade i tolv resultatartiklar. Analysen av artiklarna utmynnade i tre kategorier: sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med; Att ge information, Att ge praktiskt och emotionellt stöd och Att följa upp. Slutsatsen i studien var att när sjuksköterskan gav adekvat information angående patientens hypertoni, medicinering och livsstilsfaktorer, samt följde upp patienten för att regelbundet ge praktiskt och emotionellt stöd gav det en signifikant minskning av blodtrycksvärdet. Patienten fick möjlighet att påverka sin situation och livsstil och det stämde väl överens med personcentrerad vård. För patienter som mätte sitt blodtryck med en hemblodtrycksmätare var det viktigt att sjuksköterskan förvissade sig om att patienten hade kunskap om hur och när den skulle användas samt att blodtrycksmätaren var validerad. Det vore värdefullt att implementera en handlingsplan vid hypertoni, där alla omvårdnadsaspekter tas med tillsammans med riktlinjer runt blodtrycksmätning. På detta sätt skulle sjuksköterskan fått verktyg för att ge en säker vård till patienter med hypertoni.

Missbruk och beroende är pågående problem i vårt samhälle. Personer med missbruksproblematik drabbas ofta av ohälsa och komplexa tillstånd som kräver stora resurser från vården. Patienter med missbruksproblematik kan vara krävande både för vården som organisation och för sjuksköterskan som individ. Syftet var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med missbruksproblematik Metoden var en litteraturstudie. Totalt nio artiklar som sökts fram i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks granskningsmall och byggde upp studiens resultat. Resultatet visar generellt en negativ inställning bland sjuksköterskor till att vårda patienter med missbruksproblematik. Slutsats: Trots generellt negativ attityd finns det fåtalet sjuksköterskor som känner tillfredställelse i sitt arbete.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus på patientsäkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, användandet av användarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck är en ny arbetsmetod för akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset, men har använts på andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka. Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsäkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och välfungerande metod som ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna ansåg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehålla fakta om sökorsaken. Samarbetet mellan undersköterskor och sjuksköterskor i receptionen upplevdes som viktigt och välfungerande. Flertalet av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräcklig kompetens för att utföra spotcheck. Något användarstöd för hur spotchecken skulle utföras saknades. Negativa upplevelser som framkom var att ingen extra sjukskötersketjänst tillsats för receptionsarbetet samt att nattetid arbetade endast en sjuksköterska i receptionen, de saknade då undersköterska att diskutera med. Slutsatsen är att spotcheck är en välfungerande metod i receptionen. Dock finns brister såsom bristande användarstöd samt personalbrist vilket bör åtgärdas.

Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.

Alla människor behöver sörja och sorg uppstår efter en betydande förlust av något eller någon. Att möta döden och döende patienter är ofta en oundviklig verklighet för sjuksköterskor i deras profession. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av sorg relaterat till en patients död. Studiens resultat utgjordes av 10 vetenskapliga artiklar. Det framkom i resultatet att sorg uppstår vid en patients död och framkallar många olika känslor. Vårdrelationen var av stor betydelse för sjuksköterskornas känsla av sorg och ju starkare vårdrelationen var desto djupare blev sorgen när patienten dog. Erfarenhet och reflektion var något som hjälpte sjuksköterskorna att hantera sin sorg. Genom erfarenheter och reflektion kunde sjuksköterskorna hitta en balans i sina vårdrelationer så att sorgen blev mer hanterbar. Det sociala stödet genom kollegor var det viktigaste stödet i sjuksköterskornas sorgearbete. Det är av stor vikt att sjuksköterskornas sorg tydliggörs i utbildning, det dagliga yrkesutövandet samt genom forskning för att lyfta fram hur sjuksköterskans sorg kan påverka omvårdnaden.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning. Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor är beroende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionell omvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationen med patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetet genomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på en humanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgång till högkvalitativ vård oavsett kontext. Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PsycINFO, Cinahl, Pubmed och Google Scholar. Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultat: Fyra kategorier av attityder identifierades, tillåtande, avståndstagande, fördomsfull och skeptisk. Martinsen menar att en god vårdrelation har sin grund i att sjuksköterskan underställer sig patienten och bemöter denne med inlevelse och full förståelse. Med denna omvårdnadsteori som utgångspunkt diskuterades våra kategorier. Slutsats: Sjuksköterskors attityder har en väsentlig betydelse för vårdrelationer med patienter som missbrukar droger. Både vårdrelationen och vårdkvaliteten påverkas negativt om sjuksköterskan intar avståndstagande, fördomsfull eller skeptisk attityd till denna patientgrupp. En attitydförändring är av avgörande betydelse för att öka vårdkvaliteten för dessa patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i kommunerna. Det är viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier. Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla. Det framkom en avsaknad av en tydlig struktur i organisationen och tydlig rollfördelning. Det finns ett samband mellan att kunna påverka arbetssituationen och vilken kompetens sjuksköterskan har. Arbetsgivaren har ett ansvar att uppmuntra och ge ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling.

Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien. De elva artiklarna kvalitetsgranskades och efter dataanalys och bearbetning framträdde tre kategorier. Resultatets kategorier var kunskapsbrist, föreställningar och vårdmiljö. Kategorierna beskriver faktorer som hämmar sjuksköterskor att samtala om sexualitet. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i ämnet. Sjuksköterskor måste bearbeta sina egna attityder och förhållningsätt till sexualitet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt. Även vårdmiljön kan förbättras för att skapa bättre förutsättning till samtal om sexualitet.

No description available.