<p><em>Bakgrund:</em> Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. <em>Syfte:</em> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. <em>Metod:</em> Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat:</em> Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. <em>Diskussion:</em> Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande<strong>.</strong> <em>Slutsats: </em>Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.</p>

Bakgrund: Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. Diskussion: Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande. Slutsats: Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.

Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande. Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

Bakgrund: Under första tiden i yrket genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en övergång gällande kompetensutveckling från nybörjare till kompetent sjuksköterska. En sjuksköterskas huvudområde är omvårdnad, där yrkesrollen utgår från alla kärnkompetenser. Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling beskrivs från Patricia Benners modell som heter “Från novis till expert”, som används som referensram under hela arbetets gång. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i yrkeslivet under de två första åren.  Metod: En litteraturstudie utifrån Friberg (2017) metod för allmän litteraturöversikt baserat på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier som innebar att vara otillräckligt förberedd, belastningar i yrkeslivet och behov av stöd och fem underkategorier. Under huvudkategorin att vara otillräckligt förberedd skapades underkategorierna bristande, självkänsla, rädslan att göra fel och brist på erfarenhet. Under huvudkategorin belastningar i yrkeslivet skapades underkategorierna hög arbetsbelastning och oproffesionellt beteeende hos medarbetare.  Slutsats: Det framkom att flera olika faktorer påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas mående, exempelvis tung arbetsmiljö och oprofessionellt beteende hos medarbetarna. Det belystes att en stödjande omgivning hade stor betydelse för att underlätta av yrkesstarten samt hur viktigt det var att tillåta den nyutexaminerade sjuksköterskan att vara ny.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning och den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet. Sjukdomen utvecklas ofta i samband med bantning och anses vara ett komplext sjukdomstillstånd. Det är vanligt att personer som lider av anorexia nervosa har en negativ självbild med bristande självförtroende. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av dessa patienter där vårdrelationen utgör en viktig del. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors vårdrelation till patienter med anorexia nervosa. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien inkluderar tio artiklar som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande relation samt en nära relation. Till varje kategori identifierades två subkategorier. Resultatet visar att vårdrelationen var mångfasetterad, med både positiva och negativa aspekter. Den beskrevs som en utmanande relation, präglad av motstånd, bristande förståelse och en inre rollkonflikt hos sjuksköterskorna, samt som ett nära förhållande, där omsorgsfull interaktion och ständig närvaro i vårdmiljön var framträdande aspekter. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig vårdande roll där vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är central. Ett personcentrerat förhållningsätt var betydelsefullt för att upprätthålla en god vårdrelation, samt för patienternas trygghet och välbefinnande. / Background: Anorexia nervosa is a serious eating disorder and the psychiatric diagnosis with the highest morality. The disease often develops in connection with dieting and is considered a complex disease state. It is common for the person suffering from anorexia nervosa to have a poor self-image with a lack of self-confidence. Nurses have a central role in the care of these patients, where the care relationship is an important part. Aim: To describe nurses´ care relationship to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study includes ten articles and qualitative content analysis was used to analyze the articles. Result: Two categories were identified: a challenging relationship and a close relationship. For each category two subcategories were identified. The result showed that the care relationship was multifaceted, with both positive and negative aspects. It was described as a challenging relationship, characterized by resistance, lack of understanding and an internal role conflict within the nurse. It was also described as a close relationship, where careful interaction and constant presence in the care environment were prominent aspects. Conclusion: Nurses have an important caring role, where the care relationship between nurse and patient is central. A person-centered approach was crucial for maintaining a good care relationship and affecting patients' safety and well-being.

Bakgrund Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende. Syfte Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit. Slutsats Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.

SAMMANFATTNING Bakgrund  World Health Organisation (WHO) klassificerade datorspelsberoende (Gaming disorder) som en ny sjukdom 2018. Det är troligt att datorspelsberoende hänger samman med psykisk ohälsa såsom stress, oro, depression och ångest. Enligt WHO är kännetecken av datorspelsberoende, exempelvis att en person med datorspelsberoende har försämrad kontroll över spelandet av dator- eller videospel. Psykisk ohälsa handlar om allt psykiskt illamående från lindriga psykiska tillstånd såsom stress och oro till allvarliga tillstånd såsom depression och ångest. Det har uppmärksammats att datorspelsberoende och psykisk ohälsa hänger väl samman med varandra. Sjuksköterskan är ofta den första kontakten när personer med psykisk ohälsa söker vård. Omvårdnad vid personer med datorspelberoende är samtalsstöd med syfte för att ändra patients levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig uppdaterad om nya kunskaper för att kunna ge adekvat vård till patienter. Syfte Syfte var att belysa psykisk ohälsa bland personer med datorspelberoende. Metod I detta arbete användes litteraturöversikt som design för att svara på syftet.  Totalt 20 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Dessa hämtad från tre databaser, PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Resultatet visade fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder: Depression, stress, ångest, substansmissbruk och alkoholmissbruk samt låg självförtroende. Slutsats Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa psykisk ohälsa bland personer med datorspelsberoende. Resultatet visade att personer med datorspelsberoende har högre risk att drabbats av psykisk samsjuklighet såsom depression, stress, ångest, Dessa är tecken på lågt känsla av sammanhang (KASAM). Dessutom visade studier att substansmissbruk och låg självförtroende hängde samman med datorspelberoende. Dock saknas en tydlig beskrivning till hur tillstående korrelerade med varandra, vilken kan anses som vidare forskning.

Bakgrund Hemsjukvården har under de senaste decennierna fått ansvaret för allt fler patienter och det finns en önskan hos många allvarligt sjuka personer att vårdas i det egna hemmet. En åldrande befolkning med kroniska sjukdomar ställer krav på en välfungerande hälso- och sjukvård. Krav ställs även på sjuksköterskors kompetens att kunna tillgodose såväl patienters som närståendes behov i hemmet. Att få en inblick i hemsjukvården sett ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra med viktig kunskap kring hur en god och trygg miljö skapas i hemmet för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka patienter i deras hem. Metod Den metod som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Utifrån datainsamling via databaserna PubMed och CINAHL Complete inkluderades 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats till litteraturöversikten. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: arbetsmiljön i hemsjukvården, relationer med patient och närstående samt betydelsen av kompetens och samarbete i hemsjukvården. Under dessa huvudkategorier skapades nio subkategorier: utmanande arbetsmiljö, säker vård - en förutsättning för trygghet, planering av vården, en jämbördig relation, att komma patienten och närstående nära, svåra möten och vårdsituationer, kunskap och erfarenhet, kompetensutveckling samt samverka i team. Slutsats Sjuksköterskor som arbetar med allvarligt sjuka patienter i hemmet har ett stort ansvar att arbeta personcentrerat och patientsäkert. Arbetet för sjuksköterskor i hemsjukvården är varierande och därför är det viktigt att vara flexibel och lyhörd. Relationer till såväl patienten som närstående är av största vikt och förväntningarna på sjuksköterskors arbete är höga. Detta kan skapa stress även om många sjuksköterskor beskriver att de trivs med sitt arbete. Mer resurser såsom kompetensutveckling och fler sjuksköterskor krävs för att kunna utveckla hemsjukvården i den takt som behovet ökar.

Bakgrund:Humor är socialt konstruerat och ett individuellt fenomen. Det har både psykisk och fysisk inverkan på människan. Humor är ett medel för kommunikation mellan individer, och bör användas med stort hänsynstagande för människors olika bakgrund. Målet inom omvårdnad är att främja hälsa och förebygga sjukdom, användningen av humor kan vara ett medel för att uppnå detta inom vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelse av humorns betydelse och användning i vården. Metod:Litteraturstudien har genomförts med inspiration av "innehållsanalys". Med hjälp av denna metod granskades nio kvalitativa artiklar. Resultat:Genomgång och analys av funnen litteratur mynnade ut i sex teman; humor avdramatiserar, humor distraherar, humor som hanteringsstrategi, humor förstärker relationer, humor kan främja gemenskap och humor kan såra. Varje tema har behandlats utifrån både patient- och sjuksköterskeperspektiv så långt det varit möjligt. Konklusion: Humor kan användas för att förstärka mänskliga relationer. Det bidrar till en god stämning och öppnar lättare upp för samspel mellan människor. Hur det används på rätt sätt är svårt att beskriva, då det är synnerligen individuellt. Det enda restriktioner vi funnit är att det inte passar i alla situationer och att det inte kan riktas till vilken person som helst.